Forum Känsliga rummet Psykisk ohälsa
Inlägg från Visa alla inlägg
  • Anonym (mia)
    Äldre 15 Apr 00:26
    63204 visningar
    107 svar
    107
    63204

    får ångest av att jobba... på alla jobb

    Jag är 32 år och har alltid varit så där!!

    Jag har en akademisk utbildning och ska snart påbörja min andra...

    Mitt problem är att jag inte står ut på en och samma arbetsplats för länge; dels har jag nog en smula social fobi, trots att det inte märks så mycket...men jag tycker det är HEMSKT jobbigt att behöva vara trevlig, lyhörd, social, glad och prata hela dagen....jag känner mig liksom iakttagen/att chefen kollar mig och att jag inte kan slappna av helt...jag är livrädd för att göra nåt tokigt eller fel....

    Jag vet att jag har min OCD också, den gör ju inte saken bättre - med massa små orostankar. Har även haft en djup depression.

    Men just långa dagar på jobbet - att jobba heltid, tar helt död på mig. Jag orkar ingenting på fritiden, går bara och lägger mig....eller är extremt irriterad... Ingen verkar förstå att man verkligen kan bli så ansträngd.

    Sen att jag blir så hemskt ittråkad av ett och samma jobb, till sist kan man ju varje rörelse utantill - detta har gjort att jag bara tagit extrajobb och vikariat hela mitt liv. Ska man fortsätta så här eller?

    Psykologen säger att det är en del av min ohälsa.....  Mjo. Så är det väl.

    Ts, har du nån diagnos?

  • Anonym (mia)
    Äldre 15 Apr 21:26
    #21
    Anonym (samesamebut) skrev 2011-04-15 12:02:21 följande:
    Hej ts!

    Jag känner igen mig i din berättelse... jag har alltd känt ångest av att gå till arbetet även om kollegorna har varit superbra, arbetsuppgifterna okej osv osv. Jag har känt att jag har fåt anik och inte kunnat njuta av livet för att jag har ont  magen av att jag imorgo ska tillbaka till jobbet.

    Jag trodde aldrig att jag skulle kunna ha ett fast jobb, jag drömde nästan om att bli hemmafru och bara sitta på rumpan hela dagarna. Men så utbildade jag mig till mitt drömjobb och fick ett fast jobb. Och det känns helt fantastiskt! Mitt problem var att jag inte funkade att jobba 8-17 med samma arbetsuppgifter varje dag. På mitya jobb har jag väldigt omväxlande arbete och träffar olika människor jämt, dessutom är mina arbetstider oregelbundna vilket gör att jag aldrig har ångest en söndagkväll längre. Helgkänslan infinner sig lite närsomhelst och jag har möjlighet att sova, träna och så på ett annat sät. Det är min räddning. Kanske skulle oregelbundna tider vara ngtfr dig? Då arbetar man ju dessutom intensivt under en period och är sedan ledig lite längre...

    Lycka till!!  
    Va roligt, vilket yrke ger den möjligheten?

    Jag har inte heller problem med prestationer, jag läser nu sista året, tentor och prov klarar jag ändå... Det är när jag måste upp varje morgon 06.20 och iväg till ett jobb 8-17 som jag kraschar helt....jag har testat det många gånger, samma sak varje gång; antingen blir jag sjukskriven av nedstämdhet eller börjar få konstant ångest och går runt och skakar...

    Jag har kommit fram till följande:
    Jag behöver:
    - få jobba kväll
    - inte jobba heltid
    -kortare resväg till jobbet
    - INTE jobba mot resultat/sälj
    - inte ha en kontrollerande chef

    Men vart hittar man ett sånt jobb liksom????
  • Anonym (mia)
    Äldre 15 Apr 21:39
    #23

    Haha, ja man måste brainstorma en hel del.....faktiskt....hm.... :)

