Vi över 30 som längtar efter första barnet

Millan: Får instämma mer de andra, vilken kurator!!! Låter lite som det stolpskott jag fick träffa på MVC, som bara la huvudet på sne och frågade varför jag grät....ÅHHHH man blir så arg, varför jobbar de med sånna frågor?! Hoppas nu att ni får bättre hjälp och stöd framöver! Kramar!

Å nej Kiyona, såå ledsen för er skull. Stor kram!

Lite ego oxå: Någon som känner igen detta eller vet om det är normalt/ngt man inte behöver oroa sig för....jag brukar ha grym mensvärk i 2 max 3 dagar, nu är mensen över för denna gången men jag har fortfarande mensvärk (!). Bör man oroa sig/kolla upp det? Eller är det vanligt förekommande?

Kram!

Millan: skönt att det verkar bli IVF pdg, måste kännas lite lugnande antar jag. Snart kommer även du sälla dig till skaran som väntar/fått barn!

Ni är så mga i tråden som har det tufft på olika sätt och jag är imponerad av att ni orkar fortsätta kämpa. Antar att det har med eran starka längtan efter en bebis.  För egen del har jag tappat glöden efter blott 7 försök....har ingen lust överhuvudtaget. Vi som funderade på att gå vidare med utredning snart. Med risk för att svära i kyrkan, men ni brukar ha förståelse för att man är olika, så tror jag för egen del att det har o göra med att min biologiska klocka aldrig har ringt....Jag har alltid sagt att jag inte vill ha barn och när jag fyllde 30, beslöt jag mig för att ta reda på varför jag säger så. Jag har nog fått delar av svaret men det är inte så enkelt att med svaret så kom en stor längtan eller att biologiska klockan hoppade igång. Utan det blev mer ett aktivt val att försöka bli gravid, jag och min man (som verkligen vill ha barn) kom gemensamt fram till att om man skådar in i framtiden så ser vi en familj som består av fler än bara vi två. Ska man åstadkomma det så behöver man också försöka bli gravid. Med denna bakgrund så känner jag mig väldigt vilsen, pressen och allt jobb med att försöka bli gravid är det värt det? Jag har blivit rätt nedstämd sen vi började försöka. Tycker inte ngt är roligt längre och längtar efter mer tvåsamhet, men tiden rinner ju ifrån en.

Hoppas att ni kan förstå/acceptera en sån här vinkling på detta med att försöka få barn. Vet ju att ni drivs av en stark längtan och mga har gått igenom svåra saker. I slutändan vill jag ju samma sak som er men min drivkraft saknas och är istället ersatt med tvivel och oro. Ingen bra grundplåt att stå på kan jag tänka. Undrar om kroppen känner av det? Kanske därför det inte blir ngt plus, man förtjänar det liksom inte.

Vet inte vad jag vill riktigt med mitt inlägg, kanske mest skriva av mig. trots min inställning så är ni guld värda för mig. Ni får mig att känna mig lite normal emellanåt . Vi som är 30 +. Men det är en riktigt dålig period nu och jag känner att jag står i ett vägskäl, vet bara inte vart jag ska gå....

// Kaprifolen-som-är-sjukt-förvirrad

Åh nej, vad mkt sorgligheter ni är med om i tråden nu, jag beundrar er som kämpar på trots allt! Er styrka är otrolig. Stor kram till er som behöver den, nu ska tummarna hållas för er skull och vi hoppas att det blir glädjande besked för er snart. Kram!

För egen del så har vi bokat tid för utredning nu, trots att vi endast har 7 försök bakom oss. Men med min oregelbundenhet så tycker jag att det kan vara motiverat. Vi valde en privat, fast ansluten till högkostnadsskyddet, klinik. Jag hade hoppats på snabbare puckar där men vi fick en tid om 2,5 månader. Ja, ja då kan vi ju med gott samvete säga att vi försökt ett år i alla fall...Funderade på detta med att försöka i ett år. Menar de att man ska försökt 12 cykler eller menar de 12 månader? För mig som kan ha långa cykler så blir det ju inte så mga på ett år....? 

Grattis Anneli till plus!

Två frågor till er tjejjer!

1) Ni som kan detta med ÄL-test. Vi har ju pratat om att långa cykler (över 40 dgr) ibland kan vara utan ÄL. Vad tror ni om fullt utslag på ÄL-test i det sammanhanget, kan det luras tro? Om det inte är ÄL överhuvudtaget, producerar man det "rätta" homonet då?

2) Alltså detta med äggvite-flytningar, kan alla ni i tråden upptäcka dessa? Jag hade rikliga innan vi började med barnverkstaden, men nu för tiden så ser jag dem nästan aldrig....

Borde vara ÄL-tider för oss nu, därav alla tankar Så nu är det full fart i sänghalmen igen....

/ Kaprifolen

Tack tjejjer för lite bra svar, då kanske det inte är superkonstigt att jag inte längre "hittar" min äggvita