• Äldre 20 Nov 12:51
    45508 visningar
    103 svar
    103
    45508

    Har du tillräckliga kunskaper om hur barn med ADHD och Autism reagerar i vissa situationer som får dig att tänka på lata föräldrar och dålig uppfostran?

    Klockan är 16.23 en vardag. Ett barn vill ha en yoghurt, en med chokladkulor och krispigt. Dessutom får man en cool sked med också, om man köper 4 stycken. Barnet föräldern säger nej och barnet kastar sig på golvet och skriker. Du går förbi och tänker ett och annat...
    -"Varför finns det inte tvångssterilisering.
    -"Säg till på skarpen, man kan inte låta barnet styra."
    -"Men låt barnet få saken så det blir tyst någon gång."
    -"Men bär uut barnet!"
    -"Bra förälder som inte ger vika för barnets protester."
    -"Stackars förälder, h*n kan inte ha det lätt."

    Alla och några kommentarer till har nog alla tänkt någon gång. Vad är det som gör vad man tänker? Har du någon gång tänkt att det skulle kunna vara ADHD eller Autism? Att varken barnet eller föräldern kan hjälpa vad som händer? Att den här reaktionen kan uppkomma när som helst, vad det än är? Att orsaken inte alls är just orsakad av yoghurt barnet vill ha och svaret föräldern gav.
    EN möjlig anledning till att situationen uppkom kan vara en socka på morgonen. låter väl helt befängt i de flesta öron, t.o.m. för mig. Men låt mig förklara hur det kan vara.

    På morgonen när föräldern kommer in till barnet säger Godmorgon och börjar plocka med kläderna som barnet ska ha under dagen. Barnet börjar leka med en legobit, bla lägger den i strumpan, när det är dags för strumporna och föräldern som inte ser det ber barnet hjälpa till med påklädningen och vara mer "med". Föräldern går och dukar till frukost när kläderna är på. Vid frukosten upptäcker föräldern att barnet är kall om fötterna, för barnet har tagit av sig strumpan. Föräldern tar på strumpan igen och säger att de ska skynda sig till dagis/skola. När barnet blir hämtat  får h*n reda på att barnet har varit i luven med en kompis. Barnet åt inte som den brukar fast det var god mat och hela dagen har barnen varit frånvarande och inte alls hängt med vad som händer. när det är dags att gå hem sitter ena strumpan utochinvänd och andra går inte och hitta. Det är "bara" någon billig tubsocka så man tar på skor och går hem, på vägen hem kommer föräldern på att det behövs handlas mjölk och tar vägen om affären. Inne på affären ligger det en massa strumpor till extrapris och föräldern nappar åt sig en 3-pack, kan ju vara bra att ha. Och det är där vi se vad som händer.

    Socka som plockades fram på morgonen hade en söm som irriterade och sen satt den lite slappt på foten. Barnet ville inte ta på den så den började leka med legot, om man trycker legot mot tån just där strumpsömmen brukar sitta så är det inte så obekvämt. Under dagen har barnet tagit av sig sockan så fort det går, det kliar från sömmen och den korvar sig hela tiden i skon. Sista gången barnet försökte rätta till var när h*n var på toaletten.
    Sen när barnet längtar hem för att få ta av sig den för****ade strumpan så ska de en omväg till affären, barnet följer med in för att se om det finns någon god mat som man kan föreslå som middag.

    Vad som hände i barnet var en låsning. Barnet hade tänkt sig en sak och det blev inte som barnet hade tänkt sig. I barnets värld så har bara en enda sak existerat under dagen, en socksöm som har irriterat. Sen när föräldern tar en förpackning med liknande strumpor så vill barnet protestera , det är ju fel sort strumpor. Det har barnet försökt visa hela dagen att något är fel. Strumporna gjorde att h*n inte ens klarade av att äta och nu är h*n hungrig. Strumporna gjorde så vi blev försenade hem också.

    Vad man än gör som förälder så gör man fel i någons ögon, om man låter barnet få yoghurten så blir det mer socker som inte är bra eller så kommer barnet alltid vilja ha den sortens yoghurt. Ett bestämt nej sägs ju vara bra och flera andra kunder står och tittar. Föräldern vill bara hem och är inte den mest pedagogiska personen just då.

