Hjälp! Min son pratar lite och min man vill ta bort svenskan!

Poängen är väl att små barn tar olika tid på sig och utvecklas olika......oavsett om de är en- eller tvåspråkiga. Ofta tar det lite längre tid i starten om de har mer än ett språk. Våra har ett språk och är väldigt olika. Äldsta sa egentligen ingenting innan han blev två år. Lillebror är 20 månader och pratar massor. Jag har svårt att tro att tvåspråkigheten är något "problem" TS. Jag skulle gissa att mina hade varit likadana även om de varit tvåspråkiga = äldsta hade tagit mer tid på sig, yngsta varit tidigare. Låter jättemärkligt att ta bort ett språk? Hur i hela friden tänker de då?

Jag kan påstå att det är en väldigt dålig metod.

Det gäller att stimulera båda språken. Endast på detta sätt kan barnet få två rika språk, med ett stort ordförråd och meningsuppbyggnad. Det handlar om att vara konsekvent. Du pratar svenska och pappan italienska. För att få ett rikt språk måste man få uppleva det på olika sätt, böcker, musik, tal, film osv. Barnet förtår vad ni säger, men kanske inte alltid kan svara eller uttrycka sig på det språk ni önskar.
Men det är ett sort arbete ert barn gör att bli tvåspråkigt.

Barn testar, leker med språket. Från att kan säga vissa ord korrekt till att börja göra om dem på olika sätt. Exempel, kan säga bord och stol. Hör sedan att du säger bordet och sen stolen. Barnet hör en skillnad och börjar testa, går detta? Borden, stolet.. och leker.. barnet kommer att upptäcka att borden gick.. Men stolet gick inte då barnet ej får någon respons, ingen annan säger det eller att ni rättar honom. Tillslut går han tilllbaka till det korrekta.

Tänk att ert barn skall genomgå detta med två språk.

 

Tillägg. För att ett barn skall få ett rikt och varierat språk möjliggörs detta med att möta sitt språk på flera olika sätt. Som mamma kanske du pratar på ett visst sätt och om ett visst antal saker. Möter barnet någon äldre svensk får barnet höra ännu mer ord, andra varianter och andra samtalsämnen. Det är så man får ett rikt språk.

Därför, läs böcker, sjung, lyssna på musik, filmer, tv, ett större umgänge, Svenska skolan, svenska kyrkan kan ha aktiviteter. Dubbelprata. Säg på svenska och om pappa är bredvid och förstår svenska kan ha säga samma sak på sitt språk osv.

Verkligen inte ts.

Det finns mycket okunnighet om två/flerspråkighet. Jag håller med alla andra som skrivit att ni ska fortsätta vara konsekventa, du pratar svenska med honom, din sambo italienska och sen är ni noga med att jobba på korrekt uttal av orden.

Min enspråkigt svenska lillebror pratade inte rent förrän vid 3 årsålder. Han sa ord som bara mamma och jag (syster) förstod ända tills han började på dagis och ingen fattade vad han sa, då började han prata ordentligt.

Min tvåspråkiga (finska/svenska) kusin pratade inte alls vid två års ålder. När hon väl började kom det ofta finska och svenska i samma mening. Idag pratar hon båda språken perfekt.

Alla barn är olika. Tycker verkligen inte man behöver bekymra sig om språket i tvåårsåldern. Lycka till

Jag skulle inte oroa mig - vår son pratade inte alls mycket vid två år (vi pratar svenska hemma och engelskan fick han på dagis, TV etc). Det kan ta lite längre tid att komma igång. Och sedan har de en period när de blandar språken men det går också över. Det är en oerhörd tillgång för dem att ha två språk.

Har bekanta som är två språkiga där den ena föräldern pratar svenska och den andra hemspråket med barnen. Barnen kan båda språken perfekt dock ej vid två års ålder. jisses får inte barn vara barn i dag och prata barnspråk.

Om man generaliserar så kan man säga att flerspråkiga barn kommer igång senare. Men individuellt är ju så klart variationerna stora.

Däremot brukar flerspråkiga barn få rikare språk eftersom de har minst två språk att jämföra mellan. 

men är man i sverige ska man kunna svenska.