Hej, det är jag som är Little Ms Chatterbox.

Hej
Verkligen ett bra ämne, jag har en tjej på 9 år som är i väntan på en utredning då jag inte tycker hon är som alla andra, vi kom i kontakt med bup redan när hon var 5 år och då påpekade jag redan då att jag trodde hon hade något, men dom tittade på hon och kunde avgöra efter 15 min att hon inte hade nått. Men nu har jag tagit upp det igen, då jag tycker att hennes och min relation blir bara sämre och sämre, hon har knappt några kompisar, hon äter som en häst, ljuger, slåss, snor saker, kissar och ibland även bajsar på sig, visar ingen empati, tycker bara synd om sig själv, vill stå i centrum och berätta vad alla andra ha gjort.
Väntar mitt tredje barn och känner att det är på väg att gå för långt eftersom att jag måste tänka på allt som har med henne att göra såsom läxor och dylikt, plus att jag känner att mina mellersta tjej blir åtsidosatt plus att hon måste ta en massa extra ansvar som hon egentligen inte ska behöva ta.

Ja det var mina problem och detta kanske inte var rätt forum att häva ur sig allt på, men det känns skönt iaf

Jag vet att när min äldsta dotter gick på dagis, så var det BVC som skrev en remiss till BUP, nu går hon i skolan och nu är det skolan som först ska göra en basutredning vilket innebär att dom ska göra mer läs och skriv tester på henne, sen är det skolan som bedömer om hon behöver mer hjälp eller inte. Det är så jag har fått det förklarat för mig iaf, och väntan här där jag bor är upp till ett år.