Överlevnadsbarn

Hej! Min stora dotter som jag skrev om är nu 4 1/2 och en glad, snabblärd, väldigt empatisk och otroligt envis tjej- så ja det blir bara bättre. Men för de som haft "vanligt" sömnstörda barn kan inte riktigt fatta vilket helvete det är att aldrig få sova.
Som nån skrev är det säkert så att en svår förlossning kan påverka- hade det med, eller så gillar vissa barn bara inte att vara bebisar..( såklart ska man kolla om man misstänker allergier o annat, men var inget sånt för oss) för varje ny grej hon lärde sig blev det lite bättre- vagn gick inte alls innan hon kunde sitta o titta ut, napp-aldrig, konstant bärande o hudkontakt, sömn- ofta flera uppvak i timmen, långsamt bättre o bra efter 1 1/2 års ålder.
Så vi tvekade kan man väl minst sagt säga om syskon men det blev en lillasyster som nu är 1 1/2- inget under av sömn hon heller men känns helt ärligt mer som att ha ett och ett halvt barn än två efter första dotterns bebistid som jag knappt kommer ihåg pga för lite sömn- enda rådet, gör det enkelt för er och kör på vad som funkar någorlunda för tillfället- bära,, dela på nätterna, samsova eller vad det kan vara, och ja går att sova halvsittandes med kuddar uppbullade under armarna upptäckte jag :).
Massa kyla till o skriv gärna av dig- du är inte ensam o det blir bättre!