Grattis till lillsyskonet och så otroligt ledsen över att ni förlorade Elliot...
Jag och min sambo förlorade våran först födda i mars 2008 pga hellp syndrom.
Då jag fick hellp så fick jag äta trombyl ifrån vecka 10.
När vi blev gravida med lillasyster var det väldigt viktig för mig att försöka "ha kontroll" på graviditeten.
Allafall så mycket kontroll jag kunde ha och som kunde lugna ner mig.
Jag gick på vanliga mvc, där jag berättade att jag var väldigt orolig och hon var underbarn barnmorska som gjorde att jag fick ett eget schema utifrån mig!! Kontroller med blodtryck, prata, göra extra äggvite sticka.osv
Komma även täta vanliga bm kontroller, speciellt började jag ha täta när graviditesveckan kring där vår först födda diotter dog och veckorna där efter då det kändes väldigt läskigt då jag inte varit så långt gravid.
Minsta orolig så skickade hon mig till förlossningen, vilket hände 2ggr då jag hade lite äggvita.
Hade även specialist mödravården där de kontrollerade blodflödet samt fick gå täta kontroller att bebisen växte som den skulle!
Hade även kuratorn att dela tankarna med, vilket behövdes!
Åkte även in i slutet ett par gånger då jag var väldigt orolig. så samanlagt gjorde jag 12st ultraljudet under grav iditeten.
igångsättning var planerad 37+3 men par dagar innan så kom lillasyster ut av sig själv så det var väldigt skönt att kroppen skötte sig själv.... det var även viktigt att ha en kurator tid efter förlossningen då jag var vädligt rädd att jag skulle vara i chock om bebisen kom ut levande....vilket jag inte trodde men åh vad jag hoppades!!
Och hon gjorde det!!!!! men kurator tiden behövdes inte men kuratorn kom upp till mig på förlossningavdelningen ändå så vi kunde prata så det var väldigt skönt!
Tog i början en timme i taget, sen sagt blev dagar i taget! "ok jag klarade mig till nu..får se när jag vaknar.." osv.. och så forsatte det! och en härlig livslevande underbar tjej kom ut!
