får se mitt älskade barn en sista gång

Skcikar en stor varm kram! Beklgar din oerhörda förlust!
Nej, det borde inte få gå till så här, ingen skall behöva begrava sitt barn, men tyvärr är vi alldeles för många som fått göra det!
Morgondagen kommer bil tuff, men du kommer klara av att gå igenom den! Det är en tung känsla när man vet att man aldrig mer får se sitt barn, man vill inte att cermonin skall ta slut!
Hoppas du har bra stöd omkring dig, både imorgon och annars med!
Kram!

Ä jag lider med er har erfarenheter av detta. Det är tungt men åk dit, ta avsked, sörj och vårda minnet ömt i ditt hjärta

Åh uj va jobbigt.... tänker på er och jag VET va ni ska gå genom... har ni tänkt ta med saker o ska ni kistlägga själv???

vi tog en massa bilder med med vår pojke i famnen o runt kistan vi kistla själva och a med foton o liten nalle ..

Tänker på er och ger er en kram i tanken

vi ska med lägga blommor och nallar och så på och i kistan imorgon. han ska kremeras sen.
tänkte med ta massa bilder så som ni gjort. blir guldvärt att ha sen.

Tack för ert stöd<3

Ja absolut det blir ju det... KRAMEN i massor.. vi kremera med vår pojke han ligger i ML med, ska ni ha grav eller minneslund+???

Usch jag blir tårögd. :(

Lycka till imorgon. STOR BAMSE KRAM

Viggo ska ligga i minneslund.

Tack alla för ert stöd. KRAM

Varma kramar till dig!
Har också varit där! Låt tårarna komma!

Beklagar er förlust. Kram

Att få se sitt barn en sista gång, att kunna få känna och att få bara vara nära betyder mycket för sorg arbetet.

Jag beklagar verkligen att ni har förlorat ert älskade underbara barn.

Vi har också förlorat ett barn. Vår 14 åriga dotter. Hon blev påkörd av tåget och vi vet inte varför. Vi får aldrig mer se henne. Det finns inget att se.... Om 14 1/2 timma är hennes begravning och jag vill känna henne, röra, se, krama om henne men det skulle förstöra hela mitt liv att få hennes nuvarande bild på näthinnan.

Så va tacksam för att ni haft äran att få en värdig avsked. Gud ser oss alla och tar hand om våra änglar. Stora som små.

Min första reaktion när vi hade minnesstunden för våran dotter var att ta hon med mig och spring,bara ha hon hos mig.Men jag la hon i kistan,men ett halsband som jag ett likadant.Sen med blommor och min nalle som jag hade när jag föddes.Minnesstunden var fin,jag hade skrivit 2 dikter som prästen läste. hur ni än gör så blir det fint,men samtidigt väldigt jobbigt.
Beklagar verkligen att ni behöver gå igenom detta som många av oss har gjort

här kommer en megakram!!!!!!!!!!!!!!!!!! till er alla !