Inlägg från: Jojjo77 |Visa alla inlägg
  • Jojjo77

    Vi över 30 som längtar efter första barnet

    DubbelAA skrev 2011-04-06 19:42:42 följande:
    Hejsan!

    Tar nu mod till mig och skriver här hos er. Hoppas det är ok?
    Jag har läst lite sen i höstas men nu tyckte jag att det var dags att ge mig tillkänna:)

    Jag är 33 och jag o sambon har försökt bli gravida sen i höstas, tråkigt nog utan att lyckas:( Börjar misströsta lite men vissa dagar känns bättre än andra:)

    Hoppas att jag ska kunna avlasta mannen min genom att "prata" med er om allt som rör sig i huvudet.

    Ha det bra!
    Välkommen
  • Jojjo77

    Tack alla söta rara ni för att ni finns och är så peppande och stöttande. Allt det här hade varit mycket jobbigare om ni inte fanns att stöta och blöta med. Stor kram och Hjärta till er alla!!!

  • Jojjo77
    ceke skrev 2011-04-06 21:19:05 följande:

    Ojojoj va ni skriver Nån sa att det måste ha varit rekord med 3 sidor igår.. idag har ni lyckats med 4! Hihi..

    Välkommen DubbelA!

    Jojjo: Jag tyckte inte det gjorde ont med spolning. Ta två alvedon innan så ska det inte va nån fara. Känns som mensvärk ungegär.. i a f för mig! Trodde det skulle va mkt värre än det va. Skönt att ni har kommit igång med utredningen och hoppas det går bra!

    Gris: Det enda annorlunda denna månad då vi lyckades var ju den där spolningen med koksaltlösning i livmodern för att se om jag hade polyper. Annars inget alls.


    Tack för lugnande svar, hoppas att det går bra. Då kör jag på alvedon, blev lite misstänksam när det på informationspappret stog att jag skulle ta Ipren, för det har jag ju lärt mig bl a här, att man inte ska äta.  Jag hoppas att vi har tur som ni och att vi blir gravida direkt efter nästa besök Jag antar att det inte har tagit sig denna månad heller, för det borde de ju sett på VUL igår. Hade ÄL i söndags, kan man se så tidigt att man är befruktad? Det tycker jag att man borde. Jaja, bara att vänta och se för att helt säkert få veta.
  • Jojjo77

    Nu är jag igång och läser för mycket på nätet... Den här gången handlar det om spolning v äggledare som snart vankas. Ni som gjort det, kan man gå till jobbet efteråt? Har läst om dem som tyckt att det varit en jätteobehaglig upplevelse och att de inte har klarat av att gå till jobbet efteråt, vilket jag hade tänkt att göra. Ska man ta med sig mannen?

  • Jojjo77
    ceke skrev 2011-04-07 13:09:16 följande:
    Jag kan ju bara prata för mig själv, men jag gick till jobbet efteråt utan några som helst problem. När jag låg där och hon stoppade in det lilla röret (ungefär som ett böjligt sugrör) var jag orolig att det skulle göra ont. Visst det kändes som mensvärk, men va hela tiden beredd på nåt värre... När hon se sa att ni är det värsta över, nu ska vi bara kolla med ultraljudet ordentligt.. så blev jag förvånad att det inte känts mer än så!

    En fråga är väl: Är du smärtkänslig? Det är inte jag i o f sig och van med att ha en del mensvärk också... och nog har jag haft bra mycket värre mensvärk och varit på jobbet än vad det här gjorde ont. Men allt är ju så olika för alla... Hoppas du får en liknande upplevelse av att det inte va nån fara, som jag har!
    Tack igen Ceke! Nä, är inte smärtkänslig. Då fixar jag nog det här ska jag se
  • Jojjo77
    Pingla35 skrev 2011-04-07 17:09:59 följande:
    jojjo- Jag gjorde ju en spolning för några veckor sedan och jag måste nog säga att det gjorde lite ont.
    MEN jag har väldigt låg smärttröskel och har knappt känningar av mens. Så för mig gjorde det ont men men bara under den korta stund från att "ballongen" blåstes upp och till att livmodern vande sig(1-2min topp)vid den. Sedan kände jag ingenting och gick som vanligt till jobbet efteråt. No problem!! lycka till!!

