Forum Vikt - Kropp & själ
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Varför DU inte går ner i vikt!

    Fre 20 maj 2011 16:37 Läst 28415 gånger Totalt 184 svar
    Visar endast inlägg av Peecock - Visa alla inlägg
  • Fre 20 maj 2011 16:37 #40

    Jag blev dignostiserad med Hypothyreos ( kronisk inflamation på sköldkörteln, = jättedålig ämnesomsättning) för ett par år sen. Jag upptäckte att något var fel eftersom jag gjorde allt för att gå ner i vikt men det visade sig inte på vågen och efter 3 månader gav jag upp och ringde min läkare. Ett blodprov senare fick jag svaret att jag hade sjukdomen. Fick medicin och blev rätt inställd till slut... men det är inte så att jag har lika lätt som tidigare att gå ner i vikt. Det känns som jag måste göra nästan dubbelt så mkt för att få samma resultat.
    Det känns som jag borde återgå till normal i o m att jag medicinerar. Jag skulle vilja ha kostråd till mig och min nedsatta ämnesomsättning. Men jag hittar det inte någonstans...

  • Fre 20 maj 2011 20:05 #46
    Faile skrev 2011-05-20 17:46:25 följande:
    Nu vågar jag knappt skriva det här eftersom man alltid blir kallad fanatiker, men du frågade ju

    Jag har hypotyreos och åt lågkalorikost ( 600 - 1200 kcal per dag )  i 3 månader och gick ner 2kg. Sen bytte jag till LCHF ( eftersom det första inte funkade speciellt bra ) och har gått ner 8,5 kg på 3 månader.
    Aha, vad intressant och jobbig läsning eftersom jag älskar kolhydrater :)
    Tycker den dieten verkar så himla svår att hålla sig till. Körde Gi en gång och höll på att bli dum i huvudet utan kolhydrater...
  • Sön 12 jun 2011 17:57 #68
    Neiti skrev 2011-06-11 23:03:58 följande:
    Hej! Måste bara säga att ts:en var väldigt intressant läsning!! :)

    Har i februari börjat gå hos en dietist och måste få säga att det verkligen var en aha-upplevelse. Så häftigt att få veta hur mycket man förbrukar på en dag om man bara skulle ligga på soffan. Samt få veta hur mycket % fett, vätska etc man har i kroppen.

    Jag har ingen strikt diet utan jag äter allt. Grundregeln för mig är nyckelhålsmärkt + tallriksmodellen. Regelbundna måltider för att hålla igång förbränningen. Ibland skippar jag mellanmålen för att jag helt enkelt inte är hungrig. Sunt förnuft hel enkelt! (jag har en gräns kalorier per dag men inget "krav", helt ok att det är mer ena dagen och mindre den andra, jag väger inte min mat eller så, jag har nästan halverat mina portioner genom att använda en mindre tallrik!)

    Helt klart värt att betala 100:- varannan månad då det är invägning och få ett "kvitto" på hur det gått. Verkligen peppande att jämföra kvittona som specialvågen ger - se hur fett%, vätskan, BMI osv förändrats.

    Jag rekommenderar verkligen att ta kontakt med en dietist - man har inget att förlora. I mitt fall handlar det om 15 kg, ingen jättesiffra jag vet, men jag vill inte bara gå ner utan förbli också.

    Tack för mig!
    Vad intressant, det skulle jag kunna tänka att prova. Var detta inom allmänna sjukvården eller privat?
    Varit hos en dietist förr men det var ingen höjdare, det var förvisso ca 15 år sen ....
  • Tor 1 sep 2011 20:53 #76

    Vad intressant här ovan. Sånt där har man ju råkat ut för ett par gånger. Att man borde gått ner men inte gjort det. Där är mitt problem tålamodet och tilliten att det kommer att gå.

    PÅ ett år vill jag nu gå ner 40 kilo.... försöker räkna kalorier med viktklubb, går sådär :(   

  • Tis 6 sep 2011 22:09 #78
    Likaskeptisksomförr skrev 2011-09-01 21:43:47 följande:
    Tålamod är som sagt viktigt. Men har ingenting hänt på 2-3 veckor (beroende på viktsituation) eller så är det dags att utvärdera och göra ändringar. 

    Hur ser ditt upplägg ut? 

    Mitt upplägg ser ut som så att jag försöker räkna kalorier med aftonbladets viktklubb , och det är minst sagt tidskrävande att väga minsta gurkbit och skriva in kaloriantalet. Jag har blilvit mamma också för ett par månader sedan. Så än lägger jag inte in någon jätteväxel. Men snart slutar jag som mjölkmaskin och då SKA den växeln in....jag SKA ner ! 

