• Anonym (ADD?)

    ADD symptom hos vuxna

    Ni vuxna med ADD: jag undrar vad har ni för symptom? När uppmärksammades det och hur? Vilka tecken på ADD finns det?


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-08 18:24
    Jag har skapat en ny tråd (mötesplatsen) där vi kan diskutera annat som rör ADD/ADHD förutom symtom: www.familjeliv.se/Forum-11-308/m56019945-8.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-28 22:43
    Viktig information om listan:

    Listan nedan är en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som de flesta av oss i tråden upplever frekvent och har gemensamt med varandra.

    Det är inte en lista som innehåller några absoluta sanningar eller säkra källor.
    Det är inte heller en lista över korrekta diagnoskriterier som professionella läkare och psykologer använder sig av vid diagnosticering.
    Det är en lista skriven i syfte att underlätta för oss som eventuellt kommer att utredas, att ta med till våra läkare vid ett första bedömingssamtal, att visa eller läsa upp för psykologen eller våra nära och kära.

    En del av oss som skriver eller har skrivit här har redan en (av läkare) konstaterad ADHD eller ADD-diagnos, någon är under utredning medan andra fortfarande står i kö i väntan på utredning. Om du är en av dem som trillar in här, kanske mest av nyfikenhet, läser och känner igen dig i några eller i alla de symtom som finns med på listan behöver det inte betyda att du har ADHD/ADD. Men är du orolig och misstänker en eventuell ADHD/ADD-diagnos bör du kontakta din vårdcentral eller en öppenpsykiatrisk mottagning för vidare utredning.
    Nog för att en del av oss i tråden besitter stor erfarenhet och mycket kunskap om ämnet men vi är inga läkare eller psykologer. Vi kan svara på frågor och det gör vi så gärna, men vi kan inte lämna något definitivt svar eller ställa diagnos på någon.

    Listan får däremot användas av vemsomhelst, kopieras, skrivas ut, ramas in eller vad du nu vill. Men kom ihåg, listan är endast en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som vi i tråden upplever och det frekvent, d.v.s ofta förekommande eller "on a daily basis".

    ~ Igångsättningssvårigheter - även de enklaste sysslor som t.ex vika tvätt, plocka ur diskmaskinen, duscha eller borsta tänderna skjuts upp.

    ~ Behov av rutiner och struktur men ...

    ~ Svårt för att själv strukturera, organisera och planera sin vardag och sina saker

    ~ Låg mental uthållighet

    ~ Lättdistraherad

    ~ Låg koncentrationsförmåga - stora svårigheter med att behålla fokus och uppmärksamet i synnerhet på saker man upplever tråkiga

    ~ Nedsatt arbetsminne/korttidsminne

    ~ Bristande motivation och därför

    ~ Ofta alltid på jakt efter just motivation i form av olika belöningar vilka kan vara allt i från att sitta vid datorn, äta godis, dricka alkohol, shoppa etc.

    ~ Impulsiv - te.x när det kommer till beslutsfattande men där finns även stora tendenser till

    ~ Beslutsångest - vela och fundera alldeles för länge innan ett beslut tas

    ~ Påbörjar olika projekt men avslutar dem sällan - man kan te.x få för sig att man ska börja träna och köper träningskläder och gymkort men struntar sedan i att gå till gymmet, man hoppar på olika kurser som "verkar skoj" just då men inser sedan ganska snabbt att det inte var det, hoppar av och påbörjar något annat istället.

    ~ Ombytlig/nyckfull/obeständig (se ovan)

    ~ Kommer ur balans/blir lätt störd när ens rutiner rubbas

    ~ Tidsoptimist - kommer ofta eller alltid försent, underskattar hur lång tid en viss sak tar att göra/färdigställa

    ~ Ljudkänslig - tycks höra (vissa ljud) högre än andra. Svårt för te.x tickande klockor, knastrande ljud, tuggande, handklapp, prasslande etc

    ~ Svårigheter med att göra något metodiskt och

    ~ Benägen att kasta sig in i nya projekt eller uppgifter utan att bry sig om instruktioner och därför

    ~ Benägen att göra saker i fel följd

    ~ Disträ och tankspridd - glömsk, förlägger sina saker, slarvar bort te.x nyklar, plånbok, glömmer viktiga överenskommelser, möten etc

    ~ Tendens till att fixera sig vid/hyperfokusera på olika saker/ämnen - går från specialintresse till specialintresse och lägger ner sin själ och nästan all sin vakna tid till att tänka på eller göra reserach på just det ämnet/intresset.