    Vad du väljer att tänka beror mycket på din kunskap om hur barn kan reagera. Det finns inte någon mall för att så reagerar man som barn när man får ett Nej. Dina erfarenheter och tankar om uppfostran färgar vad du tänker om situationen. Har du tillräckliga kunskaper om just hur barn med ADHD och Autism reagerar?
    Vad tänker du om situationen? Tror du att du skulle kunna tänka om?

    Det här var ETT exempel, vad en strumpa kan ha orsakat. En tröja med noppar, eller dålig lukt från en medresenär på bussen eller kanske en strumpa som sitter för hårt åt kan lika gärna ha orsakat reaktionen. Med ett barn med ADHD och/eller Autism så händer det här flera gånger varje dag, varje vecka hela året. Fast man försöker förbereda så gott man kan så är det alltid något mer. Det här kämpar barnet med också, h*n vet hur man uppför sig men när det är något som stör rutinerna hela tiden så klarar inte barnet av att hålla ihop sig.


  • Svar på tråden Har du tillräckliga kunskaper om hur barn med ADHD och Autism reagerar i vissa situationer som får dig att tänka på lata föräldrar och dålig uppfostran?
  • Milkin­a cerka
    Äldre 20 Nov 21:12
    #31
    amomentlikethis skrev 2010-11-20 18:28:05 följande:
    I vårt fall så sa jag upp kontakten med min mamma. Det var inget fel på sonen. Det var ju JAG som gjort honom som han är...Det fick man höra hela tiden och numera mår jag mycket bättre än innan. Slipper lyssna på hennes skitsnack.
    Gör det som känns bäst för er. Är det att umgås mindre så gör det. Är det att försöka förklara om och om igen att det är ett funktionshinder så gör det. Men jag gissar att du talar för döva öron.Vissa vill inte lyssna.

    (Sonen har autism med sömnstörning)
    Blir så ledsen över hur illa anhöriga många av er här . Får väl börja med en bibba information o. se vilket mottagande den får..
    Kerubmamman skrev 2010-11-20 20:38:21 följande:
    Ibland tvingas man tyvärr ta svåra beslut för barnens skull. Som många andra här har vi också brutit med närstående för att de inverkat negativt på våra autistiska barn. De respekterade inte oss som föräldrar utan "räddade" barnen från sin regelstyrda vardag när barnen var hos dem, vilket ju har stjälpt barnen eftersom de är i stort behov av kontinuitet. Vår familj fungerar bättre nu eftersom barnen får kontinuiteten, men tyvärr så har vi ingen avlastning i dagsläget. Om kontakten med släkten är en börda så kan det vara bättre att kapa linan så man inte dras ned i djupet.. Obestämd
    Ännu mer av det jag skrev ovan.. känner en enorm sorg, saknar ngt vettigt att skriva mer..
    ..Iam a rolling wave without the motion A glass of water longing for the ocean..
  • Milkin­a cerka
    Äldre 20 Nov 21:14
    #32

    * behandlat försvann visst i första stycket..


    Milkina cerka skrev 2010-11-20 21:12:48 följande:
    Blir så ledsen över hur illa anhöriga många av er här . Får väl börja med en bibba information o. se vilket mottagande den får..
    Kerubmamman skrev 2010-11-20 20:38:21 följande:
    Ibland tvingas man tyvärr ta svåra beslut för barnens skull. Som många andra här har vi också brutit med närstående för att de inverkat negativt på våra autistiska barn. De respekterade inte oss som föräldrar utan "räddade" barnen från sin regelstyrda vardag när barnen var hos dem, vilket ju har stjälpt barnen eftersom de är i stort behov av kontinuitet. Vår familj fungerar bättre nu eftersom barnen får kontinuiteten, men tyvärr så har vi ingen avlastning i dagsläget. Om kontakten med släkten är en börda så kan det vara bättre att kapa linan så man inte dras ned i djupet.. Obestämd
    Ännu mer av det jag skrev ovan.. känner en enorm sorg, saknar ngt vettigt att skriva mer..
    ..Iam a rolling wave without the motion A glass of water longing for the ocean..
  • Äldre 20 Nov 21:18
    #33