    Dags att ta sig ut och springa i blåsten! 
    Okej, tack för svar. Jag har ju förstått att det känns, så jag får förberda mig på det värsta, så kanske jag tycker att det var lätt som en plätt  Jag ska ge mig iväg på ett spinningpass
    ifyouweremine skrev 2011-04-07 13:22:47 följande:
    Ligger hemma sjuk och tycker synd om mig själv. Det blir bara man själv och tankarna liksom och då blir det ju lätt lite misströstan över att det tar sån tid att bli gravid. Bim-4 och inget som tyder på att det lyckats nu heller. Man känner sig lite misslyckad.

    Irmelie - Låter ju misstänkt faktiskt. Prova utan temp nästa gång och se om det blir annorlunda. Vad jobbigt med så långa cykler.. Hur var det nu, du hade inte så för MF va?

    Jojjo - Vad är det egentligen man spolar bort vid en sån där spolning? Alltså vad är det för "skräp" som kan finnas där?
    Usch, det låter inte roligt. Man får tycka synd om sig när man är sjuk, men su ska inte känna dig misslyckad!!! Du är lyckad och snart också gravid

    Jag är ju helt färsk på det här med spolning och håller på att sätta mig in i ämnet. Exakt vad det är som kan täppa till ledarna vet jag inte... Men det är väl just att de kan vara tilltäppta som gör att spermierna inte kommer fram till ägget vad jag förstår. Man kan väj ha cystor och liknande i ledarna som kan vara en av anledníngarna till att de är igenpluggade. Kanske Ceke eller Pingla har mer koll?
  • Jojjo77
    Smiley skrev 2011-04-07 20:12:46 följande:
    Oj vad ni skriver! Sitter med telefonen och kan inte skrolla tillbaka för att kolla vad ni skrivit. Hoppas jag kommer ihåg allt jag ska skriva...

    Essa: Ja, vi har försökt varenda månad. Augusti-december 2007 var väl mest "blir det då blir det", då jag pluggade då. Januari började vi försöka pricka mer. Sen hade jag ju brist på sköldkörtelhormonet dec 2009, och blev bra igen oktober 2010. Så jag tror att MF och svårheten berodde en del på det. Men inte ska du känna att dina månader känns futtiga. Ni kämpar ju lika mycket som vi.

    Jojjo: måste nog säga att det kändes en hel del. Tycker nog att jag har hög smärttröskel, men det spände och var mest obehagligt. Sen krampade jag efteråt, fick egentligen inget bra svar på varför, men tydligen så hyperventilerade jag?. Inte jättevanligt, men det händer tydligen.
    Hoppas att du klarar det galant utan större smärta

    Nu fattar jag Stockholmsveckan!!! Haha, ja det var roligt!
    Det verkar som om många upplever det som väldigt obehagligt, men, men det är väl bara att bita ihop, det är ju för en god sak

    Pepp och kram till dig, hoppas att du snart känner dig mer laddad. Tänk på att det är fredag!!! Kram igen!
  • Jojjo77
    Kattflickan skrev 2011-04-07 19:02:49 följande:
    Essalady, du är inte ensam om att tycka synd om dig själv! Hur ynklig får man känna sig egentligen. Det här är den i särklass värsta mensen jag nånsin varit med om!  Nån fler som blödit mycket mensen efter missfall?

    Har otrolig mensverk och måste byta binda minst en gång i timmen. Har varit ute på "kund"besök och träffat folk hela dagen och det är så jobbigt när man bara har ont. Tillsist blev jag nästan yr av all blodförlust.

    Tillråga på allt så har mitt ena öga svullnat upp, så jag ser hemsk ut! Kände mig som ringaren från  notre dame när jag vankade omkring och pratade med folk. När jag kom tillbaka till kontoret såg jag att jag blödit igenom byxorna som som tur var är svarta, tur att jag knappt suttit på hela dan. Nu sitter jag i soffan med en nattbinda och en dubbelvikt filt under mig.

    Så jag åkte hem istället för att träna.

    Jojjo, du klarar spolningen och hoppas det blir bebbe efter det!

    Irmelie: Jag tycker också att tiden gått fort, hoppas din cykel normaliserar sig snart.

    He he, det var nog jag och sambon som myntade Stockholmsveckan, helt rätt att det är för att man sprutar så mycket då, fast inte champagne som i Visby!

    Här blåser det storm, vår nya, fina skorstenshuv har blåst ner! Takläggaren ska komma imorgon och sätta tillbaka den. Jag är grymt glad att ingen träffades.