  • Anonym (mia)
    Äldre 15 Apr 22:17
    #28
    Anonym (lite lika) skrev 2011-04-15 21:56:55 följande:
    Själv satsar jag på ett jobb som chef, jag hoppas på att det ska ge mig en känsla av större kontroll och mindre maktlöshet (och som minst bättre betalt för att vantrivas). Jag är lite ledartypen, har svårt att hantera att någon bossar över mig. Jag förstår ju att jag förmodligen kommer ha en chef också som chef och dessutom ett större ansvar och mer press, men...jag hoppas ändå att det ska passa mig bättre. Någonting måste jag göra för att förändra min situation, men jag vill inte ta ett "sämre" jobb (lägre betalt, sämre villkor) utan jag studerar för att ta mig "uppåt" och hoppas på att också gilla jobbet bättre om jag känner att det jag gör faktiskt är väsentligt. Jag vill känna att jag behövs, men också att jag värderas.
    Som chef måste man kunna ställa upp oftare än en vanligt anställd, och med dagens besparingar pressas många chefer med små resurser och för få anställda....jag känner att jag inte vet om jag skulle klara det. Men jag hade velat. Inte för att jag ser chefskapet som en form av karriär, utan för att det ger lite mer handlingsutrymme. Dock behöver man kunna motivera sina handlingar och resultat uppåt ofta, så det är ju inte helt fritt... Man förväntas också kunna ha "många bollar i luften" och vara lugn/strategisk, vilket jag inte är haha...

    Men hade önskat.

    Eget företag hade nog varit bättre..hmm.....*grubbel*
  • Anonym (mia)
    Äldre 17 Apr 20:48
    #39
    Anonym (ida) skrev 2011-04-16 22:06:07 följande:
    Jag känner samma sak. Dels har jag social fobi men det har blivit bättre med åren och jag kan se fram emot ett nytt jobb där jag får en ny början där jag tänker att jag ska göra allt perfekt. Men ganska snabbt så försvinner den känslan och jag vill sluta. Dels pga att jag blir uttråkad och känner att jag inte utvecklas som jag vill (INGET jobb kan tillfredställa mig på det planet) men även för att alla småfel som man gör i vardagen, de bygger jag på varandra och sen känner jag att jag gjort bort mig på just den arbetsplatsen. Jag tror att alla pratar om mig och tycker jag är dålig osv. Så då vill jag byta jobb för att få börja om och göra allt perfekt från start. Kan tillägga att jag utbildat mig till mitt drömyrke men det hjälper inte. Tycker det är roligt en vecka bara...

    En annan del av det för mig är att hemmet är min trygghet. Att behöva gå hemifrån tar mycket på mig psykiskt eftersom allt utanför hemmet är otryggt. Så har jag varit sedan jag var liten. Förstod inte varför jag grät varje dag jag skulle till skolan, tills en kurator sa till mig att det inte är "gå till skolan" som är problemet, utan att lämna hemmet. Jag får småångest av att bara gå till en kompis. Föredrar att umgås hemma hos mig, annars är jag hellre ensam.

    Jag undrar hur jag ska stå ut med detta i längden. Jag är bara 27år, har hela livet framför mig att arbeta och det ger mig panik. Jag står inte ut och förstår inte hur andra kan göra det. Jag har timanställning för att det gör att jag iallafall klarar det bättre. Jag är inte bunden till något, jag kan tacka nej och stanna hemma om jag vill. Det är oregelbundet så jag fastnar inte i samma rutt osv. Men jag HATAR att jobba! Trots att jag faktiskt är en ambitiös person.
    Detta inlägg lät som att jag hade kunnat skrivit det!

    Just så känner jag; när jag börjat på ett nytt jobb får jag ofta för mig saker efter en tid, att folk pratar om mig, att jag är utanför, att jag inte passar in, att jag gjort bort mig, att jag inte duger osv.....det sätter igång efter ett tag. Då behöver jag byta ställe. Knasigt nog.

    Så länge jag får göra "nya intryck" och träffa nya människor, men även få byta arbetsplats så mår jag ok.... Jag mår enormt dåligt av att "sitta fast" på samma ställe....känner mig som låst....att jag inte kan påverka, att folk gaddat ihop sig emot mig....att de pratar om mig, osv...

