Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Läste nånstans att förälskelse är ett kortvarigt psykosliknande tillstånd

Ja jag ser inga problem med det! Lite mysigt att tappa kontakten med verkligheten ett tag

Väldigt OT men förklara problemet med din katt så får jag se om jag kan hjälpa till

Jag var bortrest en helg (hade kattvakt) och när jag kom hem hade min ena katt ett riktigt rejält köttsår på bakbenet. Allt hår var borta. Varigt och hemskt. Båda mina katter är innekatter. Detta hade alltså uppstått på 2-3 dagar.
Jag fattade ingenting men tog henne till veterinären direkt.
Då var det tydligen ett eksem. Hon blev tvättad och fick kortisontabletter. På en vecka var det borta. Otroligt! Det utmärkande för dessa eksem är att de inte gör ont (så som man förutsätter att det gör när man ser på det)

Och varför i hela friden täcker inte din försäkring en sån sak?

Jag tror faktiskt att jag ger upp Jag pallar inte med dessa berg-och-dal banor där jag hela tiden känner mig helt förvirrad. Jag är en smart kvinna! Fina vänner, helt okej jobb, intressen o.s.v. Men så träffar jag nån som fångar mitt intresse och PANG! så blir jag helt pantad och kan inte koncentrera mig. HOPPLÖS(T)!!!

Jo när jag hamnar i denna situation att jag blir intresserad av en man jag inte får grepp om, då blir jag knäpp. Kan inte tänka på annat. Jag vet inte vad han vill, jag fattar inte! Och det gör mig crazy!

Och hur ska det gå till? Ena sekunden verkan han väldigt intresserad och säger goa saker. Andra sekunden hör han inte av sig.

Nej, vi har bara setts en enda gång.

Idag skickade han ett sms till mig. Han förklarade att vi inte kan ses på ett tag framöver. Han skrev att han ältar sönder sitt eget huvud kring hela hans livssituation. Så undrade han om jag kunde tänka mig vara en vän som det eventuellt kunde bli något mer med i framtiden. Han skrev även att det blev lite för mycket för honom att bearbeta tanken på att gå in i en ny relation och tanken på att jag vill ha barn i framtiden o.s.v. Och så skrev han att han inte var redo helt enkelt. Men att han tycker om mig

Jag förstår honom till viss del. Lååååång relation bakom sig som inte tog slut för alltför längesen. Jag har hört på honom att han grubblar mycket och att han har lite dåligt samvete för att han inte lyckades hålla ihop familjen utan avslutade relationen med barnens mamma. Tror även att han har lite dålig självkänsla.
Men samtidigt tycker jag att han gör en så otroligt stor grej av det! Jag har inte sagt att jag vill gifta mig och skaffa barn med honom. Jag har sagt att jag vill träffa honom.

Jag svara på hans sms och ftågade om vi iaf inte kunde prata i telefon ikväll för att det är enklare än att ta sånt här via sms. Han svarade "Gärna!! "

Jag är ju seriöst nyfiken på honom och tycker detta är så jävla trist!! Tips och förslag på vad jag ska göra? Säga?

Jag vet ju så klart inte vad jag vill med honom i framtiden. Men nu vill jag träffa honom.  Vara med honom. Ha roligt och sen får framtiden utvisa. Men han har helt klart intresserat mig mer än nån annan på mycket länge.

Ja, jag vill ha barn i framtiden. Och när vi tidigare berört det ämnet har han sagt att han vill ha fler. Menjag har ju aldrig sagt att jag vill ha barn med just honom.

Mest av allt vill jag krama honom!
Men jag fattar inte varför han helt plötsligt blev så förbannat rädd?!
Och vad menar han med att han vill vara vänner? Prata med mig ibland men inte träffa mig, eller vadå?