    Millan

     
    Tack, ja, jag hoppas det

    Usch vad jobbigt med såna blödningar, hoppas att det snart ger sig! Kram
  • Jojjo77
    Fröken Ellen skrev 2011-04-07 22:01:52 följande:
    Tillbaka igen efter en resa, lite teknikstrul och ett borttappat lösenord till FL så att jag inte kan skriva här m.h.a. mobiltelefonen. Så mycket som har hänt sedan sist! Jag har läst igenom alla inlägg och glatts åt alla positiva nyheter och blivit ledsen när jag läst om de tråkiga sakerna som hänt. Jag tycker så mycket om den här tråden. :) Välkomna hit Marsflickan och dubbelA!

    Jag måste bara berätta om mitt besök hos gynläkaren, en otroligt trevlig och sympatisk kvinna på min lokala vårdcentral. Som jag berättade tidigare så ringde jag ju till dem för att få komma på en undersökning och redan under första telefonkontakten konstaterade kvinnan jag pratade med att min sambo och jag ska få starta en utrdening. Nu en månad senare har jag hunnit med både provtagning, gynundersökning och samtal med läkaren. 

    Det var ett bra samtal. Läkaren var noga med att betona att majoriteten av alla par faktiskt blir gravida, antingen på egen hand eller med lite hjälp. Och att det finns väldigt bra hjälp nu, mycket bättre än när jag var barn. Hon upprepade många gånger att det var bra att jag tagit kontakt med dem, har man försökt länge kan det vara bra att kolla så att allt är okej så att man vet. Så skönt med någon som lyssnar, tar patienten på allvar och är vänlig. Jag måste säga att jag känner mig väldigt lugn och optimistisk efter det mötet, nästan all stress är som bortblåst. 

    Nästa steg är att invänta några testresultat, ta ytterligare ett blodprov och sedan blir det Pergotime, kanske redan om två veckor. Därefter kanske spolning och spermietest beroende på hur det går. En sak i taget och det känns som att jag är i trygga händer. Och som att det går väldigt snabbt, jag trodde det skulle vara segdraget. 

    Jag hoppas att ni andra som försökt ett tag, eller som känner er oroliga av en eller annan anledning, kan få möta en lika bra läkare. Det gör gott för själen. :)

    En stor kram till er här i tråden!
     
    Vad skönt med ett sånt bemötande, det gör ju som sagt att man känner sig trygg. Min läkare var som sagt, varken eller, hon bara... ja, var. Vad konstigt att tillvägagångssättet verkar vara olika när man gör utredning. Vi har gjort detsamma som ni, blodprov på oss båda och VUL på mig, men i mitt fall var det inget prat om pergo utan spolning på en gång, redan inom två veckor. Om två veckor ska mannen också lämna in ett simmarprov.

    Vad är sagt till er om fel hittas på ngn av er och vad är sagt om inget fel hittas? Hur kommer ni få gå vidare då?

    Jag trodde också att allt det här skulle ta lång tid, men inom en månad kommer man ju ha alla svar, känns skönt.
  • Jojjo77
    DubbelAA skrev 2011-04-08 15:11:34 följande:
    Ligger här på soffan o har en skitdag:( Vaknade med migrän o ingen av mina mediciner funkade så det var bara att ringa till jobbet o sjukskriva sig idag. Huar fortfarande ont i huvudet o som vanligt när jag inte är på topp så deppar jag över att vi aldrig lyckas bli gravida:(
    Försökte rycka upp mig o ringde gyn för att boka en tid för att iaf få prata med någon (berättade för sambon igår att det är dit man ska vända sig o han verkade positiv till det). Självklart hade dom bara öppet till kl.13 o jag ringde typ en halvtimme för sent, HELVETE!!!
    Då kom jag på att jag i förrgår drömde att jag var gravid o natten innan det att jag var ute med barnvagn o så kom tårarna:(

    Vilken skitdag!! O det är ju fredag o borde vara en BRA dag:(
    Sorry för ett deppinlägg.
    Man får deppa! Fördelen i den här tråden är att alla inte brukar vara depppiga samtidigt och det är bra Ta hand om dig idag och ät gott och onyttigt ikväll. Du kanske ska be mannen att köpa lite skumpa (?) som ni kan smutta på och så myser ni tillsammans i soffan hela kvällen! Gyn får du tag på nästa vecka. Pepp och stor kram! Hjärta
Svar på tråden Vi över 30 som längtar efter första barnet