Fröken Ellen skrev 2011-04-07 22:01:52 följande:
Tillbaka igen efter en resa, lite teknikstrul och ett borttappat lösenord till FL så att jag inte kan skriva här m.h.a. mobiltelefonen. Så mycket som har hänt sedan sist! Jag har läst igenom alla inlägg och glatts åt alla positiva nyheter och blivit ledsen när jag läst om de tråkiga sakerna som hänt. Jag tycker så mycket om den här tråden. :) Välkomna hit Marsflickan och dubbelA!
Jag måste bara berätta om mitt besök hos gynläkaren, en otroligt trevlig och sympatisk kvinna på min lokala vårdcentral. Som jag berättade tidigare så ringde jag ju till dem för att få komma på en undersökning och redan under första telefonkontakten konstaterade kvinnan jag pratade med att min sambo och jag ska få starta en utrdening. Nu en månad senare har jag hunnit med både provtagning, gynundersökning och samtal med läkaren.
Det var ett bra samtal. Läkaren var noga med att betona att majoriteten av alla par faktiskt blir gravida, antingen på egen hand eller med lite hjälp. Och att det finns väldigt bra hjälp nu, mycket bättre än när jag var barn. Hon upprepade många gånger att det var bra att jag tagit kontakt med dem, har man försökt länge kan det vara bra att kolla så att allt är okej så att man vet. Så skönt med någon som lyssnar, tar patienten på allvar och är vänlig. Jag måste säga att jag känner mig väldigt lugn och optimistisk efter det mötet, nästan all stress är som bortblåst.
Nästa steg är att invänta några testresultat, ta ytterligare ett blodprov och sedan blir det Pergotime, kanske redan om två veckor. Därefter kanske spolning och spermietest beroende på hur det går. En sak i taget och det känns som att jag är i trygga händer. Och som att det går väldigt snabbt, jag trodde det skulle vara segdraget.
Jag hoppas att ni andra som försökt ett tag, eller som känner er oroliga av en eller annan anledning, kan få möta en lika bra läkare. Det gör gott för själen. :)
En stor kram till er här i tråden!
Vad skönt med ett sånt bemötande, det gör ju som sagt att man känner sig trygg. Min läkare var som sagt, varken eller, hon bara... ja, var. Vad konstigt att tillvägagångssättet verkar vara olika när man gör utredning. Vi har gjort detsamma som ni, blodprov på oss båda och VUL på mig, men i mitt fall var det inget prat om pergo utan spolning på en gång, redan inom två veckor. Om två veckor ska mannen också lämna in ett simmarprov.
Vad är sagt till er om fel hittas på ngn av er och vad är sagt om inget fel hittas? Hur kommer ni få gå vidare då?
Jag trodde också att allt det här skulle ta lång tid, men inom en månad kommer man ju ha alla svar, känns skönt.