    ~ Otålig - har svårt för dötid, att behöva vänta osv. Vill att saker ska hända NU och helst igår. Kan te.x yttra sig i att man avbryter i samtal och diskussioner eller om man får en ide´så ska den sättas i verk med en gång, spelar ingen roll om man ligger i sängen för att sova.
    Te.x får man för sig att möblera gör man det oavsett om klockan är 15 eller 03.

    ~ Upplever en nästan konstant orkeslöshet och trötthet och har

    ~ Sömnsvårigheter - har svårt för att komma i säng i tid, svårt för att komma till ro och somna, även svårt för att orka hålla sig vaken en hel dag utan en stunds vila mitt på dagen.

    ~ Humörsvängningar - ibland kraftiga och ofta snabba men som fort går över och

    ~ Perioder av nedstämdhet och ångest kontra perioder då man känner sig mer tillfreds, glad och uppåt - dessa perioder eller svängningar i måendet kan ske flera ggr per dag eller hålla i sig ett par dagar vardera. Men de är ständigt återkommande och tycks vara oberoende av yttre händelser.

    ~ Viss motorisk klumpighet och bristande koordinationsförmåga - missbedömer avstånd, bristande kroppkontroll te.x går in i saker, snubblar, spiller, tar för hårt eller för löst i saker, bryter av pennor etc.

    ~ Bristande simultanförmåga - svårigheter med att göra flera olika saker samtidigt och att hålla isär och sortera information te.x olika sorters sinnesintryck

    ~ Bristande konsekvenstänkande - förstår inte alltid eller missbedömer konsekvenserna av sitt handlande, tänker rätt (d.v.s medveten om konsekvenserna) ibland men gör eller handlar fel ändå.

    ~ Låg tolerans mot stress/stresskänslig - ogillar stress och hög press överhuvudtaget, vill göra saker och ting i sin takt men paradoxalt nog

    ~ Skjuter upp alla måsten till sista sekund - kan sitta en hel dag utan att företa sig något men 30 min innan te.x sambon kommer hem börjar man både dammsuga och skura golvet. Betalar inte räkningar, lämnar inte in deklarationen i tid fast man haft god tid på sig och vetat om att det ska göras.

    ~ Arbetar som mest effektivt inför deadline (se ovan)

    ~ Svartvitt tänkande - tänker ofta "antingen eller" eller "allt eller inget"

    ~ Bär på en inre oro och rastlöshet - känner sig aldrig 100% tillfredställd eller nöjd. Alltid finns där något som kan förbättras, göras annorlunda, förnyas och förändras osv.

    ~ Svårigheter med närhet - kramar och gos kan uppfattas som påträngande och jobbigt om det inte sker på ens egna villkor.

    ~ Allt ska förresten helst alltid ske på ens egna villkor.

    ~ Har överlag dålig hand med ekonomi - svårigheter med att förstå och inse pengars värde.

    Övrigt - sådant som tagits upp här i tråden (därmed inte sagt att alla vi i tråden lider av det eller att ens alla med ADHD/ADD lider av det)

    Låg självkänsla, social fobi, ångest, depression, ätstörningar, sömnstörningar och PMS.

    Utanförskap, arbetslöshet och har bakom sig en kraschad skolgång, ofullständiga betyg, stormiga (och i vissa fall våldsamma) relationer m.m

    Många överkonsumerar dessutom mycket kaffe, coca cola, tobak och alkohol, vilket sägs ha lugnande effekt på personer med ADHD/ADD. Missbruk av droger (främst centralstimulantia som te.x amfetamin) då det bekant har en lugnande effekt på människor med ADHD förekommer också, i synnerhet hos de med odiagnosticerad ADHD/ADD i försök att självmedicinera.

    Annat som tycks vara vanligt förekommande hos personer med ADHD/ADD är: Dyslexi, dyskalkyli och liknande svårigheter. Även tvångstankar/tvångsbeteenden som te.x dermatillomani och trichotillomani kan förekomma.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-30 05:05
    Jag vill ge ett stort tack till strulmaja som har gjort ett fantstiskt jobb med att sammanställa informationen i tråden och skapa "listan"!
  • Svar på tråden ADD symptom hos vuxna
  • Anonym (ADD?)
    strulmaja skrev 2010-12-19 23:43:11 följande:
    Ingen som känner igen sig i min sjuka humor och att skratta vid fel tillfällen?