    Ja, jag får nog säga att jag har förståelse för detta, har själv en son med autism

    Ditt inlägg fick mig att tänka på en händelse i affären härom dagen. Jag skulle packa ihop varorna och satte sonen på en stol nära kassorna så llänge så jag skulle veta var han var, han stannar gärna på ett ställe om jag ber honom sitta ner
    det jag inte tänkte på var att bredvid stolen stod ett bord med en kruka på, borde såklart sett den men alltid har jag inte ful koll.
    Just blomkrukor händer ganska ofta att sonen slänger i golvet, effekten av när de går sönder gillar han.
    Givetvis flög krukan efter en liten stund och jag som vanligt reagerar så lite som möjligt eftersom om sonen får en ordentlig reaktion från mig (positiv eller negativ) så är det han just gjort såååå mycket roligare.
    Där satt alltså min 7-åring och hade precis slängt en kruka i golvet och han mamma reagerar inte alls. gissa om man fick endel blickar som sa ungefär "gud vilken slapp förälder, inte ens en tillsägelse och grabben är ju alldeles för stor för att kasta saker"
    Men som kom det förbi en äldre man i rullstol precis när jag samlade ihop skärvorna. han plockade upp en skärva från golvet och sa till mig och sonen med glimt i ögat och ett vänligt leende "dom hoppar ju så lätt ner på golvet de där krukorna".
    En sån liten kommentar värmde så mycket i en annars ganska jobbig och tyvärr pinsam situation


    Mamma till Nora, August och Ella
  • Virrig­aVerna
    Äldre 20 Nov 21:19
    #34
    Reglementet skrev 2010-11-20 19:30:31 följande:
    Fast det kvittar egentligen vad jag vet eller inte vet. Ungen är jobbig ändå.
    Hur tänker du nu?
    Många människor behöver man inte parodiera. Det räcker med att citera dem.
  • Äldre 20 Nov 21:22
    #35

    Vilken fin beskrivning TS!

    Många i vår närhet har svårt att ta till sig diagnosen.
    Mina svärföräldrar förstår inte alls. De tror att dagis är en universallösning som kommer göra att han blir av med diagnosen. Och utbrotten beror enbart på trots. 
    Min far är av den äldre typen, sådana här diagnoser pratades det aldrig om på hans tid. Men han har så fin hand med sonen, för att han ser honom som han är, inte som han borde vara. Min mor försöker så gott hon kan, läser på och går på föreläsningar och försöker verkligen sätta sig in i den värld vi lever i. Men hon har svårt att se de små detaljerna som gör stor skillnad för sonen.

    Vänner försöker alltid släta över alla problem vi har genom att säga "ja men sådär gör min son/dotter också". 
    Jag vill inte höra sådant. Aldrig. Jag är väl medveten om sonens problematik och de får mycket hellre bara säga okej. Att de jämför sin egen normalstörda son/dotter med min autistiska son känns bara som en enda stor käftsmäll.

    Och om sonen får utbrott ute bland andra så önskar jag att människor kunde sluta stirra. Det stressar sonen och det stressar mig. Jag ignorerar alltid utbrott, och många verkar ha synpunkter på mina metoder. Låt oss bara vara, kommentera inte, titta inte. Förstå bara att det ibland ligger något bakom utbrotten. Inte bara ouppfostran.  


    ♥ Simon ♥
  • Äldre 20 Nov 21:25
    #36

    Min bror som är snart 11 år är gravt autistisk. Jag är 23 och har inte bott hemma sen jag var 17 så vi ses inte så ofta.

    När jag ser ett barn protestera i en butik eller liknande så tänker jag inget speciellt. OM jag tänker något så tänker jag "omg håll klaffen orkar inte med sånt, snälla bara TYST". (ja jag har barn själv, nej jag är inte ond). Jag vill liksom att barnet ska vara tyst oavsett om det har en diagnos eller ej, eftersom jag inte bryr mig. Varför skulle jag bry mig?

