Vi över 30 som längtar efter första barnet

Oj. Men vilket skönt bemötande du fixade ändå

Känner precis likadant inför vår andra gång... Har liksom inte mycket hopp... Hoppas det går vägen, för oss båda.

Maria - Jätteledsen för din skull, men jag höll på att garva ihjäl mig när jag läste ditt inlägg Hoppas väskan dök upp!

Smoochie - Stort lycka till, både med operation och bebis i framtiden.

Stor kram till er, alla fantastiska, fina, starka tjejer därute, på alla dag. Och alla andra dagar med för den delen

Krya på er till alla sjuklingar och pepp till er som fått mens och lycka till för er som går i "väntans tider"

Smiley - Kikade in på din blogg. Fin! Vi ligger ju helt i fas med IVF-en du och jag, vi körde ju första nästan exakt samma datum så jag i din blogg. Hoppas vi slipper fler än två...

Vad skönt att det dök upp i alla fall!Usch vad jobbigt! Klart att du får tycka synd om dig själv!Vad skönt att ni får köra igång. Jag mådde skit av sprutorna, men mest huvudvärk och trötthet. Men kan trösta dig med att det försvinner när man slutar med dem. Det är ju trots allt bara ca 10 dagar man håller på med hormonerna. Nu övergick ju mina spruthormoner till gravhormoner och jag blev labil i humöret, men, men. Jag tröstade mig hela tiden med att det var för den goda sakens skull. Min man och omgivning visste ju vad jag/vi höll på med, så det var ingen fara och det var ju inte så illa att jag inte kunde kontrollera mig. Vissa känner ju heller inte av ett dugg av varken hormoner eller graviditet, så jag tycker inte att du ska oroa dig i förväg. Lycka till, hoppas ni slipper IVF-en helt!

Min man var inte med, p g a jobbet, men saknade honom. Fick hålla bm i handen

Kattflickan - Ja usch, det förstår jag. Aruba - Ja, det är stor skillnad på korta och långa metoden. Tyvärr kändes 10 dagar också länge m sprutor.... 10 körde jag m Puregon och Orgalutran, sen paus en dag för att avsluta m ägglossningssprutan Ovitrelle, vänta en dag och sen äggplock. Så på 14:e dagen, från 1 sprutdagen, var det 'klart'.

Saftis - Neeeeeeeeeeej! Håller alla tummar och tår för att det är lugnt ändå. Kram! Mum - Fy vad tråkigt! Kram

Sådär tänkte jag i början, men nu orkar jag inte längre, trots att man väntar på IVF. Jag lever som vanligt och äter och dricker det jag vill måttligt, men det gjorde jag även innan barnverkstaden. Det känns som att man sätter livet på paus under tiden man jobbar på att få barn och om det aldrig tänker komma något barn till oss så känner jag att jag kommer bli bitter på all tid som jag la på att pausa mitt liv.

Det finns både alkoholister, narkomaner, psykiskt sjuka m fl, som blir gravida och glöm inte alla de som blir gravida, dyngpackade, vid ett one night stand... Vi har svårt att bli gravida, men, jag tror inte att jag kan påverka just våra problem med levernet helt enkelt. Jovisst, om jag var storrökare, vägde 30 kilo för mycket, drack varje dag och drog i mig en liter kaffe varje dag, så visst skulle det förbättra oddsen om jag la av med allt, men nu lever jag ju redan hälsosamt... Den dagen man får ett plus så är det självklart nolltolerans på t ex alkohol och sushi. Så tänker jag, men, jag tror att det viktiga är att var och en gör det som de själva tycker känns bäst.