Vi över 30 som längtar efter första barnet

Lite ego från mig igen: Jag har tydligen ingen hemsida på FF än så länge och nu pallar jag inte att fixa med det men tempen varierar från allt mellan 36,1 och 36,6 och hoppar upp och ner däremellan. Än så länge inte det minsta tecknet på ÄL och på stickorna är det noll Ska ju till gyn för första besöket på utredningen idag så man får väl kolla upp det ordentligt antar jag. Jag inbillar mig att jag inte har ÄL varje månad eftersom jag endast fått utslag 1 enda gång på kanske 6-7 månader som jag testat (nu har jag bara testat 2 mån men tidigare försök har jag testat 5-6 mån). Jag kan ju ha slutat testa för tidigt de andra gångerna i och för sig. Men förra ggn hade jag en lutealfas på 13-14 dagar och nu är jag på dag 17, så det ser ju ut att bli en ovanligt lång cykel denna ggn om ÄL dyker upp i dagarna. Jag räknade ihop förra årets cykler och jag ligger oftast på 27-29 dagar men det kan spreta iväg till 23 och 35 ibland

Vad tycker ni förresten om kommentaren "Bara ni slappnar av och slutar tänka på det ska ni se att det löser sig"?!? Fasen vad jag är trött på det. Nu hör jag det i och för sig inte speciellt ofta eftersom det inte är så många som vet att vi försöker och de få som vet har fått reda på det i och med att jag berättade att vi ska på utredning, så de fattar ju att det är problem på det området och att "slappna av" kanske inte riktigt hjälper. Men hur är man funtad om man ger den kommentaren? Eller "Ja, men våra vänner försökte i 73 år och sedan gav de upp och skaffade en hund/adopterade ett barn och sedan piff paff puff så var hon gravid på egen väg!"? Jaha...vad ska man säga? Skitkul för dem men det gäller ju inte MIG! Jag kan inte slappna av utan jag går och är "hysterisk" med tempmätning, ÄL-stickor, sex varannan dag osv. Kalla mig kontrollfreak men jag fattar inte hur sjutton jag ska kunna slappna av? Och hur vet man att man slappnar av tillräckligt? Jag kanske slappnar av lite, men vem säger att det är under den magiska avslappningsgränsen där man tydligen blir automatiskt gravid bara för att man slappnar av tillräckligt mycket? Bullshit säger jag bara, det är bara personer som har lätt att bli gravida som kommer med sådana kommentarer Förrutom en väninna jag anförtrodde mig åt. Hon sa visserligen den kommentaren men hon har själv försökt i ca 18 år att bli gravid igen (hon har redan en son). Hon har en sjukdom som gör att hon antagligen inte kan få fler barn och idag ska hon be för mig. Även om jag inte är religiös för fem öre så var det väldigt snällt och rart av henne...

Ibland har man faktiskt inte tid att "slappna av och låta naturen ha sin gång". Man blir ju liksom inte yngre. Skönt att ni bokat tid för utredning. Jag börjar bli liiite nervös inför besöket idag.

Så tänker jag också! Är det något fel är det ju jättebra att vi får reda på det nu och inte om flera år.

Jag har använt FF sedan början av januari så jag har ju inte så mycket till underlag. Jag tänkte det faktiskt, men jag vet inte om det är till någon nytta?

Jag har nu printat ut för två cykler. Eller 1½ egentligen. I december fick jag nämligen feber strax innan ÄL så det var inte så stor nytta att ta tempen då

Jag är lite nervös för vad de kommer göra för undersökning idag. Jag har preppat mig med klänning iaf, det blir så naket att ligga där med bara tröja på Fast jag är inte så nervös för själva undersökningarna utan mer för att jag inte vet vilka undersökningar de ska göra. Det kunde de gott skrivit i kallelsen tycker jag...

Sambon höll förresten på att skrämma skiten ur mig igår! Han ville erkänna något ifall det skulle dyka upp vid utredningen....Könssjukdom, tänkte jag!!! Men han ville bara erkänna att han ca 3 månader sedan rökt ca 10 cigg när han var nervös inför en operation han skulle genomgå. Pust. Ingen fara ju, det kan ju inte ha någon jättepåverkan ändå. Han har visserligen varit rökare men det var kanske 5 år sedan.

Men de borde kunna se om jag har ÄL de närmsta dagarna va? Kommer det något denna månaden så borde det komma inom 2-3 dagar. Men som sagt, jag tror inte att jag har ÄL varje månad och jag har inbillat mig att jag kan ha någon sammanväxning i äggledarna. Det är sådant jag är nervös över men det går ju att fixa isf. Sedan är jag skiträdd för blodprovet eftersom jag är hysteriskt rädd för sprutor!

Tack

Tack!

Fy sjutton vad jobbigt. Stackare. Men om det skulle visa sig att du blir gravid, kan han inte hoppa av och börja jobba då? Du skriver att han kan gå ett halvår om han vill men att det är bättre att gå ett år. Då borde han kunna hoppa av och ändå få jobb?

Jag har ingen inkomst och ska ev starta eget (tillsammans med en kollega) och även om det kommer att bli kärvt så har min sambo försäkrat mig om att vi fixar det ändå. Men vi har ganska låga utgifter som det är just nu och våran ekonomi är ju inte eran ekonomi... Jag hoppas att ni löser det och att ni inte behöver göra uppehåll i försökandet. Kram

Nu har jag varit på första besöket. Fick prata med en barnmorska och hon ställde frågor och fyllde i ett (eg. två) forumlär. Sedan fick sambon ett rör han skulle lämna in på sjukhuset (spermaprov) och de tog blodprov på oss båda två. That's it. Jag ska tillbaka på måndag nästa vecka och lämna blodprov, då är jag på dag 21 i cykeln. Denna veckan fortsätter stockholmsveckan till och med torsdag, då blir det tre dagars uppehåll innan sambon lämnar sitt prov som vi tänkte att han kunde lämna in när jag tar blodprov nr 2. Därefter ska vi invänta kallelse till läkarbesök (kan ta ca en månad) och då gör de inget VUL som jag förstod det utan de gör en okulär bedömning. Om de skulle se ngt fel med blotta ögat gör de VUL tror jag...