Är det rätt att adoptera sn-barn?

Eller för att man inser att det inte spelar någon roll. Maken och jag är unga, friska och kunde valt andra länder (det hade bara tagit någon månad längre). Vi har inte gjort några behandlingar. Desperata att bli föräldrar? Ja, det var vår högsta önskan! Men inte desperata i den meningen att vi inte hade några andra valmöjligheter, vi ville bara få barn så fort som möjligt. Och vi fick Kinas vackraste pojke!

Ojoj, min son är tydligen inte välkommen (från Ryssland). Han har genomgått en operation och har tre kvar (två av dem gäller åkommor som många svenska barn gör, ex rör i öronen). När höstens stora operation är gjord kommer han fortfarande ha ett rörelsehinder... Men han kommer kunna studera, arbeta och betala skatt hela livet... Så han lär nog få betala sina operationer alldeles själv! Förhoppningsvis blir han chef över TS en vacker dag (två av mina närmsta chefer är adopterade).