Svärmor..vara med under förlossning!! Orespekterad

Skönt att jag inte är ensam om denna åsikt, har gråtit massor nu under kvällen för mannen förstår verkligen inte.
Och han tycker att det är givet att hon ÅTMINSTÅNDE ska få sitta utanför och och träffa den nyfödde direkt, medans jag tycker att dom kan komma efter 5-6 timmar kanske tom dagen efter om h*n väljer att komma ut sent på eftermiddagen/kvällen eller natten...

Hur ska jag på bästa sätt hantera detta?

Jo det va precis min tanke, att vi inte ringer henne! Tyvärr tror jag hon skulle ta det väldigt hårt och personligt, vilket det inte är jag vill inte ha någon där, varken mina vänner föräldrar eller henne. Och skulle inte mannen (av någon anledning) vara med på förlossningen skulle jag förmodligen inte ersätta honom med någon annan utan skulle känna mig bekväm med barnmorskan,sköterskor osv.

OJ!!!!
Jag trodde verkligen inte att så många skulle svara!
Har inte varit inne sen igår kväll, men JÄTTE JÄTTE TACK!
Jag behövde verkligen bekräftelse gällande att det inte bara var jag, Egentligen hade det inte spelat någon roll om det bara var jag i hela sverige som kände så här. Svärmor och sambo ska självklart fortfarande respektera mina åsiker om detta.
Innan jag skrev tråden så sa min sambo något i stil med - Säg någon som inte fått besök på BB

Och jag kunde endast svara - EN
därav började jag känna att mina tnkar o känslor kring detta måste vara väldigt ovanliga, Men tackvare er vet jag att vi är många som känner likadant!

Usch jag lider med er som skrivit att Svärmor varit med mot eran vilja:( det gör mig ont!
Ni är så många kvinnor i denna tråd som verkar så starka som stått på er gällande detta och liknande händelser.

Jag har fått många bra tips och råd, än vet jag inte hur jag ska göra..men jag funderar stark på att visa min sambo denna tråd.

( jag har läst allt, men jag väljer att inte svara alla då min helg skulle vara helt uppbokad då=)

Jag såg frågan om Svärmor var svensk eller inte...tycker inte den är relevant egentligen...Men har förstått att vissa tror att det bara är utlänska svärmödrar och mödrar som vill närvara... detta är FEL.
Svärmor och Sambo är de mest  Svenska människorna jag känner, Jag själv däremot har en svensk pappa och en utländsk mamma.

Vissa av er har skrivit att varken min man eller svärmor respekterar mig. Min man sa till henne att han visste att jag skulle säga nej. Och jag tror att han förstår och stöttar mig i det.

Jag känner väll att problemet är att han verkade tycka att det var helt okej att hon skulle sitta utanför och vänta. Och direkt när bebisen är ute rycka mitt barn ur mina armar för att gå ut så att hon får träffa sitt barnbarn.

Misstolka mig inte, men jag är jätte glad över att min svärmor redan känner så stor kärlek till barnet. Min man och jag har varit tillsammans i 6 år och detta blir hennes första barnbarn. Så som flera av er skriver..Jag FÖRSTÅR varför hon vill vara med,varför hon vill vänta utanför. Det som är jobbigt är att de inte verkar förstå mig.

Jag talade om för sambon att sitter hon utanför kommer jag att må dåligt och känna mig stressad. Men han svarade bara att jag kan inte låta mig bli stressad av att någon sitter utanför. Jag tror dessutom att han känner att han inte kan bestämma om hon får sitta utanför eller ej,..utan att det måste vara hennes val.

Efter mig och mannen, när vi landat efter förlossningen förutsatt att allt går bra och bebisen mår bra vill jag att svärmor och mina föräldrar kommer på besök samtidigt, antingen på BB eller när vi har kommit hem.

Men det skulle kännas jätte jätte fel för mig att säga till "min" familj att jag vill att ni väntar med att komma, att jag ringer dom. Och sedan får svärmor träffa H*n en timme gammal bara för att hon inte respekterat min önskan.

Mannen verkade tycka att det va konstigt när jag sa att mina föräldrar aldrig kommer sitta utanför och vänta.

Jag gillade hur någon skrev, att barnet har inget bäst före datum. Den kommentaren kanske jag måste använda för att få henne att förstå.

Om en vecka Ska hon vara med på RUL, ska nog prata med henne efter det!!!

TACK!!!!!!!

Har idag visat sambon tråden. Han läste det jag skrivit och jag visade honom 3 av era inlägg som jag tyckte var otroligt bra.

Efter kramade han om mig och sa att hon är välkommen när vi känner oss redo, tidigast dagen efter!!
 Åhhå vilken lättnad, nu vet jag till 100% att jag och mannen spelar på samma plan halva.

Dock kommer vi inte ha någon diskussion med henne, tar hon upp det igen kommer vi prata med henne, gör hon det inte kommer vi vara övertydliga och informera henne om detta ca en månad innan BF,
Men vi kommer även berätta att hon blir den första som får veta att h*n har anlänt och tillsammans med mina föräldrar är hon den första som är välkommen att träffa bebis!!

Tack för all styrka, alla råd och tips!!!

kramar!

Tack för allt fint ni har skrivit.
Ni var flera som undrade hur det gått...:

Jag och Mannen är överrens, visade honom denna tråd vi pratade igenom detoch jag tror verkligen han förstår mig nu.
Men gör han det inte gör det inget han står bakom mitt buslut och det känns som det är viktigast.
Igår träffade jag Svärmor och återigen tog hon upp att hon "hoppas att jag ska ändra mig och att hon får vara med på förlossningen" Jag svarade att jag kommer inte ändra mig.
Hennes svar blev då - A men då får jag sitta där ute i väntrummet, där kan ingen förbjuda mig från att vara så får "mannens namn" komma ut med bebisen, så även om du är trött får den lille hälsa på farmor...

*Vi firade min sambos födelsedag och även om det just då bara va jag och hon som pratde hade jag gäster att ta hänsyn till, vilket resulterade att jag svarade - Det är långt kvar tills Maj, vi får se vad som händer.

Idag berättade jag detta för mannen och nu sa han, -Det finns ingen anledning att berätta för henne innan vi ringer henne sen när vi är redo för besök. så det känns skönt.

Om detta vore allt så skulle det kännas bra, Nu har hon fått för sig att hon kommer behöva köpa säng, barnmatstol och ,massa kläder att ha när bebisen är hemma hos henne, När jag talade om att första halvåret kommer vi nog inte ha barnvakt och när vi är på besök kan bebis sova i vagnen.
Svarade hon att hon minnsan inte var någon barnvakt utan att hon va familj och att det va klart att bebisen skulle vara hos henne efter några veckor,,,

Vad säger man?

Tack så jätte mycket för allt stöd i denna tråd :)

Nej hon har ingen nyckel hem till oss och kommer heller aldrig att få en, Jag har bestämt mig för att inte amma (ingen diskussion jag behöver ha mera igående i denna tråd) Hur som det är därför hon tror att det inte kommer vara några problem för henne att vara barnvakt redan efter 2-3 veckor.
Jag och mannen kommer gemensamt att vara hemma de två första månaderna efter förlossning efter två månader kommer jag gå tillbaka till arbetet och  han kommer då att vara hemma 6 månader därefter ä det mina sex månader.
Jag börjar bli orolig att varje dag jag kommer från jobbet kommer att se henne sitta i mitt kök dricka kaffe och hålla bebis i sin famn....

Idag fick jag nämligen reda på att hon blir sjukskriven ett år.......

Oj , längesedan jag var inloggad och kikade in i tråden. Förlossningen gick toppen och mini föddes i slutet av april 2011. Svärmor var inte med men kom och hälsade på när mini var två dagar.

Hon tjatar nu om när han ska sova hos henne första gången. Men jag står på mig.

Tack fö erat stöd under den jobbiga tiden!