Millan78 skrev 2013-08-30 20:28:46 följande:
Hej
Skriver här för att få tröst, hjälp med tankar och stöd. Gjorde KUB förra veckan och fick hög risk på Trisomi 13 samt 18. 1:117. Nästa vecka på tors är det bokat för fostervattenprov.
Orolig pga att barnet har kromosomfel, orolig för att göra provet om barnet visar sig friskt men så får jag missfall pga av något som vi har valt. Vad är rätt, vad är fel ?
Men om jag inte gör det så kommer jag att vara orolig under hela graviditeten och inte kunna njuta av att vara gravid och se framemot födseln.
Hjälp mig snäll med mina tankar
// Ledsen förvirrad trött
Jag gjorde KUB i början på juli i år. Vi fick 1/165 för Tri 13 & 18 och 1/375 för Tri 21. Jag sa direkt vid KUB-testet att jag ville göra MKP. Vi hade tid fem dagar senare, den läkare jag då träffade resonerade jag först med och vi kom fram till att vi skulle göra två riktade ultraljud istället för MKP. Hon sa att barn med Tri 13 eller Tri 18 ofta har missbildningar som syns på ultraljud. Ultraljudet vid KUB-testet såg fint ut. Ultraljudet fem dagar senare såg fint ut även det. Vi kom tillbaka en månad senare och gjorde ett nytt riktat ultraljud som även det var fint. Vi resonerade att risken för MF vid MKP eller FVP var större än sannolikheten för att barnet var sjukt. Under de fem veckorna som gått från KUB-testet kan jag säga att jag var KONSTANT orolig. Jag kunde inte riktigt glädjas åt graviditeten, det var som att det var satt på paus. Sen en vecka efter det sista riktade ultraljudet så hade vi tid för rutinultraljud. Den läkare som gjorde det ultraljudet såg tre markörer för Downs och bedömde sannolikheten som stor att barnet var sjukt. Var det inte DS så kunde det vara Tri 18 trodde hon. Hon rekommenderade ett FVP vilket vi gjorde direkt. De fem dagarna som följde var inte roliga. Sen ringde den första läkaren jag träffat och sagt att hon tagit reda på mina provsvar och de var normala. Sen sa hon även att hon tittat på de ultraljudsbilder som läkaren på rutinultraljudet tagit. Hon sa att hon inte såg något markant avvikande med dom samt att även en hjärtspecialist tittat på dom och även han såg inget markant avvikande. Vi fick även en tid hos honom några timmar senare. Han bedömde läget utav det han kunde se som ok. Det innebär att de besked vi fått fem dagar tidigare av läkaren på rutinultraljudet nu kunde vändas mot en framtidstro. Trots allt som hände de dagarna så känns det rätt att vi gjorde FVP. Läkaren gav oss den rekommendationen och även om en annan läkare kanske inte gjort det så fick vi iaf svar på att barnet inte hade kromosomavvikelse. Jag var i v 19+6 den dagen jag fick beskedet om att barnet såg friskt ut. Jag kan säga att det var först då, efter sex veckors, nästa sju grubblerier, oro och tankar kring resultatet från KUB-testet som jag kunde slappna av. Nu är jag i v 21 och känner att halva graviditeten har gått och det är först nu jag vågar glädjas ordentligt. Sen vet jag att en graviditet inte är några garantier men såhär långt så har det gått bra även om det varit lite stormigt av KUB-resultatet samt det som hände vid rutinultraljudet.
Vad jag vill säga med detta är att kan du inte släppa tankarna på om barnet är sjukt så tycker jag du ska boka samtalstid med en läkare för att därefter känna om du kan lita på vad ultraljudsbilderna visar och känna dig trygg i det eller om det är FVP som är rätt väg.
Jag valde bort FVP till en början men sen när det blev som det blev så fick jag iaf ett svar. Vi hade dessutom bestämt oss sen innan KUB-testet hur vi skulle göra om KUB-testet, FVP eller MKP visade på att barnet var sjukt. Det tror jag många inte tänker på innan. Man går dit för att göra KUB-testet och vänta sig ett glatt besked. När man sedan som du och jag hamnar i riskszonen så blir allt omkullkastat och funderingarna hopar sig. Inte lätt att reda i själv.
Men jag förmodar att det bara är en s.k gummibandeffekt. Imorgon kommer väl sanningen smälla mig i ansiktet. 
Men jag förmodar att det bara är en s.k gummibandeffekt. Imorgon kommer väl sanningen smälla mig i ansiktet.