Vi över 30 som längtar efter första barnet

Anwen skrev 2011-12-16 19:32:11 följande:

Grattis till Ceke!

MariaF79 - känner igen det där... Sambon hänger mest på, medan jag testar, äter kosttillskott, tar kontakt med vården, undersökningar, går och oroar mig, tänker och funderar en massa, läser på om fertilitet, håller koll på ÄL och BIM, blir ledsen, känner avundsjuka på andra som lyckats, kollar på barnvagnar, leksaker, kläder, kostnader osv. Snedfördelat redan från start! :P
Men samtidigt är det lite bra att han är den som håller sig positiv också, som kan bära upp mig när jag faller samman... Sen var det också han som först nämnde adoption som ett alternativ om det inte skulle gå vägen för oss.

Tea Time - haha, vad är det med oss liksom? Och - vad är det med våra karlar...? På ett sätt hoppas jag att vi får en dotter, för min man kommer att smälta som en isglass i öknen när det väl kommer till kritan...

Nicu - jag fann att jag kunde boka tid via mina vårdkontakter på RMC i Malmö (region Skåne) och försökte med det - fick till svar att de skulle skicka en egenremiss hem till oss. Vi fick hem en blankett där vi skrev att vi försökt i 16 månader och att vi fått två missfall i v 5+0, att vi var friska, icke rökare, normalviktiga osv och att det här nu började ta på psyket. Idag fick vi brev hem med remisser - jag ska lämna blodprov på dag 2-5 och 21 i cykeln och maken ska lämna spermieprov, sedan ska vi träffa en läkare.

Fortfarande väldigt väldigt svagt, men nu syns det i alla fall med blotta ögat, utan att vinkla, belysa och stirra...
Har justerat kontrasterna lite på bilden.

Grejen är att jag inte ens är så glad - jag är säker på att det här inte heller kommer att gå vägen, så...

Millan - jag hade äl på dag 17 i cykeln, vilket är vanligt för mig. De andra två gångerna har jag blivit gravid med äl på dag 18 och dag 20. Nu är jag på BIM +4, vilket för mig innebär äl +15.
Alltså - vid en normal (14 dagar) och aldrig varit gravid förr så hade man ju inte behövt bekymra sig så mycket, att inte plussa förrän på BIM +1 i ett sånt fall är väl inte ovanligt. Det som gör det hela skumt nu är att jag ju tidigare fått plus på äl+8 och äl+10...
Det har blivit något något starkare från igår till idag - igår fick jag vinkla det och hålla mot ljuset för att det skulle synas, idag syns det i alla fall i alla vinklar även om det lätt kan tas för ett negativt test - man hade gjort det om man inte som jag, stirrar på dem tills de visar plus...

Nicu - tack!

Råttantottan - sen infästning verkar vara grejen här, vi får se om det håller!

Tack för tumhållningar!
Bara så att det inte blir några missförstånd - jag är ju glad för ett plus, men jag känner inte "åh, vi ska äntligen bli föräldrar!" precis... Ja, ni förstår hur det är...
Jag har missat två tempar (onsdag och torsdag) och fredag lördag har legat på 36,9 och 36,8, så de ligger klart i närheten av vad jag brukar ha efter äl, något högre tom. Brukar ligga på 36,6-36,7 efter äl, men den här gången kom jag upp redan på 5 DPO.
Charten - http://www.fertilityfriend.com/home/325b6b

Tack för grattis och tumhållningar, tyvärr så tillhör jag nu kategorin "upprepade missfall" - idag sjönk tempen som en sten, till 36,4 och testet är, vad jag kunde se, negativt...
Eftersom det började som det gjorde så är jag inte så ledsen över missfallet som sådant (räknar med att jag börjar blöda imorgon) utan över att vi nu tillhör ovan nämnda kategori och med stor sannolikhet kommer att behöva mediciner för att lyckas behålla nästa graviditet. Och vem säger att vi ska få behålla den...?

Saftis - håller tummarna för att du får ett positivt test nu - har du kanske testat redan? En av oss ska lyckas nu i alla fall!

Jojjo - grattis till radhuset!!

Millan och DubbelA - fan för folk som inte kan hålla käften!! Vi skulle komma på en riktigt dräpande kommentar som går att använda utan att avslöja för mycket om vår egen situation, men som verkligen täpper till truten på folk - det är ju alltid i efterhand man kommer på vad man skulle ha svarat...
Jag är rätt förskonad på jobbet tack och lov, jag tror de flesta fattar att det kanske inte går så bra för oss, eftersom jag alltid sagt att "vi ska gifta oss först och sen få barn" och nu har det gått mer än ett år sedan vi gifte oss.
Inser att jag kommer att behöva berätta för min avdelning (två personer) om det börjar komma till utredning och ev assisterade försök, då jag ju kommer att vara frånvarande då och då. Kommer dock att ge noggranna instruktioner om att jag inte vill prata om det mer än när jag själv tar upp det - de får inte fråga hur det går etc...

Tea time och DubbelA - usch, det mentala ställer verkligen till det... Jag hoppas att ni löser det!

Tack tjejer, det värmer verkligen!!

Grattis Saftis, nu får du se till att behålla det här för oss båda!!

Förresten, ni som gjort utredning: jag har fått två remisser till blodprov som ska göras på cykeldag 2-5 och på cykeldag 21. Spelar det någon roll om man gör dem i samma cykel?
Tänkte nu att jag ju inte kan göra det tidiga i cykeln eftersom den här "mensen" ju är ett missfall - kanske blir proven missvisande då? Men på dag 21 så bör jag ju ha fått min äl och jag räknar med att jag är på "noll" igen, och sen kan man ta 2-5-provet i cykeln efter?