Varför väljer man frivilligt bort barn?

Men herregud, det är kanske vettigare att göra sitt bästa för att inte tära på jordens resurser (t.ex. inte (över)konsumera) än att avstå från att fortplanta sig??? Det är kanske vettigare om grannen i villan bredvid inte förbrukar lika mycket el som halva Afrika (överdrift)???

Det är löjligt att säga att man VILL RÄDDA JORDEN och därför inte skaffar barn. Skrattretande ursäkt för sin egoism. Man skaffar inte barn för att man innerst inne "vet" att man kommer inte kunna shoppa, festa, resa, ha myskvällar, spendera alla pengar på sig själv, som någon här hade uttryckt det. Eller eventuellt för att man inte vill ta på sig onödigt ansvar. Och sedan kommer sådana egoister med altruistiska påståenden om att de liksom... bryr sig om hela världen, vill rädda den och helst hela mänskligheten också. Visst.

För att de följer normerna och blir inte ifrågasatta. De är så himla "normala" och tror att de därför är bättre än andra människor för det, men att vara "normal" och leva efter regelverket gör att de kanske inte reflekterar över sin tillvaro i tillräcklig utsträckning (för att undvika inskränkthet o dyl). De umgås med likasinnade och deras inskränkthet förstärks. De har en tendens att uttrycka att de är mer utvecklade o mogna än andra som inte lever som de, men vilket  skitsnack! Jag kan på rak arm säga att några av de mest omogna personer jag känner har barn. Det innebär förstås inte att det inte finns några mogna föräldrar, men föräldraskap gör inte att man per automatik blir mer utvecklad/ mogen.

Jo det gör det ju, per automatik. Men det sker inte per automatik att mognaden/utvecklingen innebär större förståelse för andra människor men utvecklas gör man som människa när man får barn.
Hela det här resonemanget känns ganska lustigt att någon anspelar på att vara lite klokare som faktiskt resonerar ganska inskränkt...

Ja säkerligen utvecklas man på något sätt - det gör du oavsett vad du gör, men att föräldraskap per automatik skulle ge en större (bättre?) utveckling än andra "livsval" är en självutnämnd dumhet - från just föräldrar

Och sedan, om du inte tycker att TS fråga behöver analyseras eller diskuteras, varför ger du då dig in i debatten?
Självklart finns det för alla frågor som man inte tycker är något att diskutera - men flesta struntar då i diskussionen och ägnar sig åt något annat. Men i stället för att göra så måste du in här och tala om hur dumma vi andra är som diskuterar här.., vilket är ett försök till att sätta dig över, göra dig lite bättre än andra. Usch för enfald och antifilosofiskt tänkande!

Det är inget argument alls, utan mitt försök att påvisa det paradoxala i situationen. Nu när era föräldrar har gett er liv och allt det tillhörande, nu när ni FINNS TILL och har själva varit barn en gång, ja, då kan man påpeka hur värdelöst det skulle vara att ha barn. För ni finns ju redan till, för era föräldrar har "stått ut" med er. Och var ser du att jag diskuterar hur det var generationer innan oss?

Kaniner reproducerar sig :) Människor ger liv. Det har inget med religion att göra utan om att man, som människa, ska vara av högre uppfattning om sig själv.   

Jag hade inte ens någon tanke om att göra antaganden om vem du ("eller någon annan", som jag skrev) är, jag har så många andra större eller mindre problem här i livet :) Just det var faktiskt ett argument mot ursäkten om att jorden är överbefolkad. Som jag nu skriver för fjärde gången: skulle inte du, ELLER NÅGON ANNAN, vara en väsentlig del av vår konsumtionsgalna generation, skulle inte överbefolkningen vara ett problem.  

Min kompis, ca 30, säger: Varför ska jag skaffa fler när det finns så många att hjälpa?
Min 50-åriga vän: andra prioriteringar, prganisationsutvecklare i andra länder, vill ha friheten att kunna åka till ett annat land och jobba ett par år. Vill kunna göra det hon vill. Har dock varit gift med en man med barn.

För att man vill vara ensam.