    En annan fråga då: Är det fler än jag som får ord, låtar, uttryck etc på hjärnan och dessa "måste" jag sedan säga eller sjunga högt om och om igen? Alltså, det kan nästan liknas vid ett tvång men det är det inte utan jag har bara så väldigt svårt att få det ur huvudet.
    Ett tag var det Eddie Meduzas låt "Runke balle" som jag gick och tvångssjöng på. Min sambo höll på att bli galen på mig för han menade att det inte var en passande låt att sjunga i närheten av barnen men jag kunde inte sluta, det kom automatiskt... lite som tourette. 
    Nu är det ett uttryck från en film som maler i min skalle och som jag säger högt lite då och då. Spelar ingen roll om situationen är passande eller ej, det kommer av sig självt. 

    Fan jag är nog inte så frisk ändå. Och vad värre är att jag tycker jag själv är så jävla rolig. Hur drygt är inte det? En människa som garvar så tårarna sprutar åt sina egna skämt?  
    Jo jag kan skratta vid "fel" tilfällen, jag tycker Tjockkatts "gammal som gatan" var skoj och där hade jag säkert skrattat. Däremot tycker jag inte om practical jokes, jag hatar att bli utsatt för sådana!

    Ja, ja!, ja!! Jag får också tvångssånger på hjärnan. Ett tag höll jag på att gå min kille på nerverna när jag sjöng "im so lonely" (Akon - lonely)...
  • Anonym (hmm)

    Jag får också tvångssångssyndromet fast hos mig är det bara i huvudet, jag sjunger inte öppet hehe

    Sen detta med att skratta, jag skrattar aldrig högt om nån trillar eller när det händer grejer (roliga) tycker det är så pinsamt för deras skull å det skulle ju bli värre om jag skrattade också. Men därimot för några år sen, fick jag världens skrattbryt i tunnelbanan. Stod själv i gången, kommer inte i håg vad jag skrattade åt men börjar helt plötsligt gapskratta, kunde inte sluta å folk glodde å undrade säkert vad det var med mig.
    Jag var tvungen att gå av några stationer innan å ta nästa tunnelbana när jag lugnat ner mig :)
    Det kan jag börja skratta åt än i dag.
    Häromdagen skulle jag hälla kaffebönor i kaffemaskinen å hälde i tacochips i stället! höll på att skratta i hjäl mig, så fort jag ska berätta det för nån så går det inte för jag skrattar för mycket.

    Skrattar oftast åt mina bilder i huvudet som jag kan se i bland, behöver inte ha med situationen att göra utan jag kan vidareutveckla det nån berättar å så står jag å skrattar åt nått helt annat å dom står som fån.
    Har jag väl börjat skratta så kan jag knappt sluta, tårarna sprutar.

    Sen diskuterar jag ofta med mig själv i huvudet te x inför ett möte, å svarar i förväg på vad dom eventuellt kan ha för frågor, måste känna känslan av att jag säger rätt och vet vad jag ska svara innan jag kommer dit. lyckas ju inte alltid bli så som mina diskutioner var från början i mitt huvud hehe

    Enligt min psykolog är det olika för olika folk hur man tänker i bilder,ord, färger osv 

  • strulmaja
    TjockKatt skrev 2010-12-19 23:48:47 följande:
    Alltså... jo. Jag har ett rätt roligt exempel (i efterhand). Första dagen på sommarjobbet. Jag och två ordinarie var inne hos en farbror och skulle hjälpa honom upp. Den ena personalen berättar vem jag är, och säger sen att honom måste hon ju känna igen, hon är ju en "gammal" personal (hon var inte så bra på svenska, menade att hon hade varit där länge), varpå farbrorn skiner upp och säger "Gammal som GATAN!!" och vrålskrattar. De båda ordinarie ser jättearga ut. Jag instämmer i skrattet. Ridå.

    Haha, precis när jag läste det där satt jag faktiskt och sjöng en av mina egengjorda covers. Just nu är det lady gagas pokerface. Jag gör om låtar så dom låter hemska, sen tvångssjunger jag dom också helatiden. Dock bara hemma. Tack och lov. Filmcitat också.

    Men det är ju JÄTTEKUL!
    Jag hade också skrattat då. Och ännu mer när jag såg att ordinarie personalen blev sura Skrattande
    Anonym (ADD?) skrev 2010-12-20 05:45:54 följande:
    Jo jag kan skratta vid "fel" tilfällen, jag tycker Tjockkatts "gammal som gatan" var skoj och där hade jag säkert skrattat. Däremot tycker jag inte om practical jokes, jag hatar att bli utsatt för sådana!

