Sarah f skrev 2011-09-03 13:04:05 följande:
Det går inte att säga selektiv diagnostik för det första. Man väljer inte bort alla andra diagnoser till förmån för en enda. DS ingår i spektrat som är möjligt att diagnosticera, det är en annan sak.
Ska vi ändra lagen? Hur och till vad?
Hur kan man bli kränkt av en diagnos? Det är inte ett tillmäle, det är ett faktum.
Jag hoppas ingen blir kränkt av en diagnos.
Men jag är övertygad om att man kan bli kränkt av lagen som den är nu.. Som i mitt tycke ger en värdeminskning på person för att man har just en diagnos. Inte en sjukdom. Den går inte ta bort. Den finns där sedan begynnelsen.
Om jag säger som så här.:
Som det är nu så finns det okunnighet. Det finns rädsla. Det finns fördomar mot dom funktionshindrade. Vi tar DS enbart för enkelhetens skull.
Många vet inte vad DS innebär. Är man okunnig och får information om DS och den informationen är egentligen ganska intetsägande.. eller den täcker inte in allt. Det är bara fakta dom får och den kan vara nog så rigid och skrämmande. Dom erbjuds tester och eftersom den är befäst i lagen som en rättighet så är det lätt att man gör ett FVP.
Kunskap är viktigt.. Det är A och O tycker jag när man ska ta viktiga beslut. Som det är nu så finns inte kunskapen i stor utsträckning. Då menar jag inte enbart hos gemen man utan i samhället övrig också som i skolor. DS barnen säras från det mesta och räknas inte riktigt in.
Kunskap och mera kunskap.. Det är steg ett.
Vad ger då kunskap? Det ger mera förståelse. Den minskar rädslor. Det ger då folket helt andra för utsättningar att ta beslut.
Integrera människor med DS i samhället. Ja överallt. Dom finns men dom syns inte så som dom borde göra.
Det finns en "segregations tänk" som det är nu.. Integrationen måste öka.
Vi måste ta med i beräkningen att det är existerande individer med lika rättigheter som vem som helst att inte bli ifrågasatta. Vi måste nog gå lite in i oss själva och fråga oss hur vi ser på ordet Människovärde.
citerar länken som jag skickade tidigare
"”alla former av stigmatisering måste motverkas, och samhällets stöd till människor med funktionshinder måste bekräftas och vidmakthållas”.
Även om man skulle acceptera SMER:s uppfattning om det ofödda barnets ökande skyddsvärde är konflikten mellan den kombinerade testmetoden och principen om människovärdet olöst.
Ty testets uppgift är att söka efter en speciell grupp människor, dem med en extra kromosom 21. Eftersom kvinnan på grundval av de fynd som görs har rätt att avbryta graviditeten, utsäger man klart att människor med Downs syndrom inte är önskvärda.
Om KUB-testet blir rutin i mödrahälsovården är risken stor att människosynen halkar ytterligare en bit nedför det sluttande planet: Personer med Downs syndrom kan bli betraktade som ”diagnostiska missar”. Detta är oförenligt med principen om alla människors lika värde / slut Citat.
SMER = Statens medicinsk-etiska råd
Vi måste börja någonstans. Jag anser att kunskap är en mycket bra början. Det leder sen till annat.. och snöbollen är i rullning. Jag tro att folk får då en annan människosyn. Kanske förstår dom bättre då vad menar.
