Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Hej!

Väldigt intressant tråd att läsa.

Har själv varit medlem på fler datingsidor än jag kan räkna och är det väl fortfarande. Men jag har aldrig hittat någon beståndig kärlek... Dock massa lösa förbindelser som ofta bara tagit väg ner i sänghalmen men inte till mitt hjärta...

Känner att jag borde ge upp. Ser bra ut antar jag och har oftast många jag chattar med och så. Har många dater varje månad men som sagt, det leder alltid bort från hjärtat och in i andra mörka vrår.

Vad är nyckeln? Kan inte tänka mig att alla töser bara vill ha fysisk kärlek. Någon av er måste vilja ha kärlek på ett djupare plan?

Tack på förhand. 

Ett tag var visserligen det jag ville ha och det var förvånade att se hur blåögda många tjejer är i detta land. Det räckte med en komplimang och att försäkra dem om att man vanligtvis inte är så framfusig för att de skulle övertalas (många behövde inte ens det).

Men nu vill jag ha mer än så men märker tyvärr att även om jag förändrats har inte de det... 

Det var kul att läsa era tankar om detta.

Ja, jag var ute efter sex (den som inte går igenom den fasen är välkommen att kasta första stenen) men att jag nu förändrats verkar inte spela någon roll. Det som jag kämpade för innan förväntas nu av mig. Hur kan det komma sig? :)

Inte brydde väl jag om mig om vilken film vi skulle se, vilken mat vi skulle äta eller liknande. Jag hade inövade samtalsämnen som fungerade varje gång. De fick mig att framstå som en omtänksam och trygg kille som var vad tjejerna jag träffade var inlurade i att tro att de ville ha.

Nu ligger det mig i fatet. Nu kanske jag försöker för mycket att inte vara framfusig? Jag har kanske blivit tråkig? Den sexuella spänningen var kanske det som gjorde mig intressant och inbjudande? Utan den kanske jag bara är ett vackert skal med noll personlighet?

Oj, det blev bara frågor tydligen...men hade vi haft svaren hade vi kanske inte varit här? :)