Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!
Smecker: absolut men tyvärr är inte de så intresserade av att dela ;)
Smecker: absolut men tyvärr är inte de så intresserade av att dela ;)

När man kan maxa på träningen igen, sover som en stock, är ej svullen av gråt i ögonen längre, tappar ej hår när man duschar, fått tillbaka aptiten och även loosat 2 kg i stressvätska..o detta på 5 dagar, hmm då inser man själv att man var i en dålig relation och hjulspår med honom jag träffade innan och att man är glad att man är så stark att man kan säga ifrån, för det är så här jag ska må!
Har skrivit ett långt mantra hur jag mått o vad jag tycker om honom just nu i min iphone så varje gång tankarna vandrar in i mitt huvud så läser jag det o tänker om igen.
Inte redo o träffa någon annan just nu men jag tycker inte livet är hopplöst heller.
Visst de tre första månaderna var underbara men sista nej.. man kan vara efterklok men ng som bara tar o tar o tar o ej ger ng tillbaka, som ej orkar ha sex, ej orka visa känslor , ej kan ta iniativ som är tröttt hela tiden o bara vill softa hemma o glo på tv, som blir arg för minsta lilla.. som tar mitt stöd för givet , som tyckt det vart bekvämt o ha mig för han har inga andra omkring sig som stöttar honom , som lever ett jäkla fasadliv.. o så sprack bubblan så vet han o hans ex inte hur de ska hantera allt o sina barn.. o tycker man om ng o inser att personen ( jag ) är lessen hela tiden, säger man inte till själv då , även om man mår kasst? tydligen inte.. synd bara att snälla o omtänksamma människor blir drabbade..
Denna vecka så fasas han ut helt och jag ska bara vara ego o göra mina saker!! om man är så jäkla glad att man har sina vänner, familjen, jobbet, träning o hälsa o lgh o lön.. att en liten ynklig man inte ska förstöra mitt liv! Punkt slut:)
Nä har nu bestämt mig för att lägga ner båda dejterna. Den ena frö att han verkar dum i huvudet
den andra för att jag nog bara inbillar mig att jag vill vara med honom. tror jag fått lite bra självförtroende av honom eftersom han är så kär i mig...dock känner jag att jag borde vilja träffa honom mer än jag vill. Nu har jag inte träffat honom på 1.5 månad o tanken var att vi ska ses i morgon men då får jag redan ågren och så ska det ju inte vara! så på't igen
ja precis o jag trivs helt ok som singel så jag har inget emot att vara själv och då känns det otroligt dumt att gå in i nåt som inte känns 100...
känns som om man ALDRIG kommer träffa nån...varit i träsket i ca 8 månader nu... hmm har snackat med flera trevliga men sedan känns det aldrig bra när vi ses...de jag tycker verkar trevliga på nätet dissar mig pga att jag har barn, trist som fan!