Snart har det gått 6 år

Tänk vad tiden går den 27/7 skulle vår lilla ängel bli 6 år.
Sorgen har blivit mindre eller mer hanterbar kanske är mer rätt. Vi lever i vår vardag och allt fungerar som vanligt, men det går inte en dag utan att jag ägnar Josefine en tanke. Jag blir inte alltid ledsen, men man undrar ju hur hon skulle vara och tänk till hösten skulle hon ha börjat i förskoleklass (som grannens flicka).
Men vissa dagar är jag fortfarande väldigt ledsen, jag kanske inte gråter direkt men jag känner en så overhörd sog och saknad att det gör ont i hjärtat.
Många gånger när jag är ledsen så gråter jag i duschen för då är det ingen som ser heller hör och jag behöver inte förklara min helt plötsliga gråt.
Jag tror inte att man någonsin kommer att förstå eller att saknade kommer att försvinna helt.
Det var en kvinna här som hade träffat en annan kvinna som förlorade sitt barn för över 40 år sedan och hon berättade att den kvinnan fortfarande saknade och sörjde sitt barn och undrade vad barnet skulle ha blivit, så nej jag tror att saknaden och en del av sorgen alltid kommer att finnas där.

Vi brukar fira vår Josefine med nya snittblommor på graven och med tårta

Med många tankar till dig vår lilla flicka.