Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

nä fast man måste ju börja nånstans.

jo jag är likadan!
Säger du det till din dejt eller "drar" du bara på det ändå eller`?

spännande!!! lycka till!

shit jag blir ALLTID så rädd när jag börjar dejta nån ny, alltså dejta på riktigt.
Jag har haft 2 längre förhållanden innan och båda ggr så typ vill en del av mig fly och den andra springa rätt in i det. Fattar inte varför!

dejt nr 3 på onsdag

nä det var inte jag...
detta är dejt nr 3 med samma person det har jag inte lyckats med innan :p bara varit på en dejt med varje person innan men nu är det 3:e med samma!

Jag tycker det är en självklarhet att man ska ställa krav och inte nöja sig med vem som helst. För min del så vill jag ju träffa EN person som jag ska spendera mitt liv med och då är det ju vissa saker som är viktiga för mig för att det ska kunna fungera.

Jag har rätt mkt krav men kraven är ganska "vanliga" så jag tror inte det är nåt konstigt och avancerat som gör att jag minimerar mina chanser att hitta nån. Anledningen till att det inte funkat med tidigare dejter (förutom den sista då) är ju att det inte varit nån kemi mellan oss, inte för att de inte uppfyllt mina krav.

Jag har haft oturen att träffa personer tidigare i mitt liv (de jag haft förhållande med) som inte varit helt stabila i psyket och varit väldigt egoistiska. Det är i stort sätt bara de kraven jag har och det är ju inte direkt så att jag då inte har nån chans att träffa nån.

när var det du blev singel?
Jag har varit singel i 7-8 månader men flyttade inte isär förrän för 5 månader sedan. Det var ju ändå nån jag var gift med och jag har barn och allt med så jag trodde nog det skulle ta längre tid för mig med. Däremot är jag väldigt rädd för att bli sårad så jag är väl lite rädd för att gå in i något än. Det är ju så nytt allt med separationen med tanke på barnen och så. Jag har en del saker att ordna upp fortfarande då inte allt praktiskt är färdigt och sådär, men jag har varit ärlig mot honom och sagt att jag vill ta det lugnt och än så länge så accepterar han det i alla fall.

Har han barn också eller?
Min dejt har inte barn men han vill ha...det är också nåt att ta hänsyn till

det känns lite oroligt tycker jag att sätta ihop två familjer. Jag har ju dejtat några med barn men det kändes aldrig helt bekvämt på nåt vis

tror det handlar om hur länge det sen det var man blev sårad. Det glöms ju efter ett tag, det blekar. För min del är det ju rätt nytt och har fortfarande kontakt med mitt x pga barnen och han beter sig fortfarande inte på ett helt bra sätt direkt vilket gör att jag fortfarande är mitt uppe i det.
Om ett år har det ju bleknat så då är jag säkert inte lika rädd att bli sårad, men jag vill inte vänta tills dess på att träffa någon men därför är det viktigt för mig att ta det sakta tills jag känner mig trygg med personen i fråga.

Alla är ju olika också och visst kommer man bli sårad om och om igen (om inte i en kärleksrelation så i andra relationer) man växer av det hela tiden Jag är starkare nu än jag var för ett år sedan! Men ibland krävs det mer tid bara...