Varför ätstörningar?

Det finns en massa orsaker till din bulimi - som egentligen inte handlar om mat. Maten är bara ett verktyg du använder dig av.När du äter får du ångest och tappar kontrollen, du straffar dig själv genom att äta mer. När du kräks återtar du kontrollen och gör dig av med din ångest en stund - men bara en stund. Ätstörningar brukar handla om kontrollbehov. Ofta är de som drabbas av ätstörningar extremt självkritiska och ställer överkrav på sig själva. Många har haft rollen som "snälla välartade flickan" i barndomen. 
Jag har själv lidit av anorexia sen jag var fjorton år. Idag är jag 30+ och äter normalt - men min relation till mat kommer aldrig att bli normal. Jag brukar likna mig själv vid en nykter alkoholist. och precis som du skriver, så kan man få återfall i sin ätstörning. Föpr mig har stress ibland triggat igång mitt självsvältande. Någon gång har det räckt med en , vad jag uppfattade som, nedsättande kommentar från någon, för att väcka anorexiamonstret till liv.
Jag tycker att du ska hitta en terapeut som kan hjälpa dig att hitta de bakomliggande orsakerna till din bulimi.  

Läs mattillåtet! En fantastisk bok som kan öppna ögonen på vad du sysslar med och se att det aldrig kommer leda någonstans. Skaffa hjälp och viljan att bli frisk.

DU har ett val varje gång du väljer att spy. Du KAN INTE låta bli säger du, Du VILL INTE låta bli säger jag. Vet att det låter hårt, men så enkelt är det.

När jag slutade se mig som ett offer och insåg att jag hade ett val så fick jag ta ansvaret. Det hjälpte mig något oerhört! Kunde inte skylla på någon/något annat längre.
Och som inlägget innan skrev, det handlar inte om mat..

Lycka till!

Nej jag vill spy det är helt rätt. För jag vill bli smal, jag är trött på att väga 80kg som jag gör  nu. Känner mig grymt äcklig och ful. Ingen tittar på mig som när jag var mindre.. Jag har ingen sån kropp som kan bli speciellt smal, det minsta jag vägt är 55kg till mina 165cm, jag har naturligt ganska stor rumpa och breda höfter. Jag har hållt på med olika dieter och pendlat upp och ner i vikt och det är jag så trött på. Känner mig inte som mig själv när jag är såhär tjock.

Kanske ska säga att jag har diagnosen depression just nu och haft ett par år. Ingen bryr sig om mina ätstörningar där jag går utan bara att jag ska få antideppressiva.

Du har nog en väldigt sned kroppsuppfattning också. 55 kg 165 kan knappast varit stort...

Synd att dom inte kopplar dein deprision med din vikt och ätstörning! Förstår jag inte alls.
Det finns andra vägar och mer hållbara vägar än att äta och spy. Äta lagom och röra på sig. Kan även hjälpa mot deppigheten.

Lycka till och läs boken....

Lider oxå av bulimi och sned kroppsuppfattning. 175 cm o väger ca 55....tycker jag e tjock!

Vet vad som triggar mina ""anfall" men vet inte hur jag ska undkomma dessa.
Men har ju insett att det inte handlar om enbart mat.
Visst jag älskar att äta mkt god mat men hatar att kräkas... 

inte jag heller Hon jag pratar med ser nog bara mig som tjock och lat när jag pratar om mina matvanor.Oj, då kan du verkligen inte vara tjock. Har du sökt någon hjälp?
Jag vet också ganska mycket om hur jag fungerar men ändå blir det pannkaka av allt..
Jag äter väldigt lite på dagarna och sen på kvällen äter jag allt som jag kommer åt och spyr inom 5min efter att jag "ätit klart" sen blir det toan  tills jag känner mig klar där. Jag har alltid varit väldigt kräsen med maten. Finns det bara mat jag inte gillar så äter jag inte, mår jättedåligt om jag måste äta äcklig mat, alltså äcklig enligt mig. Min mamma hade väldigt svårt med mig när jag växte upp och det slutade med att jag fick välja vad vi skulle äta hemma. Jag gillar lätt mat som gör att man bara känner sig ohungrig men inte mätt för när jag känner mig mätt vill jag spy.

Undrar om det finns någon mer där ute som är i samma sits?

Jag har hetsätit till och från, stoppat fingrarna i halsen för att få upp de "äckliga" kalorierna som jag såg det..
Hade försökt få hjälp med min hetsätning innan men de ansåg att jag inte spydde tillräckligt ofta för att få hjälp!!??
Till slut fick jag nog och vände mig helt på eget bevåg till en kbt teraupeft.
Det är det bästa jag har gjort!
Så ett tips är att du kontaktar en terapueft med inriktning på KBT. Det är inte alls som att gå till en "vanlig" psykolog eller liknande!
Man får hemläxor man ska göra under tiden mm. Så man glömmer inte bort att man går och får hjälp. Och skulle man "misslyckas" som jag sa förut så finns det inget misslyckande utan alla kan drabbas av ett bakslag sa min teraupeft!
Lycka till!

kbt är fantastisk! jag gjorde det med + kroppskännedom (en slags sjukgymnast som gör övningar ihop med en för att träna på hur man faktiskt ser ut!

TS leta inte efter fler som du, dom hjälper dig inte. Ta tag i dina problem och skit i andras.
Den enda DU ska ta hand om är DU!

Lycka till och skaffa rätt hjälp!
Jag gick genom öppenpsykiatrin på min ort och fick fantastisk hjälp!