    Jag tänker INGET om föräldrarna. Tycker inte att de har rätt eller fel eller nåt annat. Önskar bara att ungen höll käft.

    Min bror gör en massa ljud/för liv/är jobbig nästan konstant. Jag är inte arg på honom för att han "beter sig illa" eftersom han har ett handikapp. Men jag önskar ÄNDÅ att han höll käften Inga konstigheter.

  • Äldre 20 Nov 22:12
    #37

    busbellan: känner igen det där när vi var hos gubbens systrar i somras så hållde dottern på att ta grejer från den lilla och även från deras barn jag sade inte till henne utan tog bara ifrån henne grejerna o gav över de till de andra vad ni e slappa för er får de göra var de vill sade systrarna då, nej sade ja jag får springa efter hela tiden men nu tyckte jag att någon annan kan ta och hjälpa till lite sade jag.

  • Reglem­entet
    Äldre 20 Nov 22:23
    #38
    Annika i Gbg skrev 2010-11-20 20:15:47 följande:
    Jaha...? Känn dig helt fri att utveckla det utifrån frågan i trådstarten! Jag väntar med spänning.
    Oavsett varför detta barn ligger i affären och vrålar, är denne ändå jobbig. Det låter lika högt oavsett.
    *Kommersiellt budskap*
  • Äldre 20 Nov 23:24
    #39
    Ari Gold skrev 2010-11-20 20:59:46 följande:
    Min erfarenhet som pedagog är också att det är svårt att skapa förståelse hos omgivningen för barn som har autism,  särskilt om det inte är i kombination med andra tydligt synliga/märkbara funktionshinder. Dels för att det inte syns, dels för att de är så "ojämna" om ni förstår vad jag menar.

    Ett barn som uppför sig "som vem som helst" och pratar normalt, men sedan får ett tokutbrott för att de har möblerat om på biblioteket eller för att ett lysrör blinkar i mataffären...folk kan inte koppla att en person kan fungera så. Det gäller inte bara den främmande omgivningen utan även människor som vet om funktionshindret kan ha svårt att förstå detta enl. min uppfattning,

    Ett "trick" för större förståelse i offentlig miljö tycker jag är att stödteckna. Jag växlar mellan att ha elever som behöver det och elever som inte behöver. Men försöker hålla teckandet igång jämt eftersom det har som positiv "bieffekt" att omgivningen blir uppmärksam på att barnet har någon typ av särskilda behov och agerar mer förstående.
    Det är bra! När Z. var mindre sa han att han ville lära sig teckenspråk, försökte t.o.m. göra några viftingar och sa att när jag gör så här så menar jag...
    Då hade han ingen diagnos men tänk vad bra det hade varit om vi hade kunnat stöd teckna, då hade han inte behövt bry sig så mycket om vad vi sa runt om. "Kan du öppna dörren efter du tagit på dig?" Jag kan inte teckespråk men jag kan tänka mig att man tecknar "öppna" och "dörr" och använder man sig av tecken som stöd så tar man "klä på dig" först och väntar med "öppna dörren" tills det var aktuellt.
    Det blir lagom takt och inte för mycket information. Det tror jag att Z. hade mått bra av.
    Skulle nog vilja lära mig att stöd teckna.
  • Äldre 20 Nov 23:34
    #40
    Reglementet skrev 2010-11-20 22:23:27 följande:
    Oavsett varför detta barn ligger i affären och vrålar, är denne ändå jobbig. Det låter lika högt oavsett.
    OK, du känner på det sättet. Skulle du vilja få förståelse över vad som händer? Om det hade varit en medelålders person, hade du reagerat på samma sätt? Hade du varit lite nyfiken på vad som har hänt för att en vuxen agerar på det sättet? Hade du stått och stirrat?
    Känner du någon sympati med föräldern eller barnet?
Svar på tråden Har du tillräckliga kunskaper om hur barn med ADHD och Autism reagerar i vissa situationer som får dig att tänka på lata föräldrar och dålig uppfostran?