Hej, det är jag som är Little Ms Chatterbox.

En till som stöter på många oförstående...Men många som är jätteförstående med!!! (Tack till alla er som förstår!!)

I vårt fall mistänkte vi det på riktigt när han var 3-3.5, men i efterhand hittade vi tidiga tecken, som vi innan skyllde på trotsålder med mer....
Han fick diagnos när han var 5.

Det var tillsammans med BVC vi mistänkte det. När han var 2.5 var han på 2.5års kontroll. Lillebror skulle komma ett par månader senare, så då  skulle jag ta med honom på lillebrors första BVC besök. Han visade sitt rätta jag, och BVC sköterskan skickade remisser direkt. Var ett års väntetid till BUP fick vi veta. Vi kom iallafall till BVC psykologen snabbt, sen när han skulle fylla 4 år började vi gå till ett ställe som heter Viktoriagården, hör under BUP. Där jobbar olika spevialpedagoger och psykologer, och man går dit 1-2 ggr i veckan, 3 timmar varje gång. Man blev observerat, sonen observerades, testades lite, utmanades lite. Vi fick prata enskilt med mer.

Vi fick inte stöd från förskolan (Personalen på förskolan var fantastisk, men inte bitr. rektorn) så dom på viktoriagården hjalp oss med att kräva ressurs till honom (detta var innan diagnosen). Han fick ressurs.

När han hade fyllt 5 år började utredningen, det tog kanske 3 månader fårn början till svar. Nu har han börjat 1. klass och har fortfarande ressurs.

Det som gjorde att vi mistänkte att det inte var som det ska var att trotsåldern, som vi trodde det var, aldrig tog slut. Det var utan att överdriva 5 ggr trotsålder. Man såg ju hur han var jamförd med andra barn. Det var INGA barn som var som honom....