mammatill5 skrev 2011-09-03 11:53:08 följande:
Det finns bra mycket värre och jobbigare funktionshinder än DS som man istället borde vara rädd för. Men bara för att man KAN screena för DS så anses det som en icke dugligt funktionshinder v samhället. Även om det finns information tillgänglig så är många föräldrar inte riktigt på det klara på vad DS egentligen är. Dom kanske har sett en DS person gå förbi på gatan. Sett Micke " I en annan del av Köping" Han är ju inte "alla" av personerna med DS utan det finns så otroligt mycket.
Även om dom syns lite mera öppet i samhället så måste dom synas ännu mera. Rädsla kan skapa "hysteri" not som som inte är "som alla andra"
Om vi fick screena för någonting annat som inte är en sjukdom så skulle det säkert bli likadant som med DS. Nu finns testerna för DS.
Jag tycker det är horribelt att just dom här testerna finns. jag ser det på ett helt annat sätt än vad många av er gör. Ni ser problemen hopas för er egen skull. Jag ser inte dom problemen utan jag ser bla ett samhällsaccepterat värdeminskande av existerande personer.
Visst blir det ett merjobb med att ha ett barn med DS. Har aldrig påstått annat. hur man tar det där merjobbet är ju faktiskt upp till en själv. Vissa tycker det är jobbigt. Dom orkar inte med. Jag och många andra ser det där merjobbet som en del i föräldraskapet. Alla barn är inte lika, DS eller utan. För varje enskilt barn kan det bli ett sk merjobb som är mer eller mindre krävande.
Ser man problem.. Då blir det problem. Se möjligheterna istället. olikheter berikar. Vi lär våra sk normal barn acceptans för det som inte är sk normalt. Barn som går tex samma dagis som ett barn med DS har en helt annan syn än dom utan DS i sina liv.
Jag har haft Hanna på ett och samma dagis i nästan 7 år. sk normala barn har kommit och gått. Nu när hon är stor och går på ett sk normalt fritids så träffar hon på sina gamla dagiskompisar. för dom är Hanna inte konstig alls. Hanna är en kompis på fritte. Men det finns andra barn på fritte som faktiskt backar.. tilltar bakom hörnet på henne.. Kommer till mig försiktigt och frågar "vad är det Hanna har?"
DS barn ska inte gömmas undan. Vilket det till en del görs nu av samhället. Dom måste bli synliga. Det är då acceptansen har större chans att få fäste i våra barn och blivande vuxna. Dom får kunskap och med kunskapen så ökar förståelsen. Rädslorna minskar. Det är ett hinder att vi har tester eftersom det är en värdeminskning av personer med DS. Om vi försöker lära våra barn att alla har lika värde oavsett vad. samtidigt som det finns en diskussion om att Ds inte är önskvärt. Att det går att ta bort om man vill. Då faller det.
Jag vill inte gå in och kritisera och fördöma någons personliga val. Jag accepterar vad dom än väljer. Testerna finns. Jag respekterar deras val. Men det är ingenting som jag skulle göra för det. Jag ser inte dom som gör FVP med selektiv abort på tex DS som några dåliga människor. Jag försöker belysa saken så som jag ser. Jag försöker visa en annan sida av detta.
Många av "er" tar denna diskussion som ett personligt påhopp. Sen går ni på allt vad tyger håller för att försvara eran rätt till FVP med en ev selektiv abort som följd. Ni slutar att lyssna och ger mig exempel på olika människors livsituationer och val istället. Jag tar inte era argument som påhopp på mig som person. Jag försöker lyssna och ge er min sida av saken så som jag ser det. Det är beklagligt att man tar ner nivån där man spyr ut diverse spydigheter.. på mig eller någon annan.
Är du medveten om att du beskriver ditt eget sätt att argumentera i din text?