Milkina cerka skrev 2011-09-05 10:19:59 följande:
Förstår din ironi(har varit på "samma sida" tidigare som i den där adoptera SN-barn tråden).
Blir bara ledsen över att frågan ställs, den ändrar ju inget.
Sarah f skrev 2011-09-05 10:09:01 följande:
Frågan ställs för att få en inblick i hur förberedda föräldrarna kan väntas vara, inte som ett förebrående.
Du tror att föräldrarna alltid förmår uppfatta det i den situationen de befinner sig i?Nej, det är inget problem i sig att det föds för få barn med DS.
Problemet är om/att man skuldbelägger föräldrarna oavsett om det gäller uteblivna provtagningar(som diskuterats här) eller att de väntat med barn till högre ålder osv.
Har inget som p e k a r på det, men k ä n s l a n finns, känslan att ens barn är en kostnad, ett besvär som samhället kunnat slippa.
Hur ska man lagstifta bort en känsla? Man kan lika gärna få känslan att vara utsatt om inte fosterdiagnostik användes. Vilken känsla är rätt?
Om frågan ställs till nyblivna föräldrar, får personalen på sjukhuset en ide om ifall föräldrarna är förberedda på utgången eller inte. Ska man inte fråga? Ska man utgå ifrån att alla är oförberedda eller tvärtom? Att FRÅGA kan inte vara kränkande.