• Anonym (***)

    Pojke i klänning?!

    Jag följde med min väninna i dag när hon skulle lämna sin son på dagis. Strax efter oss kommer det en mamma med sin dotter ( tror jag ) . Jag är helt säker på att det är en flicka tills en i personalen hälsar på pojken som heter Linus?! Linus har till min förvåning vita strumpbyxor och en röd klänning på sig ?! 
    Jag frågar mamman lite försynt varför sonen har klänning. Döm om min förvåning när mamman fräser åt mig att hennes barn är ett barn och inget kön!! Men får inget svar på varför grabben har klänning innan hon vänder på klacken och går! 

    Personligen tycker jag att det är lite kränkande för pojken att ha på sig klänning!

    Vad tycker ni??  Är det normalt att klä sin son i klänning eller tycker ni att det är kränkande?

    ( Linus heter igentligen något annat ) 

  • Svar på tråden Pojke i klänning?!
  • ricken


    Den här killen passade iallafall i klänning!
  • Decnet

    *InteRnationell empati..

    Tro fan det skulle vara stavfel i inläggets punchline.. Mer kaffe..


    I need you to step out of the car sir...
  • ricken
    Decnet skrev 2011-02-26 11:06:26 följande:
    *InteRnationell empati..

    Tro fan det skulle vara stavfel i inläggets punchline.. Mer kaffe..
    Ja eller global empati.
  • Decnet
    ricken skrev 2011-02-26 11:06:16 följande:

     


    Den här killen passade iallafall i klänning!
    He he.. mja.. mjo.. definivit.. Tills synes försöker juh "hen" inte att könsneutralisera sin roll som vare sig man eller kvinna utan specifikt gå in för att vara "kvinna" till utseende..

    I mina ögon är hon baserat på den information jag fått från bilden en kvinna, tills "hon" bevisat motsatsen.. således är också klädesplagget mer accepterat då det hjälper mig med definitionsfrågan om "vad" jag tittar på..
    I need you to step out of the car sir...
  • Decnet
    ricken skrev 2011-02-26 11:08:47 följande:
    Ja eller global empati.
    Global.. En serie köksknivar från det japanska märket Yoshikin..

    Känns som att jag inte känner mig helt tillfreds att använda "Kniv" och "förmåga att förmedla och förstå känslor" i samma mening..
    I need you to step out of the car sir...
  • Quintus Zebra
    Veladis skrev 2011-02-26 09:47:31 följande:
    Äldre förskolebarn kan retas för både det ena och det andra, men sällan kläder. Och, som när det gäller de allra flesta former av trakasserier eller mobbning, så är de yttre attributen sekundära. Mobbningen bottnar primärt i helt andra orsaker, i gruppstrukturer, hierarkier, maktspel och andra sociala faktorer.
    Precis!

    Om vi på allvar vill förhindra barnen så skall vi ju inte inrikta oss på att tvinga in alla barn i samma mall och radera ut alla unika drag, utan vi skall ju inrikta oss på att lära våra barn om tolerans och om att motstå grupptryck. Och först och främst så skall vi vuxna (föräldrar och lärare) föregå med gått exempel.

    Frågan är ju egentligen vad som är en förälders främsta uppgift:

    Är det att lära sina barn om värderingar, lära dem att behandla andra människor på ett bra sätt, och först och främst låta dem göra egna val och försöka hjälpa dem utvecklas till en egen liten stark person?

    Eller är det (som det verkar på vissa i denna tråd) att curla barnet, inte och till varje pris skydda det från olycka, och lära dem att de skall följa flockens beteende till varje pris för annars blir de mobbade?

    Själv tycker jag som en av Sveriges bästa stå upp komiker:

    "Peter Singer har sin tes, som säger att människor på alla sätt bör skyddas från olycka.
    Jag. Jesper Odelberg har min, som säger att ett effektivt sätt att göra människor olyckliga…är att försöka skydda dom från olycka."

    www.odelberg.se/blog/2011/02/03/ett-finger-at-singer/

    Jag tycker att barn i största möjliga mån måste få göra sina egna val (så länge de inte skadar någon annan eller utsätter sig själva för verklig fara), och även ta konsekvenserna av sina val, även om det inte alltid är helt enkelt. Och självklart skall vi föräldrar alltid finnas i bakgrunden för att stötta och trösta våra barn när de går på en nit...
  • mysfaaktor

    Eftersom det är fel av pojkar att bära klänning så tycker jag att det är väldigt märkligt att små pojkar inte bryr sig själva. Jag menar, det är ju FEL. Klänning ÄR ett plagg för kvinnor. Jävla ungar som inte fattar bättre!

    Det är över lag märkligt att barn inte nämnvärt bryr sig om vad som är "grabbigt" respektive "flickigt".
    Jag undrar hur det kan komma sig...

  • ricken
    Decnet skrev 2011-02-26 11:09:20 följande:
    He he.. mja.. mjo.. definivit.. Tills synes försöker juh "hen" inte att könsneutralisera sin roll som vare sig man eller kvinna utan specifikt gå in för att vara "kvinna" till utseende..

    I mina ögon är hon baserat på den information jag fått från bilden en kvinna, tills "hon" bevisat motsatsen.. således är också klädesplagget mer accepterat då det hjälper mig med definitionsfrågan om "vad" jag tittar på..
    Exakt min poäng tror jag! Fast behovet av att faställa kön är ju ur barnens perspektiv något viktigare än ur vuxna människors. Barn vill gärna hitta en förebild, någon att identifiera sig med. Det ger dem trygghet. Man kan inte ta för givet att barn skall förstå och kunna tänka utifrån någon annans perspektiv utan det är något som kommer naturligt hos vissa. "icke narcissistiska"personer:)  
    Fast alla har rätt och fel på samma gång så orka diskutera igentligen. 
  • Diao

    Jag vet en som låter sin son gå i klänning..men det är för att sonen själv vill! Han har i princip alltid på sig klänning (tror han är runt 4 år) och även om jag tycker det är lite konstigt så är det väl skitsamma egentligen...låt barnen ha på sig vad de vill..Det vore annorlunda om föräldrarna tvingat på barnet klänningen..


    Young and blonde - what else can go wrong? ebbasbebis.blogg.se
Svar på tråden Pojke i klänning?!