    I verkligheten pratar folk sällan om mig, för jag får oftatst goda relationer med folk/kollegor. Ändå kan jag få känslan av att jag bara måste BORT.....

    Jag vet inte vad det är....alls. Förstår inte... En extrem rastlöshet i alla fall.

    Men saken är att jag tror inte att dagens arbetsliv är konstruerat för alla människor. Vi är alla stöpta i samma form, och variationerna är inte alltför stora i lönearbetet. Man kan inte arbeta hemifrån/dag/natt hur man vill...till exempel om man har panikångest en dag kan man inte jobba hemifrån kanske....och är man en nattuggla vill chefen på banken kanske inte att man klampar in kl 22.00 på kvällen? Samhället är väldigt mycket uppbyggt efter att vara på plats och 08.00-17.00. Och det passar mig inte ALLS. :(

    Frågan är: vad ska man jobba med för att få större flexibilitet??

    Någon ovan skrev vården, det var ett bra tips....då kanske man kan få jobba kväll och vara uthyrd/extra anställd?
    Finns det fler yrken??
  • Anonym (mia)
    Äldre 17 Apr 21:07
    #43

    Jag skulle gärna testa, men vet ej vilket yrke. Jag är ju samhällsvetare, rätt "brett"...så jag vet ej vilken sorts tjänst jag ska söka då....hmm...

  • Anonym (mia)
    Äldre 17 Apr 21:12
    #46

    Jag ska leta mer, jag har letat i ca 1,5 tim per dag sista månaderna.... Jag är registrerad både där och på lite andra uthyrningsföretag...

    Vad har ni andra pluggat?

  • Anonym (mia)
    Äldre 17 Apr 22:33
    #49
    Anonym (ida) skrev 2011-04-17 22:17:17 följande:
    Jag är socionom och har arbetat på olika behandlinshem. Det är det jag klarat bäst. Speciellt om jag får vara timanställd och jobba lite olika tider. Ibland natt, ibland dag. Man är ganska fri att hitta på vad man vill på arbetstid. Känner bara ibland att jag inte gör något vettigt utan bara "hänger" där.
    Jag har läst sociologi som huvudämne. Va intressant, jobbar du där fortfarande, trivs? Men är det okvalificerat arbete, eller får du "socionomlön"?
  • Anonym (mia)
    Äldre 17 Apr 22:34
    #50
    Astarte skrev 2011-04-17 22:29:57 följande:
    Bibliotekarie med historia och religion som bas.
    Låter intressant, bibliotek kanske har "lagom" stress eller?
  • Anonym (mia)
    Äldre 18 Apr 01:59
    #55
    Anonym (ida) skrev 2011-04-17 23:22:43 följande:
    Nej det är kvalificerat arbete, endast socionomer, behandlingsassistenter och beteendevetare brukar få arbeta där. Det är ju som att arbeta i en hemmiljö. Även om det ska vara behandling så är det inget man gör hela dagarna, utan en stor del av tiden så gör man sånt som man gör i en familj. Det passar mig bättre än ett vanligt jobb, känns inte lika jobbigt att gå iväg när jag ska till mitt "andra hem" och min "andra familj". Det är ett mysigt jobb, men ibland kan jag få lite ångest över att man inte gör MER. Vill göra riktigt behandlingsarbete hela tiden för att känna att jag faktiskt arbetar. För det känns inte som ett jobb när man bara umgås med folk hela dagarna. Det är trevligt, men jag kan mer än så. Så jag blir lite uttråkad, även om det egentligen är ett sådant jobb som ÄR bra för såna som mig. Man kan ju inte få allt perfekt.
    Ja, precis, ibland vill man ju göra mer av det som intresserar en....  Men just nu känner jag bara att jag behöver hitta ett jobb där man kan jobba kvällstid eller på timmar så att jag slipper söka 8-17-jobb....vilket jag vantrivs med.
    Men klarar du dig på lönen på timmar då? Om det finns tillräckligt med timmar lediga och de betalar en ok slant så klarar man sig kanske? Jag har ännu kvar mig gamla tjänst, för jag är precis klar med utbildningen, men ska börja söka jobb inom beteendevet. nu snart.... Om man får iaf runt 20.000kr på en heltid, kanske man kan jobba på timmar...då är timlönen så att man klarar sig... Vad kallas tjänsterna, är det behandlingsassitent?
  • Anonym (mia)
    Äldre 18 Apr 18:56
    #60
    Anonym (ida) skrev 2011-04-17 22:17:17 följande:
    Jag är socionom och har arbetat på olika behandlinshem. Det är det jag klarat bäst. Speciellt om jag får vara timanställd och jobba lite olika tider. Ibland natt, ibland dag. Man är ganska fri att hitta på vad man vill på arbetstid. Känner bara ibland att jag inte gör något vettigt utan bara "hänger" där.
    Låter enormt bra....detta med kvälls- och helgtillägg kan vara bra på det sättet! Ja, inom vården finns ju timjobb så det är av intresse. Men då måste det finnas just mycket jobb för att man ska våga jobba på timmar...?

