God doesn´t make mistakes

Hur är det då med abort? Hur mycket över gränsen är det tycker du? Vad är måttfullt nog att få kalla sig kristen enligt dig?

Eftersom du tydligen drar en gräns någonstans är det intressant att få veta var den gränsen går.

Nu blev jag också nyfiken.

En annan sak jag blev nyfiken på efter allt snack om IQ är hur många vuxna personer med DS som är myndiga? Får man lov att rösta och sköta sin ekonomi osv själv när man har DS med lindrigare utvecklingsstörning?

Aha, tack för svar.

Jag har jobbat med personer med förvärvade hjärnskador och vet att man kan få förvaltare och god man men jag är inte så insatt i hur det ligger till med att vara myndig. Tydligen avskaffades vuxen omyndighet 1989 och ersattes med förvaltarskap (Wikipedia).

Det jag inte förstår är varför vi inte kan hålla diskussionen här. Varför diskutera via bloggen? Kopiera hellre in relevant text hit så slipper man hatta fram och tillbaks mellan forum och blogg för att få helheten.

Mitt svar är nej på båda frågorna. Varför har jag förklarat flera gånger genom denna diskussion.

Det märks att du inte läst mina inlägg. Jag har inte svarat utifrån mig personligen över huvud taget. Jag ser det här ur ett större perspektiv, troligtvis större än du eftersom du endast vill fokusera på personer med DS rätt att känna sig kränkta.

Jag har aldrig påstått att dessa inte KAN känna sig kränkta. Det kan alla. Det jag säger är att det i detta fallet blir en långsökt och irrationell känsla eftersom möjligheten till fosterdiagnostik och abort faktiskt inte har med dem som individer att göra. Inte mer än vad det har med vilken individ som helst att göra i så fall.

Hur jag än vrider och vänder på detta kan jag inte se hur just personer med DS ska bli kränkta men inte någon annan. Varenda frågeställning som tagits upp här är något man kan applicera på alla människor, inte bara de med DS.

Som jag ser det är alla dessa argument om värden något som handlar om personliga värderingar. Vare sig tester eller laglig möjlighet till abort innehåller en värdering. Värderingarna ligger endast hos oss individer och det är dessa som kan påverka våra val. Inte möjligheterna i sig.

Vill man ändra folks värderingar tycker jag alltså det är en bättre väg att gå att sprida bättre information och kunskap om DS och andra funktionshinder än att ge sig på fosterdiagnostiken.

För övrigt fortsätter du hålla en ganska låg nivå på din debatteknik. Du kastar ur dig tramsiga kommentarer med dina egna förutfattade meningar om andras samveten osv. Detta får mig att undra om du inte är alltför personligt insyltad i denna fråga för att kunna se det större perspektivet utanför din egen familj.

Jag börjar också undra om så inte är fallet.

Jag undrar också.

Jag tror att de två första alternativen är fel och gissar på att tredje är vad hon vill få fram.

Som svar på nr 3 skulle jag vilja vända lite på resonemanget. Istället för att understödja den eventuella känslan av att bli kränkt, är det inte bättre att satsa på att ge individen en stabil grundtrygghet i sig själv, sin person och tron på sig själv som individ för att kunna stå emot känslan?

För andras val av diagnostik eller abort har som sagt egentligen ingenting med redan födda individer att göra och därför blir det väldigt snett om man gör den kopplingen. Personer med DS eller andra funktionshinder är redan i grunden medvetna om att de är annorlunda och kanske inte alltid har samma förutsättningar som alla andra. Någonstans har jag svårt att tro att just KUB skulle vara ett av de största hindren i deras vardag för att bli respekterade som de människor de är. Det finns så många mer relevanta saker att rikta fokus till för att förbättra deras värde i samhället.

Överlag skulle jag vilja minska ner (sortera bort?) antalet offerkoftor i samhället.

Det där är ju toppen!

En riktigt vettig sak fick du med i alla fall i ditt inlägg, mammatill5.

Så är det tyvärr i samhället gällande mycket och det kommer man nog aldrig riktigt helt ifrån. Men man får ju inte ge upp att försöka. Någonting har ju trots allt hänt de senaste decennierna, eller hur?

Jag vet inte om jag uppfattar någon här som aggressiv. Det är en diskussion med många olika åsikter och man är mer eller mindre rak på sak för att få fram sin poäng.

Det jag inte gillar med diskussionen är när man tillskriver andra känslor de inte har. Att man ser saken ur ett annat perspektiv och inte delar TS åsikt betyder inte att man har dåligt samvete, är aggressiv eller har någon annan känsla som fantiserats ihop.

TS har skrivit svart på vitt att hon tror att de här som har andra åsikter än hennes har dåligt samvete.

Kan det vara så att du förväxlar TS med en annan mamma till en dotter med DS som brukade diskutera såna här frågor? Jag minns inte vad hon hette tyvärr men jag kommer ihåg att hon också brukade lägga in bilder på sin dotter i samband med debatt.

Jag tycker inte att anne h och mammatill5 kan klumpas ihop. De kanske delar flera åsikter här men inte allt och de diskuterar framför allt inte på samma sätt.

Så du menar att det rätta svaret på din frågeställning var så simpelt som "det finns dem som är vuxna som har DS som tycker det är väldigt jobbigt att man letar efter deras handikapp på ej födda barn"?

Vem har ens förnekat detta?

Du kunde besparat dig mycket möda och besvär att få fram den lilla biten genom att bara ställa frågan "tror ni det finns vuxna personer med DS som känner sig kränkta?" och hoppat över allt annat omkringflum på vägen dit. Om det endast var detta du ville ha svar på.

Åter igen...

Ja, det finns säkerligen personer med DS som tycker det är jobbigt med tanken på fosterdiagnostik kring sin diagnos och vetskapen att folk gör abort.

Nöjd?

Som jag förstått det räcker det med att vi erkänner att det kan finnas någon med DS som är medveten om detta med tester och hur det förhåller sig och känner sig kränkt över detta.

Allt annat är irrelevant för hennes frågeställning.

Erkänns detta så är allt frid och fröjd och ingenting man eventuellt kan tänkas tycka om saken ur ett annat perspektiv godtas. Rätten att känna sig kränkt är det enda som gäller och räknas.