    Jag har alltid varit överviktig och aldrig lyckats att gå ner så mycket i vikt som jag skulle vilja. 20 kilo har jag klarat på ren vilja och känsla att jag hela tiden försakar något, att jag alltid bantar. 
    Jag ljuger väldigt mycket för mig själv och är en äter vid alla känslor även om det bara finns en öppning att äta när ingen ser mig. Detta har jag aldrig lyckats ändra helt på.

    För att inte spåra ut....

    Jag försöker äta ca 1500 kcal om dagen ( tyckte viktväktarnas upplägg var lättare att följa, men jag var alltid hungrig ) jag går 1 prommenad om dagen på 50 min och innehar ett friskis kort , jag ÄLSKADE att träna på friskis innan jag blev gravid och hittade dit 3-4 ggr / vecka. Ambition att hitta dit två ggr i veckan nu. 

    Jag har en lång resa och jag vet inte om jag kommer fixa 40 kilo på ren vilja, motivation och tålamod. Tanke: pulverdiet             
  • Tis 6 sep 2011 22:11 #79

    Och varje gång någon försöker få mig att prova Gi eller LCHF så är min första tanke " men....hur ska jag då kunna äta godis till helgen?" ......idiot...

    Går man inte på ngn diet är det ju ok med sånt till helgen eller när man nu har kalorier kvar till det.      

  • Ons 7 sep 2011 20:03 #81

    Tack för ditt svar! blev så glad ska du veta...

    Jag vet att jag måste skärpa mig med kaloriräkningen och kanske förenkla det lite och inte vara så petig med gurkbitar och sådär. Bra tips!

    Skitbra tips om att förbjuda det mest åtråvärda. Jag har frågat mig själv, min bästis och min sambo VAD som är mitt mest åtråvärda och jag har skitsvårt att komma fram till vad jag tycker är allra godast, vad jag överäter. Jag vet inte om det är så att jag nödvändigtvis äter så jäkla MYCKET när jag väl äter. Det är snarare att det blir en pingvinstång på vägen hem på fredagkväll, lite popcorn poppade i llite fett på kvällen. På lördagen kan det bli en muffins och en latte sen en god middag och lite glass på det. Söndag kan det bli ngt litet "förbjudet" igen. (jag är "övrtygad" att smala normala människor äter såhär...jag vill vara normal ...jag vet...konstigt resonemang...försöker bara vara så ärlig jag kan )
    Jag måste personifiera uttrycket "många bäckar små"
    Sen blir det ju två knäckebröd där på vardagskvällen, eller lite cornflakes med mjölk.....eller lite filmjölk. Detta är utöver de mellanmål man bör äta.  Gaaah det är så många små vägar jag tar som sätter fälleben för mig.

    Lite OT men vet du varför jag luktar amoniak efter att jag prommenerat på morgonen?   

  • Fre 9 sep 2011 16:55 #83

    Jag kan skriva upp i en vecka, bortse från att jag ammar .... jag inser att jag måste äta för mjölkens skull så jag skulle inte gå hungrig.

  • Tor 10 nov 2011 08:31 #93

    Jag blir så imponerad av dig!

    Och skäms för att jag började skriva ner vad jag åt. Det tog fem dagar, sen åt jag något jag inte ville skriva ner och då trillar korthuset ihop. Jag vill tydligen verkligen vara en struts , jag vet inte hur jag ska komma förbi det. 
      

  • Tor 10 nov 2011 08:31 #94

    Sitter här med en måltidsersättning, övertygad att det är det enda sättet...

  • Tis 29 nov 2011 08:35 #155

    Håller på och skriva ner vad jag äter nu och ska INTE ge upp, du får gärna kika nästa måndag om du vill?

  • Tis 29 nov 2011 14:40 #157

    Jag räknar inte kalorierna. Bara vad och hur mycket / vikt 

    Lilla boken ligger i köket och jag skriver upp direkt när jag ätit. 

  • Tis 29 nov 2011 20:34 #159

    Jag har räknat / livsmedel ja. Förutom frukten kom jag på nu... Där har jag bara räknat st. Det är verkligen en ögon öppnare att skriva upp allt. Insåg inte hur mycket frukt jag trycker i mig.

  • Ons 7 dec 2011 13:31 #172

    Heeej , ville du ha kalorier också? på min matsedel? Då tar det lite längre tid att räkna ihop allt. Försöker ta hand om min 7 månaders också. Hon tycker jag är tråkig när jag sitter vid datorn :)

  • Tor 8 dec 2011 07:01 #174

    Ok ska göra mitt bästa! Får räkna ut alla kalorier i helgen

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll