Svärmor..vara med under förlossning!! Orespekterad

Hellre hade jag skilt mig än haft svärmor med på mina förlossningar! Ärligt. (och då älskar jag ändå min man mer än jag hade kunnat föreställa mig). Som tur är hade varken hon eller min egen mamma fått en så otroligt vansinnig idé.

Med gravidhormoner och annat i rörelse hade jag sannolikt förbjudit min man att meddela henne att vi åkte in överhuvudtaget om hon framhärdar att hon ska sitta i lobbyn och vänta.  Och med besöksförbud på de flesta BBn så lever hon i en sagovärld om hon tror att din man ska dra ut en halvdaggammal baby i trapphuset för att visas upp för farmor. Messa foton istället!

Men herregud vilken människa! Det klart att du inte överreagerar och det är ännu mera självklart att hon SKA respektera dina känslor för detta!
Har inte läst igenom tråden, men såhär tycker jag.

1. Tala om för henne IGEN att det är du och din man som ska vara med, ingen annan. Det gäller likadant för ALLA som är släkt med er, oavsett närhet.
2. Välj helt enkelt att inte tala om när ni ska åka in, hon kan väl knappast campa utanför erat hus tills det är dags liksom! Nej, åk och ring när ni är färdiga och känner att ni vill ta emot besök.

Det är ju inget att diskutera tycker jag, det är DITT val och ingen annans, inte ens din man kan styra detta.
Tänk på dig själv och gå på dina känslor!

Ojojoj...här är det inte en varningsklocka som låter, snarare en varningsgongong!!! Toppen att du tycker så bra om sdin svärmor men för guds skull sätt gränser i tid! Mor och farföräldrar har en tendens att gå helt upp i sitt lilla barnbarn,, det verkar vara nåt i hästväg att bli mormor/farmor. Men sitta utanför och vänta. att ens komma på tanken att vara med på vare sig RUL eller förlossning?!?!?!? Säg åt henne vänligt men bestämt att tack men nej tack, vi hör av oss!

Lycka till...hehehe!

OJ!!!!
Jag trodde verkligen inte att så många skulle svara!
Har inte varit inne sen igår kväll, men JÄTTE JÄTTE TACK!
Jag behövde verkligen bekräftelse gällande att det inte bara var jag, Egentligen hade det inte spelat någon roll om det bara var jag i hela sverige som kände så här. Svärmor och sambo ska självklart fortfarande respektera mina åsiker om detta.
Innan jag skrev tråden så sa min sambo något i stil med - Säg någon som inte fått besök på BB

Och jag kunde endast svara - EN
därav började jag känna att mina tnkar o känslor kring detta måste vara väldigt ovanliga, Men tackvare er vet jag att vi är många som känner likadant!

Usch jag lider med er som skrivit att Svärmor varit med mot eran vilja:( det gör mig ont!
Ni är så många kvinnor i denna tråd som verkar så starka som stått på er gällande detta och liknande händelser.

Jag har fått många bra tips och råd, än vet jag inte hur jag ska göra..men jag funderar stark på att visa min sambo denna tråd.

( jag har läst allt, men jag väljer att inte svara alla då min helg skulle vara helt uppbokad då=)

Du kan nämna en

Jag såg frågan om Svärmor var svensk eller inte...tycker inte den är relevant egentligen...Men har förstått att vissa tror att det bara är utlänska svärmödrar och mödrar som vill närvara... detta är FEL.
Svärmor och Sambo är de mest  Svenska människorna jag känner, Jag själv däremot har en svensk pappa och en utländsk mamma.

Här är en till som inte fått besök på BB, helt enkelt av anledningen att man INTE får ha besök här i umeå. Om det inte är syskon till barnet. Det beror på infektionsrisken tror jag, små barn som bli utsatta för massa baciller i influensatider är inte så bra skulle jag tippa :)

Haha känner igen!

Vattnet gick för mig på morronkvisten och jag hade värkar med typ 10-15 min mellan. Sa inget till någon. Vid lunch kommer svärmor objuden på besök. Så där låg jag på soffan och försökte låtsas som inget och hoppades hon skulle dra. Morgonen efter kom ungen och den kvällen fick vi besök på sjukhuset. Då hade vi hunnit landa lite och kände att det var ok.
Lycka till TS =)

Bara så du vet tog inte vi emot besök på bb. Det är jättevanligt att det råder besöksförbud ända fram i april (det var så förra året i Sthlm iaf). Tycker snarare att din sambo är lite taskig som inte vill respektera dig i detta.

Som du säkert vet så finns det inga garantier för hur man mår efter förlossningen, det är så himla mycket som kan strula och man har sånt jädra hormonpåslag (jag hade iaf) så hade NÅGON kommit inklampande så hade jag antagligen känt mig väldigt utsatt och blivit väldigt uppriven.

Du kan ju även tala om att en har man valt att amma är stress typ det sämsta man kan utsättas för som mamma. Att en svärmor står och hänger över en och håller i bröstet så att "h*n ska kunna andas" hjälper verklige inte en redan tilltrasslad amningsstart.

Jag säger som någon annan sa innan. Det kommer antagligen inte lugna ner sig med tiden, det kommer bara bli värre och värre. Så ju förr du stampar ner foten desto bättre.