Fråga flatan
Alltså om det är någon idé att ställa frågor..?
Alltså om det är någon idé att ställa frågor..?
Okej :)
Jag är gift och har två barn (med en man) jag känner mig olycklig och asexuell när jag är med honom men jag har massor av sexuella känslor i övrigt. Jag gillar tjejer. Blir mer och mer säker på det nu. Jag har haft flickvänner men det var inte riktig kärlek, framförallt tror jag att den dog bara för att jag inte vågat vara intim.. vet inte riktigt vad det beror på..
Dels oroar jag mig för att det beror på att jag inte vågar ha sex med tjejer.. att jag är orolig för vad en tjej ska tycka om min kropp.. rädd för att jag inte ska kunna få dem att njuta..
så jag blir väl kvar i min heterosituation.. ensam trots sällskap..
(ingen direkt fråga.. men svara gärna nånting i alla fall)
Det känns som att det spelar större roll hur man ser ut med tjejer.. som att killar inte bryr sig utan kör liksom bara på.. dessutom när jag varit gravid och har en kopp som är präglad av det så känner jag mig livrädd för att lämna tryggheten där jag kan gå omkring naken utan att någon reagerar..
och att ja, det är intimare med en tjej.. på riktigt.. jag vill ju det även om jag inte vågar.
Nej kyssar och hångel var inga problem.. inte deras nakenhet heller så länge det inte handlade om smek nedanför magen så att säga.. Jag känner mig klumpig och tafatt.
Dessutom undrar jag hur man lyckas träffa en tjej.. oarrangerat.. och vad flator utan barn tycker om exhetero som har barn..?
Ja allting med en tjej känns/verkar mer äkta. Mer på samma nivå, mer avskalat, naturligt, vackert. Det är i alla fall så jag vill ha det, egentligen.
Snoppar är avtändande. Män är för det mesta avtändande. Fattar inte hur det blev såhär :S föll väl för samhällets påtryckningar, om man nu får passa på och skylla på samhället för att slippa ta ansvar för sig själv liksom..
Men det gäller ju att träffa rätt tjej också, det finns massa sviniga tjejer också, båda jag har träffat var helt labila och småstörda. Sitter ju inte i könet visserligen.. mer i åldern vi var i skulle jag tro.
Jag menar inte att jag skulle känna ett större behov av att snofsa till mig.. mer att det är helt ok att ha helt bekväma kläder och skippa smink med tjejer.. men det kanske är något jag bara fått för mig? Jag har visserligen dissat snofs nästan helt i min bekväma nuvarande tillvaro..
Jag vet inte riktigt vem jag är eller vad jag vill. Jag vet att jag vill bli kär i en tjej som känner likadant.. vill slippa skämmas över min kropp.. vill att mina barn ska passa in i den tillvaron. Usch jag bara babblar.. ursäkta om jag är helt virrig och ointressant.
Nej, det skulle jag förmodligen inte.. inte om jag var kär i alla fall, då blir den jag är kär i mitt ideal :) Får försöka släppa mina nojor antar jag..
Här kommer några dumma frågor:
Hur träffar man en tjej då? Hur vet man om någon är flata? Internet, gayklubbar, kontakter..? I heterovärlden är ju krogen en köttmarknad i många fall, hur är det i homovärlden? Är många seriösa eller ligger många med alla? Är det sant att flator i småstäder tar de dom kommer över eftersom att utbudet är så snålt så man måste hoppa på alla chanser man får? (Det verkar faktiskt inte helt ovanligt :S) Är det nästan nödvändigt att flytta till en storstad eller är det fler flator än man tror lite varstans?