    Ja, ja!, ja!! Jag får också tvångssånger på hjärnan. Ett tag höll jag på att gå min kille på nerverna när jag sjöng "im so lonely" (Akon - lonely)...
    Vet du, jag hatar också att bli utsatt för practical jokes, att bli skrattad åt, förödmjukad och hånad. Visst kan jag bjuda på mig själv, bjuda på ett skratt då och då men om jag te.x skulle snubbla in public och folk började gapskratta skulle jag nog dö en aning och börja lipa. Jag skrattar dock inte högt när detta händer andra men det har hänt att jag fått väldigt svårt att kontrollera mig. Sen, eftersom jag går med nerverna utanpå kroppen blir jag också väldigt rädd för minsta lilla. Man behöver inte hoppa fram bakom en dörr för att jag ska hoppa 2 m rakt upp i luften, det räcker med att tappa något i golvet, smyga upp bakom mig och säga bu! lite försiktigt.   
  • Anonym (hmm)

    jösses, glömde släcka ljusen i adventsstaken när jag lämnade lillkillen på dagis! fan nu ska jag inte tända mer ljus! vilket rikspucko man är!!

  • Anonym (fått diagnos)

    Jag har nog också lite tourettes, i den bemärkelsen att jag använder förutbestämda ord i ramsor i olika kombinationer för att jag inte har något att säga. Vill inte avslöja vilka ord det handlar om, men de är egenpåhittade. Jag har alltid en låt eller fras på huvudet och jag skrattar också vid "olämpliga" tillfällen.

    Däremot så AVSKYR jag practical jokes! Att bara se någon annan utsättas ger mig enorm ångest, jag mår riktigt dåligt av bara tanken!

  • strulmaja
    Anonym (hmm) skrev 2010-12-20 07:39:06 följande:
    Jag får också tvångssångssyndromet fast hos mig är det bara i huvudet, jag sjunger inte öppet hehe

    Sen detta med att skratta, jag skrattar aldrig högt om nån trillar eller när det händer grejer (roliga) tycker det är så pinsamt för deras skull å det skulle ju bli värre om jag skrattade också. Men därimot för några år sen, fick jag världens skrattbryt i tunnelbanan. Stod själv i gången, kommer inte i håg vad jag skrattade åt men börjar helt plötsligt gapskratta, kunde inte sluta å folk glodde å undrade säkert vad det var med mig.
    Jag var tvungen att gå av några stationer innan å ta nästa tunnelbana när jag lugnat ner mig :)
    Det kan jag börja skratta åt än i dag.
    Häromdagen skulle jag hälla kaffebönor i kaffemaskinen å hälde i tacochips i stället! höll på att skratta i hjäl mig, så fort jag ska berätta det för nån så går det inte för jag skrattar för mycket.

    Skrattar oftast åt mina bilder i huvudet som jag kan se i bland, behöver inte ha med situationen att göra utan jag kan vidareutveckla det nån berättar å så står jag å skrattar åt nått helt annat å dom står som fån.
    Har jag väl börjat skratta så kan jag knappt sluta, tårarna sprutar.

    Sen diskuterar jag ofta med mig själv i huvudet te x inför ett möte, å svarar i förväg på vad dom eventuellt kan ha för frågor, måste känna känslan av att jag säger rätt och vet vad jag ska svara innan jag kommer dit. lyckas ju inte alltid bli så som mina diskutioner var från början i mitt huvud hehe

    Enligt min psykolog är det olika för olika folk hur man tänker i bilder,ord, färger osv 
    Det jag skrev tidigare kanske uppfattades som att jag går omkring på stan, står i kön inne på Ica och tvångssjunger högt men så är det alltså inte. Nog för att det kan komma över mig men då stannar det i huvudet. In public kan jag behärska mig. Likaså det här med skrattandet.
    Det har hänt ett par ggr att jag skrattat högt rakt ut, att jag inte kunnat kontrollera att det kommer men sedan kommit på mig själv och skämts. Jag vill verkligen inte framstå här som en empatistörd människa.... det är jag inte, åtminstone TROR jag inte det.
    Ibland känns det som om jag nästan har för mycket empati och medkänsla för andra att det blir jobbigt. Det är bekant det här med att sortera intryck, tankar och känslor som jag har problem med.

    Är det förresten någon som vet om människor med add/adhd har minskad empati? Det kanske bara är så att det kan verka så just p.g.a svårigheterna att sortera all inkommande information.

    Jag skrattar också åt mina egna inre bilder och precis som du vidareutvecklas det i huvudet. Jag kan skratta 10 minuter efter ett skämt berättats, när alla andra tystnat för att jag ser allt framför mig i tankarna. Då brukar jag få höra att ja, ja det räcker nu, SÅ kul var det inte. Men de har ju ingen aning! Glad

     
  • strulmaja
    Anonym (hmm) skrev 2010-12-20 09:24:39 följande:
    jösses, glömde släcka ljusen i adventsstaken när jag lämnade lillkillen på dagis! fan nu ska jag inte tända mer ljus! vilket rikspucko man är!!
    Sätt upp en lapp/skylt på ytterdörren "Släck ljusen". Alla borde ha en sådan. Även jag.
    Jag borde även ha skyltar med "Glöm ej mobilen, nycklarna, plånboken", "Glöm ej låsa dörren", "Glöm inte mössa och vantar", "Glöm ej låsa bilen" osv osv.
  • Anonym (fått diagnos)
    strulmaja skrev 2010-12-20 09:29:54 följande:
    Är det förresten någon som vet om människor med add/adhd har minskad empati? Det kanske bara är så att det kan verka så just p.g.a svårigheterna att sortera all inkommande information.

     
    Alltså, jag tycker faktiskt att det där är så svårt att säga... Empati innebär ju att man har förmåga att sätta sig in i andra människors situation och förstå dem. Det kan jag. Det innebär dock inte att jag tycker att de är mindre idiotiska fanskap som resonerar som de gör ibland. Vissa människor skulle kalla mig empatilös, medan jag faktiskt ser det som tvärtom. Jag förstår tex mycket väl varför man försätter sig i idiotiska situationer, och jag förstår också varför man måste väva in sig i orgier av försvarsmekanismer för att rättfärdiga idiotin. MEN, jag är INTE så dum så att jag tyst accepterar att man gör det.

    Jag tycker det är galet att det läggs anspråk på att tolka ordet rätt, men bara om man använder det "snällt", liksom? Då är det inte empati, det är... Hmmmmmm. Sympati möjligtvis, men det är INTE att sätta sig in i nån annans situation. Om du förstår hur jag menar.
  • strulmaja
    Anonym (fått diagnos) skrev 2010-12-20 10:00:56 följande:
    Alltså, jag tycker faktiskt att det där är så svårt att säga... Empati innebär ju att man har förmåga att sätta sig in i andra människors situation och förstå dem. Det kan jag. Det innebär dock inte att jag tycker att de är mindre idiotiska fanskap som resonerar som de gör ibland. Vissa människor skulle kalla mig empatilös, medan jag faktiskt ser det som tvärtom. Jag förstår tex mycket väl varför man försätter sig i idiotiska situationer, och jag förstår också varför man måste väva in sig i orgier av försvarsmekanismer för att rättfärdiga idiotin. MEN, jag är INTE så dum så att jag tyst accepterar att man gör det.

    Jag tycker det är galet att det läggs anspråk på att tolka ordet rätt, men bara om man använder det "snällt", liksom? Då är det inte empati, det är... Hmmmmmm. Sympati möjligtvis, men det är INTE att sätta sig in i nån annans situation. Om du förstår hur jag menar.
    Ja det är svårt det där. Nog kan jag också sätta mig in i och förstå andra människor men precis som du skriver innebär ju inte det att jag tyst accepterar det. Jag har aldrig blivit kallas empatilös däremot har jag fått höra att jag kan ha en hård approach gentemot andra, att jag  kan bli lite besserwissrig och det kan nog stämma även om det inte är så jag vill framstå. 

    Men det här med empatin har jag tänkt på tidigare. Jag gjorde massa dumma saker när jag var yngre där nog vissa skulle mena att jag var empatilös eller iaf empatistörd. Men det är så svårt att säga. Det kan ju lika gärna ha varit uttryck för något annat.. frustration, ilska etc hemifrån. Det är svårt med sådana ord... empatilös... empatistörd... finns ju SÅ mycket att ta hänsyn till, tänker jag, innan man kan stämpla någon som något.   
  • Anonym (hmm)
    strulmaja skrev 2010-12-20 09:35:51 följande:
    Sätt upp en lapp/skylt på ytterdörren "Släck ljusen". Alla borde ha en sådan. Även jag.
    Jag borde även ha skyltar med "Glöm ej mobilen, nycklarna, plånboken", "Glöm ej låsa dörren", "Glöm inte mössa och vantar", "Glöm ej låsa bilen" osv osv.
    Hehe det sitter redan ett stooort klistermärke på ytterdörren.
    GLÖM INTE ATT SLÄCKA LJUSEN!
    Skulle också behövt en skylt,  kolla så du har kläder/byxor på dig när du går ut! hahaha
    Brukar komma utanför porten å så ilar det till i magen, Tänk om jag inte har byxor på mig!!
    men självklart har jag alltid det

    Empatilös.....jag kan vara empatilös men samtidigt "känna" av andra, få tårar i ögonen av filmer, när någon vinner nått mm Så jag vet inte heller detta med empatilös, när/var/hur.
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna