• Anonym
    Äldre 1 Aug 22:45
    47614 visningar
    516 svar
    516
    47614

    Vår hund bet min son i ansiktet

    Har haft problem under en tid med att min son på 3,5 år är på och retas med vår hund jämt. Han är på honom ofta, kör sparkbil efter honom, försöker klättra på honom och drar honom i öronen.
    Vi är noga med att han inte ska bråka med hunden, de leker fint ihop annars. Men ibland får vi stänga in hunden i ett annat rum för att han ska få vara ifred.
    Vid något tillfälle har han markerat på gett ett naffs på fingrarna. Inte okej, men min sambo tycer att det är sonens fel som är efter hunden.

    Idag lekte de tillsammans som vanligt. Hunden var lite tvär för han hade ont i benet och jag bytte blöja på lillebror så jag såg inte exakt vad som hände. Men så hör jag ett illljut, en hund som skäller och så kommer en jätteledsen kille till mig och berättar att hunden bet honom. Han har ett tandavtryck precis under ögat, det kom lite blod och blir väl mer en blåtira nu. Och så ett över ögat och flera på sidan av huvudet. Ett riktigt bett..

    Skällde ut hunden efter noter och band honom i trädgården. Sedan berättade sonen att han  bitit hunden i ryggen. Det var därför han blev så arg.

    Sambon är vansinnig på vår son, vi har skickat bort hunden till svärföräldrarna så länge på obestämd tid. Men sambon tycker att allt är vår sons fel. Han är så arg på honom..

    Hur tacklar man detta? Är det sonens fel?

    Vill inte ha hunden mera om han gör såhär. Men min sambo ser blint att det är sonens fel som gjorde att hunden bet honom..

    Blev kanske lite rörigt men önskar råd och åsikter.

  • Svar på tråden Vår hund bet min son i ansiktet
  • Äldre 2 Aug 14:16
    Anonym (vandringssägen) skrev 2011-08-02 12:51:58 följande:
    En skröna som har cirkulerat sedan jag var liten. Men du känner familjen? Fantastiskt.
    Nej, det är min grannes morbror. Tycker inte att det är särskilt fantastiskt. Tämligen tragiskt. 
  • Äldre 2 Aug 14:33

    Barn som inte kan bete sig korrekt runt djur ska inte heller få vara runt dessa. (det samma gäller givetvis om hunden inte kan bete sig runt barn/människor)

    Har i en liknande tråd berättat att jag har fullständig nolltolerens när min systers barn är här eftersom de är för hårdhänta och högljudda och därmed stressar mina hundar helt i onödan.
    Absolut inte av illvilja men oavsett bakomliggande skäl så får de endast hälsa på hundarna genom grinden, vill hundarna inte hälsa så kan de gå därifrån.
    Eftersom mitt hem i första hand är hundarnas och inte syrrans barns, så är det barnen som får vara instängda i det rum vi vuxna för tillfället befinner oss i och hundarna hålls utanför.

    Hade besök av en bekant med 3 barn i förra veckan som blev mycket irriterad när jag såg till mina djurs bästa och förbjöd barnen att gå fram till dem, eftersom de inte kunde låta bli att leda runt hundarna, "tvångsklappa" mm.
    De får inte komma tillbaka hit om de inte accepterar mina regler, för hur hade det sett ut om mina två hundar hemma hos dem jagade in barnen i hörn och höll fast dem?


    Vem är denna mystiska någon som får skulden för allt?
  • Nenne6­66
    Äldre 2 Aug 14:49
    Anonym skrev 2011-08-01 22:45:01 följande:
    Har haft problem under en tid med att min son på 3,5 år är på och retas med vår hund jämt. Han är på honom ofta, kör sparkbil efter honom, försöker klättra på honom och drar honom i öronen.
    Vi är noga med att han inte ska bråka med hunden, de leker fint ihop annars. Men ibland får vi stänga in hunden i ett annat rum för att han ska få vara ifred.
    Vid något tillfälle har han markerat på gett ett naffs på fingrarna. Inte okej, men min sambo tycer att det är sonens fel som är efter hunden.

    Idag lekte de tillsammans som vanligt. Hunden var lite tvär för han hade ont i benet och jag bytte blöja på lillebror så jag såg inte exakt vad som hände. Men så hör jag ett illljut, en hund som skäller och så kommer en jätteledsen kille till mig och berättar att hunden bet honom. Han har ett tandavtryck precis under ögat, det kom lite blod och blir väl mer en blåtira nu. Och så ett över ögat och flera på sidan av huvudet. Ett riktigt bett..

    Skällde ut hunden efter noter och band honom i trädgården. Sedan berättade sonen att han  bitit hunden i ryggen. Det var därför han blev så arg.

    Sambon är vansinnig på vår son, vi har skickat bort hunden till svärföräldrarna så länge på obestämd tid. Men sambon tycker att allt är vår sons fel. Han är så arg på honom..

    Hur tacklar man detta? Är det sonens fel?

    Vill inte ha hunden mera om han gör såhär. Men min sambo ser blint att det är sonens fel som gjorde att hunden bet honom..

    Blev kanske lite rörigt men önskar råd och åsikter.
    Det är ditt fel, att du tillåtit sonen att felbehandla hunden. Stackars hund och fan sikken tur för pojken att det gick bra.
    Fattar inte hur en del föräldrar vågar låta sina barn leka med djur utan minsta respekt för att det är liv dom har att göra med.

    Så blir hundstackarn utskälld och straffad? Varför skaffa du hund...du verkar ju ha noll koll.

    Det är just det som är så jäkla farligt, okunniga och respektlösa människor som låter sina barn klättra, klänga, jaga, pressa, tränga sina djur.
    Säger hunden ifrån (för det e ju uppenbarligen ingen som gör det), ja...då får hundestackarn betala för det.

    Ta inte hem den hunden igen...ni är ingen hundvänlig familj. Den enda som verkar ha lite förståelse för hunden e pappan i familjen.

    Men låt hunden komma till en hundvänlig familj och hundvänliga barn.
  • Welma
    Äldre 2 Aug 14:53

    Ni borde nog omplacera hunden, ni klarar inte av att ha hund.

    Ungen bet hunden i ryggen? Vad fan är det för en unge egentligen? Han är ganska gammal, han borde ha lärt sig att man gör inte så. Är det något fel på honom?

  • Nenne6­66
    Äldre 2 Aug 15:01
    FrökenLöken skrev 2011-08-02 12:43:42 följande:

    Fast i TS får vi hela situationen förklarad för oss, ändå sitter folk och  pekar på vems fel det är, i stället för att lösa det faktiska problemet, hunden bet barnet (jo, anser att det är det som är det primära felet, att barnet bet hunden är sekundärt, då hundens bett kan ta livet av barnet).


     


    Att TS senare nämner att hon velat göra sig av med hunden, men sambon vägrar, visar kanske än mer på att hunden borde omplaceras, snarare än att sonen borde "tas i örat" och uppfostrat. Om de inte får fason på sonen, får han då skylla sig själv?


    Oavsett så ska man lära alla barn hur man bemöter djur vare sig man har hund eller inte. Uppenbarligen har man inte gjort det samt särat på hund och barn för att liknande situationer ska uppstå.

    Jo, jag tycker barnet ska få veta att han gjort väldigt fel, fel som kan sluta med stor skada, det borde man lära alla barn.

    Och bara för att TS inte ville ha hunden betyder det knappast att hon inte ansvarar för hur hennes son beter sig mot hunden.
  • Anonym (1)
    Äldre 2 Aug 15:07

    Huh så läskigt!

    Jag förstår att du inte kan ha barnet och hunden under uppsikt dygnet runt med en till liten att ta hand om.

    Tyvärr så verkar inte ditt barn moget att ha husdjur och hunden är inte heller så pass tålig att den accepterar vilken behandling som helst.
    Det finns inte så många alternativ här... Även om det inte är hundens "fel" så kan ni inte ha den kvar. :(

    Du måste få din sambo att förstå att ni inte kan ha hund just nu. Även om han känner ett ansvar för hunden så måste han sätta barnens säkerhet först! Omplacering hos någon släkting? Är det möjligt att ordna?

  • Nenne6­66
    Äldre 2 Aug 15:08
    Donum skrev 2011-08-02 12:45:45 följande:
    Fast barnets beteende kan ju ta livet av hunden också. Jag känner till en familj där hunden bet ett av barnen och de åkte in och avlivade hunden. De bad om obduktion och hunden hade en penna instucken i örat som alltså barnet hade tryckt in. 
    Min tanke landar alltid på just den här historien när vi kommer till hur barn kan vara mot hund om ingen fostran sker samt föräldrars bristande uppmärksamhet och förståelse för vad det kan bli för konsekvenser.

    Har du möjligtvis kvar den texten?
  • Nenne6­66
    Äldre 2 Aug 15:10
    riboflavin skrev 2011-08-02 14:33:01 följande:
    Barn som inte kan bete sig korrekt runt djur ska inte heller få vara runt dessa. (det samma gäller givetvis om hunden inte kan bete sig runt barn/människor)

    Har i en liknande tråd berättat att jag har fullständig nolltolerens när min systers barn är här eftersom de är för hårdhänta och högljudda och därmed stressar mina hundar helt i onödan.
    Absolut inte av illvilja men oavsett bakomliggande skäl så får de endast hälsa på hundarna genom grinden, vill hundarna inte hälsa så kan de gå därifrån.
    Eftersom mitt hem i första hand är hundarnas och inte syrrans barns, så är det barnen som får vara instängda i det rum vi vuxna för tillfället befinner oss i och hundarna hålls utanför.

    Hade besök av en bekant med 3 barn i förra veckan som blev mycket irriterad när jag såg till mina djurs bästa och förbjöd barnen att gå fram till dem, eftersom de inte kunde låta bli att leda runt hundarna, "tvångsklappa" mm.
    De får inte komma tillbaka hit om de inte accepterar mina regler, för hur hade det sett ut om mina två hundar hemma hos dem jagade in barnen i hörn och höll fast dem?
    Jag resonerar precis som du.
  • Nenne6­66
    Äldre 2 Aug 15:12
    Welma skrev 2011-08-02 14:53:20 följande:
    Ni borde nog omplacera hunden, ni klarar inte av att ha hund.

    Ungen bet hunden i ryggen? Vad fan är det för en unge egentligen? Han är ganska gammal, han borde ha lärt sig att man gör inte så. Är det något fel på honom?
    Men sonen har ju aldrig fått lära sig vad som gäller, det är föräldrarnas fel.
  • Äldre 2 Aug 15:17
    Nenne666 skrev 2011-08-02 15:08:33 följande:
    Min tanke landar alltid på just den här historien när vi kommer till hur barn kan vara mot hund om ingen fostran sker samt föräldrars bristande uppmärksamhet och förståelse för vad det kan bli för konsekvenser.

    Har du möjligtvis kvar den texten?
    Vilken text? Obestämd
Svar på tråden Vår hund bet min son i ansiktet