    Det låter helt toppen att du inte ens jobbar heltid men kan komma upp i 20' iaf! :) Jag kan tänka mig att jobba med behandlande arbete kring t.ex. ätstörningar... :)
  • Anonym (mia)
    Äldre 18 Apr 20:09
    #63

    Jag blir också trött av att vara social, jag lägger in så mycket krav i det...känner att jag bör peppa, lyssna, le, vara positiv, vara lyhörd, lyssnande, ge bra råd osv.... Så jag stänger ofta av telefonerna på fritiden. Blir väldigt trött.

    De vänner jag har idag vet att jag har de här hälsoproblemen....men det är inte alltid de förstått, i början hade jag flera duster med en del just för att jag aldrig vågar boka stora saker långt i förväg och aldrig vågar lova något pga finns ju risk att jag mår dåligt..

    Men i grunden är det viktigast att vännerna förstår en....då kan de ta att man är en smula tyst om man ej mår bra...

  • Anonym (mia)
    Äldre 21 Apr 23:28
    #65

    puffar upp en bra-tråd :)

  • Anonym (mia)
    Äldre 22 Apr 23:37
    #67

    Men vad har du för sjukdom då?

  • Anonym (mia)
    Äldre 23 Apr 00:23
    #69
    Anonym (ida) skrev 2011-04-22 23:45:47 följande:
    Jag har varit ledig från jobb en hel vecka nu. Så skönt! Men det gör att det känns ännu svårare när man väl måste tillbaka. Man inser ju hur skönt livet är utan den pressen.
    Jag vet....huh, ja.... Men va härligt att du varit ledig! :) Kan du själv få påverka när du vill/behöver få ta ledigt?

    Jag har märkt att jag behöver kunna få påverka just sånt så gott det går...ibland har man ju perioder när man inte mår bra kanske en vecka...och man orkar ingenting....då behöver man kunna va hemma utan att få "skällning"....men det är ju svårt att få till såvida man inte arbetar på timmar eller liknande...
  • Anonym (mia)
    Äldre 23 Apr 12:58
    #71
    Anonym (ida) skrev 2011-04-23 11:32:43 följande:
    Nja nu har det varit för att de inte haft behov av mig där. När de väl ringer in en mycket så vågar man inte säga nej eftersom man vet att man inte är garanterade timmar och man behöver sin lön. Så ofta låter jag dom styra fullt ut när jag ska jobba. Visst kan man tacka nej ibland, men det blir problem om man gör det för mycket. Men det är bättre än en vanlig fast anställning iallafall.
    Exakt, jag förstår dig. Jag minns när jag jobbade på timmar för massa år sen....visst körde man på och jobbade så fort det behövdes, men å andra sidan hade man "friheten" att kunna vara "sjuk"/psykiskt nere när man behövde det...

    Om man lägger dessa saker bredvid varandra så är det fortfarande MKT mer värdefullt att få ta hand om sin hälsa när det kommer ett akut behov av det..... Lägg undan några kronor på kontot, så att du slipper känna oro....Det är en stor frihet att få jobba så....också...
Svara i tråden
Svar på tråden får ångest av att jobba... på alla jobb

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies