Hej!
Jag tänkte att vi kan ha en mötesplats för att diskutera livet med ADD/ADHD som vuxen. Både styrkor och svagheter. Bekymmer man stöter på hemma eller på jobbet. Tips på att få vardagen att fungera, mediciner, boktips osv. Hur utvecklar man de positiva sidorna?
Alla är välkomna! Med eller utan diagnos. Anonym eller inte 
För att diskutera symptom på ADD hänvisar jag till den här tråden: www.familjeliv.se/Forum-4-50/m55084114.html
Ja, herregud vad svårt vi verkar ha för att slänga..När jag för 6 år sedan flyttade ihop med mitt (nu) ex så klagade han på att jag hade såååå otroligt mkt grejer, vilket gjorde att jag skämdes för det så jag slängde och gav bort 1/4 av det jag ägde och hade. När vi sedan flyttade en större lägenhet slängde jag lite till, men inte tillräckligt för jag har sååå svårt att göra mig av med grejer från tonåren, minnessaker etc
Tyvärr så var jag tvungen att ta tag i det där när jag nu flyttade isär från min kille. Jag har inte köpt så där jättemkt under de 6 år vi har varit ihop men lyckades ändå slänga 1/3 av mina saker. Många saker hade jag tidigare kämpat med näbbar och klor för att få behålla.
Väl inflyttad i min nya lägenhet stör jag mig på att jag ändå har massor av grejer (nu har jag verkligen inte mkt men tillräckligt med möbler och grejer för att fylla en stor skåpbil). Så jag har slängt 30 böcker och nästan lika många cd-skivor och lite annat plock.
Är sjukt stolt över mig själv för att jag har fått in tänket äntligen. För jag vet attden dagen jag dör så kan jag ändå inte släpa med mig mina grejer upp till himlen så det är lika bra att göra sig av med det här och nu. :)
Får tillbaks körkortet om några dagar så det är gött är lite knöligt utan.. :-P men man får vackert stå sitt kast...
Ja, varje sak ska ha sitt eget ställe, håller med fullt där. Hos mig är det tyvärr så att alla småprylarna inte hittar någon plats och ligger och skräpar här och där. Vilket gör mig enormt stressad. :( Varför behöver vi så mycket krafs???
