får ångest av att jobba... på alla jobb

Känner också igen mig! Blir också lite nyfiken på VAD det är i de längre jobben som ger dig ångest, eftersom du inte får det under kortare jobb. Känner du dig fast? Ökar kraven? 
Jag har ångest för att jobba för att jag inte tror att jag kan nåt. Är alltid spänd och nervös så fort jag ska göra nåt och allt som har med jobb att göra är en kamp. Håller nu på och omskolar mig, ( min andra akademiska utbildning) till ett yrke som passar mig bättre. Jag har då svårt att tror att jag nånsin kommer fixa att jobba heltid då jobb är såpass ångestskapande p g a mitt bristande självförtroende...Man kanske vänjer sig och blir mindre orolig med åren..., men jag vet inte.. 

Krav och tristess, att du vet vad som väntas av dig de närmsta månaderna?
Trötthet?

Hej TS, det du ska titta närmare på är kanske att börja behandla din fobi med KBT (kognitiv beteendeterapi) på samma sätt som man behandlar skräck för hissar, spindlar osv dvs lära sig att stå ut med och hantera sin ångest.

Eftersom du alltid (hittills) ohämmat har givit efter för din ångest, och kastat in handsken, så har du förmodligen ingen aning om vad det faktiskt innebär att ha varit på samma arbetsplats i t ex 3 år eller 5 år.

Dels kanske du kan titta närmare på det här med KBT (via din vårdcentral) och dels kanske du också vid din höga ålder (36 år) måste börja finna dig i möjligheten att ha ett jobb under en längre tid eftersom det förmodligen kommer bli allt svårare att hoppa runt som timanställd eller springvikarie ju äldre du blir - både det att du själv inte riktigt orkar med det, och att arbetsgivare ställer sig tveksamma när de ser dit brokiga förflutna. Tänk dig själv en 52-åring som haft t ex 25 olika korta jobb på ett par månader vardera, som springvikarie eller timanställd för enklare uppgifter, och däremellan långa perioder av arbetslöshet. Det är DET som borde ge dig den verkliga ångesten och motivera dig att gå till vårdcentralen redan denna vecka för att höra dig för om KBT.

Kanske skulle du ha ditt jobb på t ex Poolia eller någon liknande firma som erbjuder dig omväxling men ändå under hatten av att vara tillsvidareanställd. Har du provat det?

Rådet till dig nu är dock att se det som ett experiment, en utmaning, om du kan vara kvar på det här jobbet i sex månader. Gör vad du kan för att uppnå det. Det kan hända, att när sex månader gått till ända, ser du att det inte var så farligt alls. Det är de där första 2-6 månanderna som alltid är värst, men eftersom du sällan haft jobb längre än så, får du bara del av den "tråkiga" ångestframkallande biten medan man skolar in sig på jobbet.

En annan idé är att du gör något helt annat , yrkesmässigt, ifall det är yrket i sig som framkallar din ångest. Om det är arbetskamraterna, tag ett ensamjobb. Om det är kontor, tag ett jobb som kyrkovaktmästare. Om det är bristen på kollegor, ta ett jobb där det finns många kollegor.

En till, haft många jobb, men inte så korta anställningar. Det värsta jag vet är 8-17-jobb, då känner jag mig väldigt låst och fångad, speciellt ett kontor, har provat. Nu jobbar jag oregelbundna tider, skift inom vården (inte alltid kul såklart men oftast och har mycket trevliga kollegor, stortrivs.
Du kanske behöver andra arbetsuppgifter, arbetstider, du tycker det är ok i början men sen tröttnar du. Tror att du kanske inte hittat det du trivs med? Gör något test där du kan se vad du passar att arbeta med. Lycka till!