Har jag fel?(frisk sjukpensionär)

Till er som undrar varför psykiskt sjuka kan orka med att sköta många djur varje dag: Det är nog helt enkelt därför att djur inte är lika dumma och fördomsfulla som andra människor brukar vara. De dömer inte en om man mår lite dålig en dag. Och de dömer definitivt inte en om man råkar må mycket bättre en annan dag (eller vecka, eller månad)!

Och har man som TS "väninna" en fritidsverksamhet utan ekonomiska krav, så kan man lätt välja själv vilka "kunder"/kundkontakter man vill ha - vilka man alltså orkar med - och vilka man helst vill undvika.

Måste man däremot klara sig på verksamheten ekonomiskt så har man inte samma frihet. Och DÅ kan det bli problem om man har social fobi, t ex.

Ett litet tipps till alla er som är så övertygade om att "så här kan inte en sjuk person bete sig, det är omöjligt - personen i frågan MÅSTE vara frisk":

Think outside the box!

Människan mår bra av att känna sig behövd, accepterad och välkommen i samhället. Det kan man uppnå genom ett jobb eller genom att uppfostra sina barn eller genom att sköta om sina djur osv. Det viktigaste är att man inte känner sig dömd av andra för att man inte fungerar som de anser att man borde fungera. Det är väldigt, väldigt viktigt vad omvärlden tycker om en, även om man inte gärna vill inse det, för det formar ens självbild.

Och djur är en mycket mera tacksam publik än vad människor är, så det är inte konstigt att många psykiskt sjuka väljer att ha många djur omkring sig och att de mår bra av detta. Vilket inte betyder att de är friska, förresten.