Glädje58 skrev 2011-06-11 22:09:32 följande:
hej ts
Jag tror inte att det spelar så stor roll vad din sambo säger om dig, hur fin du är och så. Så länge du inte känner det själv, så är det svårt att tro andra. Nu har du fått itutat av din tidigare sambo både det ena och det andra. Och har man hört det tilläckligt länge eller ofta, så börjar man tro på det till slut. Det här är inget unikt för dig ts. Jag har själv hört det ena och det andra från min exfru och efter några år så blev det sanning för mig. Och det är många som tyvärr råkar ut för sånt.
Det som är viktigt för dig, är att veta att den andra ofta har helt fel. Det handlar oftast om en attityd eller en märklig åsikt som bara vräks ut. Ibland för att vara taskig eller så är det bara oförstånd, man har kläckt ur sig någon dum åsikt. Och till slut så tror man på det (helt vansinnigt egentligen, fan va en del kan förstöra andras liv genom dumheter)
Jag antar att du redan i skolan blev utsatt för tråkiga saker. Nu misstänker jag att du har blivit rejält hjärntvättad av dig tidigare sambo (för det är precis vad du har blivit utsatt för, en hjärntvätt. En programering av din hjärna så du ska veta din plats. Det är svaga människor som gör sånt, kan de inte höja sig själva, så sänker de hellre den andra personen. Precis det som du har blivit utsatt för).
Om du kan börja med att inse att du har blivit hjärntvättad och acceptera faktum, så har du kanske kommit en bit på väg mot att hitta dig själv. Om du kan dra dig till minnes, när det här började. Kunde du då känna att det faktiskt inte var fel på dig, men att du sakta men säkert började känna tveksamhet. Du började så smått tro att det kanske var sant, det var något fel på dig.
Om du tänker efter ts, visst finns det sidor hos dig som är bra. Bara av det jag läste i din trådstart så ser jag att du kan formulera dig väl, du skriver bra. Vad har du mer för sidor som faktiskt är bra. Det är inte fel att säga det ts, lyft fram det som är bra.
kram
Ditt inlägg fick mig att gråta, du har helt rätt när du säger att det började i skolan.
Strax efter sklan så träffade jag min fd sambo, och han började med att först höja mig till skyarna. Bygga upp ett självförtroende som han sedan plockade isär snabbt.
Dagligen så fick jag höra hur korkad, värdelös, ful, fet,vidrig och äcklig.
Tittar jag på bilder från den tiden så ser jag inte ens lycka i ögonen, jag ser en gammal kvinnas ögon.
Han kunde kontrollera allt, klädsel, när jag fick duscha och tillsist så fick jag inte ens välja vad jag skulle äta, eller hur mycket. Jag blev fruktansvärt smal.
Det insåg jag inte när jag var med honom, utan efter jag lämnat och såg korten.
Jag vet att jag är bra på många saker, jag är duktig i skolan t.ex.
Jag är rolig och har humor.
Lätt för att ta kontakt med människor.
Jag har väldigt lätt för att hjälpa människor som själva mår såligt och det är något jag brinner lite exkta för.
Jag har lätt för att lära och förstår samband.
Det är inte sådana problem jag har, utan problem med mig själv.
T.ex när jag får ett arbete jag ska göra, så är jag ofta klar 2 veckor innan deadline, men så ägnar jag en hel vecka åt att formulera om meningarna, ta bort och lägga till.
Jag blir aldrig helt nöjd med vad jag gör.
Jag är perfektionist.
Jag gick 1½ fel på grammatiktestet och blev jättebesviken för att det var inte fel på en hel fråga, utan jag hade fått 1½ poäng på en 2 poängsfråga 3 gånger.
Jag blir besviken för att det var slarv fel.