Inlägg från: Polarlantis |Visa alla inlägg
  • Polarlantis

    Vi över 30 som längtar efter första barnet

    DubbelA och Millan: Mycket som händer i era liv nu men skönt ändå att ni får lite svar. Måste avra väldigt omtulande alltihop och nmycket som ska smältas. Stora kramar till er och tack för att ni orkar dela med er, det är guld värt för oss alla att få läsa och höra hur det går. Hoppas så för er!!!

    Kaprifolen: TACK för ditt inlägg! Här har du en till som "aldrig" skulle ha barn, som knappt kan stava till barn, jag menar, vad gör man med dom???!!! har träffat mannen i mitt liv som jag kan tänka mig barn med och han är enormt barnkär och så naturlig medan jag är ungefär lika naturlig med barn som ett kylskåp. Får panik när ungar ska prata med mig, kan inte slappna av och bara vara...hemskt! Igår hade jag bästa väninnan hemma med sin 3månaders och det var bara ångest för mig. Min hjärna är det helt fel på, för det känns som om jag stirrar på ngt jätteprivat om jag tittar på barnet och om jag inte gör det känns det som om jag är iskall och hjärtlös. SUCK! Fick värsta deppen på kvällen och grinade och frågade sambon om han verkligen ville skaffa barn med den här oavslappnade världelösa människan som jag är. Men han sa ja, självklart. Hjärta. har verkligen inte mycket intresse för andras ungar och vet aldirg vad jag ska säga när dom "visar upp" dom. Ändå vill jag ha en själv...fast jag fattar inte hur jag ska klara av det! Detta är en av dom läskigaste sakerna jag hållit på med! Och ngn högljudd klocka har inte jag heller märkt av...förens vi började och nu vill jag inte sluta försöka. Hopppas så att du kan hitta lite lugn och känna att det är helt ok att försöka framöver! KRAM till dig, och här kan du alltid skriva av dig!!!

    EGO:
    Ok, min kropp är KNAS! En vecka efter mens så får jag ägglossningssymptom?! Hallå, vad är nu detta? Kan ev vara så att kroppen joggar igång efter en månad utan ÄL (tror jag, kände den inte) och jag äter ju bidrottninggele och det har ju lite påverkan på kroppen helt klart. Tog ett ÄLtest och det visade på relativt starkt streck, en veka efter BIM??!! Testerna var slut så jag kunde inte testa mer men idag ska det beställas! Kunde inte låta bli (är helt idiot) så jag tog ett av apotekets gravtest också och fick en svaaag spökstreck, dom testerna är INGET för mig, får alltid spökisar på dom liksom CB. Jobbar hårt på plus den här månaden och lusten har kommit tillbaka helt och vi myser på som tusan och det är härlgit! SKÖNT efter "lång" tids depp...
  • Polarlantis
    Irmeline skrev 2011-08-25 12:38:41 följande:
    Apropå hela den här "vill jag verkligen ha barn" diskussionen, så var jag själv i en svacka för några år sen. Jag undrarde om det verkligen var värt allt jobb, tänk på hur det kan påverka relationen negativt, jobbet etc..
    När jag hade dessa tvivlande tankar fick jag ett ultimatum av mannen, jag gifter mig inte med dig om du inte vill ha barn! Om du inte vill, säg det nu så jag kan träffa någon annan. Så viktigt var det alltså för honom.

    Jag tror att mitt velande var en del av en process, vill jag verkligen eller gör jag det för att alla andra gör det, för att man ska? Väl på andra sidan så visste jag att jag ville. När vi började försöka var jag inte direkt hetsig att det skulle ske direkt, mer kommer det så kommer det. Dock efter missfallet så blev jag besatt! Kunde inte tänka på något annat. Konstigt hur man fungerar!
    Där slår du nog huvudet på spiken, att det är en del i en process... För efter mitt MA så är det ju det här jag VILL och nu finns ingen tvekan! Ja utom när jag har mina totala deppdippar så klart...hmmm...man hade ju redan blivit modig och vågat språnget och så blev det inget, så snopet och irriterade!
    Kanske bra att din man var så tydlig? Heldre det än lida i tysthet liksom :)
  • Polarlantis
    L Maria skrev 2011-08-25 22:12:41 följande:
    Samtidigt har jag all förståelse för er som också känner sig osäkra - vet inte om det är lättare att acceptera er inställning (eller acceptera och acceptera, jag känner mig inte upprörd över den) eftersom ni försökt ett tag osv. Dock hade jag nog blivit upprörd om ni gått och blivit gravida på första gången och sen kommit in här och sagt "nja, jag vet inte riktigt om det här är rätt" - strö lite salt i såren liksom! Även om jag är väldigt övertygad om att jag vill ha barn och maken och jag har pratat om det sen allra första början, så finns det också en osäkerhet hos mig. Jag är jätterädd för att våra samtal enbart ska handla om barnet sen, att vi glömmer att vara Maria och A, att man glider ifrån varandra, att man blir tråkig och bekväm, att man inte fortsätter sitt liv på ungefär samma sätt osv osv osv...
    Ja det där är verkligen en annan intressant diskussion...hur man får världen att fortsätta existera utanför banvärlden, hur man pratar om annat och fortfarande SER varandra...det är verkligen en balansgång! Så man inte står där och har slitit och sedan när man väl får barn,inte har ngt annat "kvar"...hemsk tanke! Jag som exempelvis kan bli stressad över att vi inte har haft sex på några dagar UTAN barn...hur ska det bli sen liksom? För att inte tala om allt annat...

    Hur tänker ni andra runt detta?
    DubbelAA skrev 2011-08-25 19:51:43 följande:
    Kände igen mig i det du skrev Polarlantis om hur obekväm man kan bli tillsammans barn. Jag är näst intill "rädd" för små bebisar o har aldrig riktigt haft någon kontakt med yngre barn men nu har jag utbildat mig till förskollärare o jobbar dessutom på en småbarnsavdelning så jag träffar dom hela dagarna o är inte lika rädd längre:)
    Jag har alltid velat ha barn men ibland tänkt att det är nåt fel på mig efterom jag inte blir alldeles till mig när jag träffar en bebis eller att jag absoluuuuuut måste få hålla ungen eller lukta på den eller vad alla brukar göra. Men jag tror att det blir helt annorlunda om man får egna barn. Inte 17 behöver jag älska alla barn för att jag vill ha egna och jag är ganska säker på att jag kommer älska mina egna över allt annat ändå. Men det finns ju självklart dom som inte vill ha barn o man är väl inte mindre värd för det?( Även om det ibland känns som så på vissa människor när man talar om att man inte har barn).
    Men precis, jag är ju också sån, vaddå falla ihop och bli alldeles till sig, varför då liksom?! Så känns det! Men ja, et ät nog annorlunda när man väl fått barn själv. Har fatkiskt träffat en kvinna (haha, höll på att skriva vuxen...vad är jag då?!) som hade två äldre tonnåringar och hon sa det att hon gillade inte barn och kunde inte bry sig mindre men sina egna älskade hon så klart. Modig tjej som kunde sitta och berätta det på en fikarast bland en massa präktiga tanter (och så jag då, haha). Gott att höra liksom! Men kommer det en hund i min väg hälsar jag gärna på den utan att fundera...hmm...

    Nä, ge mig en unge nu så jag kan öva!!

    Trevlig fredag alla!   


       
  • Polarlantis
    Marsflickan: Så tråkigt att höra! Många kramar till er, ta hand om er nu! Hoppas på att få se dig i tråden igen! {#emotions_dlg.flower}

    Kiyona: Håller helt med om att när man väl gläntat på dörrren in till den biologiska klockan så upptäcker man att den låter enormt högt och inget kan tysta den! Lika besatt blev jag fram till och efter mitt MA men nu är jag liiite mer avslappnad. Men jag har bestämt att det ska ta sig den här gången så det är kanske därför...så jag kommer tillbaka mer hysterisk än någonsin efter BIM gissar jag...

    EGO: Ok, skumma saker på g här! Har ju tagit ett ÄL test en vecka efter BIM för jag hade ÄL känningar och det blev ganska starkt. På onsdag ska jag ha ÄL enl plan men har inga känningar alls och testerna (som jag äntligen fått nu) visar inget alls...man undrar ju, har jag haft ÄL eller ej??!! SUCK! Men vi kör på för säkerhets skull, haha! VILL att det ska ha tagit sig nu, snäääällaaaaa!!!!!!!!!!!!!
    En annan skum sak är at tjag är så jätteöm i ljumskarna...helskumt...Knäppa kroppen knäppar vidare! 

     
    Måste bara säga, tjejer, ni är UNDERBARA!!!!!!!!!!! 

         
  • Polarlantis

    Millan75: japp, hade mens som vanligt och så tog jag ett test efter en vecka för jag hade ÄL symptom och fick ganska så starkt utslag...inga utslag ännu på ältesterna och äl är imorgon enl almenackan...Myser på för säkerhets skull, vill att det ska ta sig nuuuuu! Flört
    Ang att det är mycket negativt runt en att man tar mer negativt som självklart kan jag bara hålla med om, är lika dan, helt utsliten i hjärnan nu mera känns det som. Det ska säkert vara lugna gatan, mycket hromoner under året påverkar säkert. Håller tummen att allt är bra!"!

    Pingla77: Beklagar sorgen! Tur att det händer lite bra saker också mitt i allt! Massa pepp till stockholmandet!!!


    Annelie77: spännande att du fick så starkt så nära inpå ÄL! Hoppas på att det är samma för mig nu då och att jag snart på ett plus igen...iiihhh!!! Klart dock man måste testa, hur ska annars testlagret gå runt om vi inte shoppar upp allt dom har? Hihi!

    Irmelie: Beklagar sorgen! Fy så jobbigt! Jag tycker det har varit jobbigt med en pappa som fått hjärtinfarkt men kalrat sig superbra och bara behövde en ballongspräning och sedan var han som ny! Har gamla föräldrar och oroar mig för att sitta som du utan... Många kramar till dig!!!


    Ceke: Underbart! Måste vara häftigt!

  • Polarlantis

    Förlåt att jag tjatar men jag är helt manisk på bäbisverkstaden den här gången, pust!
    Tog ÄL test nu, svaaagt bara. SUCK! OM jag skulle ha ÄL nu imorgon som planerat har vi alla chanser men om det redan varit precis efter mensen då jag hade känningar, har vi ju bara ett försök att luta oss mot. SUCK! Denna månaden är världens längsta, jag LOVAR!

  • Polarlantis

    Kiyona: Japp, molvärk är grejen jämt och ständigt känns det som! Men det tog en månad och sedan gick det över men så började jag med BDG och nu har jag haft enormt mycket värk över ÄLveckan, men det tar jag som något bra, att det är full rulle där inne, haha!

    Miamej: Välkommen hit!!


    Ang missfall och hur länge man ska vänta: Jag trodde att jag ville försöka bums men när jag ÄNTLIGEN fick neg på testet hade jag gått mer hormoner i kroppen i 21 veckor och när jag då kunde börja känna mig normal igen ville jag faktiskt njuta av det ett tag, så vi väntade en cykel. Alltså vi försökte bara hoppa över ÄL lite granna men använde inte skydd. Sedan kom en ÄL till och då försökte vi lite mer och nu är det full rulle på stockholmsveckan, NU är jag redo, ge mig en bäbis i magen!!!

    EGO: japp, här myser vi som tokar och jag har haft så sjukt ont i magen nu, verkligen mensvärk allan! Så det måste vara ÄL i kubik eller så har det redan tagit sig...men isf ska ju ÄLtesterna inte bli svagare nu...spännande!  Fast jag tror nog att det varit ÄL ändå, trots att jag inte kännt på samma sätt som tidigare men känns gör det verkligen! Lite knöligt när man ska ta ÄLtest på jobbet, smussel smussel, haha! Känner mig jättepositivt inställd till framtiden, har bestämt att detta är våran månad..hoppas korppen håller med!

  • Polarlantis
    SmoochiePoo skrev 2011-09-01 12:32:57 följande:
    Ja man får hoppas att den lilla tjejmagen jobbar hårt för att bli redo för ett nytt ägg. Vi är mer än redo att försöka igen! Har ju som sagt bunkrat upp nu och egentligen hoppas jag att jag har ÄL runt den tiden jag ska till gyn (om det var som förra gången så fick jag ÄL efter sista dagens blödning vilket borde bli den 7/9) så gör hon ett VUL borde hon se om jag haft ÄL eller ej?

    Jag är också tok öm när vi myser, men det måste vara något annat då jag inte fått utslag på ÄL stickorna...men det känns precis som vid ÄL. Kanske bara är pga molvärken och att det jobbas för fullt.

    Haha vet precis hur det är! Här springer jag på toan med tester med och sitter och stirrar på dom i 5-10 min. Mina kollegor måste tro jag har problem med magen eller nåt Solig 

    Håller tummar och tår för att september är eran månad och kanske till och med våran!

    Kraaam 
    Men precis, magproblem är grejen, haha! Skumt att du är öm...får du svaga utslag eller inga alls? bra att du har tid hos gyn så kanske dom kan hjälpa dig...
    Sitter bara här och är så sjukt otålig och vill VETA om det blir något den här månaden, löjligt fixerad denna gången...men med den mängd med positiva tankar jag tänkt så måste det ju bara bli något, eller hur? Haha!
    I en annan tråd var det en som skulle beställa test som gick att ta 2-7 dagar efter ÄL...man blir ju sugen liksom..
  • Polarlantis
    SmoochiePoo skrev 2011-09-01 13:53:07 följande:
    Ja lite pinsamt, ingen har påpekat det än dock! Skrattande 
    På ÄL testerna får jag relativt starka utslag men inte lika starka som kontrollstrecket. Och inga utslag på gravtesten så hcg är ur kroppen iaf.
    Jo jag hoppas hon kan se om det är något, man vet ju inte om man fått någon cysta eller nåt..
    Hmm..jag har aldrig lyckats få ett ÄL test som är starkare än kontrollstrcket, tror den piken är ganska kort på mig, utan dom stegras och sedan minskar dom igen...och bevisligen räcker det ju till i mitt fall iaf! Hoppas det ska räcka för dig också!
  • Polarlantis

    Millan75: otäckt det låter men det verkar verkligen ha varit en cycsta. Skumma grejer kroppen kan ha för sig! Hoppas du slipper vara med om det igen!

    Annelie77: JÄTTEGRATTIS!!! Håller alla tummar att det blir starkt och fint nu!!!

    Kiyona: håller med, tror inte heller att ÄL varit i ditt fall... Jag hade en himla massa skumma känningar efter mitt MA, kroppen läkte antog jag.

    EGO: Mår urk...ägglossning är inte ngt för mig helt klart! Men nu är det bara att väääänta. Dock är jag toköm i magen och har haft en massa värk fram till ÄL och även nu efter, helskumt. Får verkligen hoppas det är ngt bra, även om jag inte varit med om detta innan...hmmm.. Kan det inte bara gå en tio dagar lite fort så jag vet???   
       
        

Svar på tråden Vi över 30 som längtar efter första barnet