Fil kand i psykologi och starta eget???

Svår fråga men intressant.

Har du någon utbildning i terapi eller behandling? Eller har du endast forskningsförberedande utbildning?
Vad är det för typ av samtal du tänkt erbjuda?

Du har inte rätt att kalla dig psykolog. Kanske beteendevetare men frågan är om det är etiskt rätt? Jag vet inte. Det beror på vad du ska ha för typ av samtal.

Det är otroligt viktigt att vara öppen med sin kompetens när det gäller samtal så att det inte kommer någon till dig som tror att du har den kompetens som en psykolog eller psykoterapeut har. Det låter kanske självklart men det finns så många människor idag som erbjuder olika typer av samtal och behandling utan utbildning i det och det är svårt att hitta rätt konsult eller behandlare för folk i allmänhet. Folk vet inte vad de olika titlarna står för. Vissa vet förstås men många vet inte.

Sedan OM du tänkt bedriva någon form av behandling så måste du nog kolla lagar som gäller för hälso- och sjukvård, även i privat regi. 

 

Varför skulle du inte vända dig till någon under 30? 

Ja, när det gäller coaching kan jag förstå det. Men känner du så för att gp till en ung psykolog också? Jag menar, det är skillnad på en coach som ska ge råd och på en psykolog som ska lyssna, ställa frågor och komma med reflektioner utifrån kunskap om det mänskliga psyket.

Är du präst nu?

Tyvärr tror jag att många överskattar ålderns betydelse. Jag säger inte att livserfarenhet är oviktigt. Det är självlkart något man kan använda sig av och som påverkar ens professionalitet men det är bara en del av det. Utbildning och yrkeserfarenhet har större betydelse än några år, tror jag. Dessutom finns det ju inget som säger att en 32-åring har mer erfarenhet av t ex kriser och motgångar än en 28-åring, även om sannolikheten naturligtvis är aningen större. Så visst ligger det något i det du säger och du har rätt att känna så, du är inte alls ensam om det, men jag tror åldern överskattas och jag tycker det är synd.

Jag kan absolut förstå att det finns en skepsis mot yngre terapeuter men tyvärr tror jag sällan att den är befogad då man jobbar utifrån den kunskap man fått i och med sin utbildning och sin förmåga till empati och samarbete. Det är självfallet något som man utvecklar under sin karriär men faktum är att det finns studier som visar att unga och nya terapeuter gör ett lika bra jobb som äldre. Troligtvis kompenserar man genom att man har en färsk utbildning som man kommer ihåg (man arbetar mer utifrån vetenskap och så gott det går utifrån den erfarenhet man har), är ödmjuk inför situationen och kanske jobbar extra hårt (första 1-2 åren kanske man inte heller har riktigt lika många patienter som sina kollegor och varje patient får därmed mer tid.

Hoppas det går att läsa det där. Ser nu i efterhand at jag hade lite otur när jag skrev.

Jag undrar om TS dyker upp mer

Här är jag nog av en annan åsikt. Kuratorer ger inte terapi och behöver således inte ha psykoterapeututbildning. Det viktiga är att veta sina gränser så att man kan hänvisa till någon annan om det behövs. Kuratorer kan mycket väl erbjuda med stödsamtal, krissamtal och hjälpa till med adminstration och socialt stöd men de kan givetvis inte ge behandling och psykoterapi.

Nu tror jag du missförstod mig men jag var kanske inte tydlig nog. Jag tycker givetvis inte att någon som inte har utbildning för det ska bedriva terapi (se mitt förra inlägg och mina tidigare inlägg). Steg 1 innebär att man har utbildning i att bedriva terapi under handledning. Steg 2 så har man ytterligare kompetens i psykoterapi.

Det finns dock kuratorer som erbjuder samtal av olika slag. Detta är inte behandlande, terapeutiska samtal utan är ofta samtal som rör kontakter med myndigheter (socialtjänst, försäkringskassa mm) samt stödsamtal vid kriser (dödsfall, abort, missfall, sjukdom). Psykologer och psykoterapeuter är överkvalificerade för att ge stödsamtal. Psykologer och psykoterapeuter har inte den utbildning i myndighetsfunktioner som kuratorer har. Det gäller för båda att veta sin kompetens. Att säga att kuratorer inte kan erbjuda någon typ av samtal tycker jag är att underskatta dem. De kan självfallet erbjuda samtal utifrån sin kompetens och med ett helt annat innehåll än en psykolog erbjuder.

Kuratorer utan psykoterapeutisk utbildning erbjuder samtal men inte terapi. Det är en väsentlig skillnad. Med "samtalsterapi" antar jag att du menar psykoterapi? Det är för psykologer och psykoterapeuter att erbjuda. Men kuratorer kan erbjuda samtal med ett innehåll som är relevant utifrån deras utbildning. Precis som präster utan steg 1 kan.

Ang. åldern. Det tror jag vi är ganska överens om om du ser vad jag skrivit tidigare. Jag tror inte heller det är så stor skillnad beroende på hur gammal man är. Däremot tror jag erfarenheten har betydelse. Man arbetar utifrån vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. Mem som sgat som finns det studier som visar att nya terapeuter/psykologer gör ett lika bra jobb som unga så på något sätt kompenserar man. Sen håller jag inte med dig om att personliga erfarenheter inte har betydelse. Det tror jag faktiskt att det har. Jag tror att även om det inte alltid är värt priset så lär man sig något när man är med om svåra händelser, något som också utvecklar ens empati.

Ok, jag trodde du sa emot mig Att man inte kan erbjuda terapi om man inte är utbildad för det är ju rätt självklart. Däremot kan man nog erbjuda samtal med relevant innehåll. Bara man är tydlig med sin kompetens.

Ja och som jag skrivit många gånger så ska man inte syssla med det om man inte har psykoteraoeutisk utbildning.

För min del beror det nog lite på typ av problem hur stor betydelse psykologens ålder har. Sen är den svår att bedöma. Eller kollar ni på birthday.se?

Ang. att förstå hur det är att växa upp i samhället idag så håller jag delvis med dig men dels kan psykologen skaffa sig en del kunskap om olika uppväxtförhållanden och samhällen (olika delar av landet, områden i världen, vad som hände när och var etc) och dels tycker jag inte att en psykolog måste förstå allt utan att man tillsammans ska försöka förstå och framförallt att psykologen ska hjälpa patienten att förstå.