Sarah f skrev 2011-09-06 11:16:50 följande:
Självklart blir man ledsen! Men man har olika perspektiv på liknande händelser, inte sant?
Vissa lever mest via sina känslor i ögonblicket, andra tenderar att flytta fokus framåt. Återigen andra bortser från omedelbara reaktioner helt och hållet. Som det är nu, finns det ett visst utrymme att hantera DS screeningen utifrån den person man är. Det kan ses som en frihet eller en förbannelse beroende på vem du frågar. Frågan inbegriper ett stort ansvar, men inte större än det ansvar man fick ovetandes före screeningens tid.
Kan bara hålla med om detta, perspektiv och sinnelag skiljer oss definitivt åt.
Det kan definitivt ses som både frihet o. förbannelse med och inbegriper definitivt ett stort för att inte säga enormt ansvar.
Zargenta skrev 2011-09-06 11:20:27 följande:
Okej då ska jag tolka det som att du är abortmotståndare om jag förstår dig rätt? Då blir det lättare att förstå dig...
Min egen framtid har jag förlikat mig med, min far och min snart födda son är däremot värre att förlika sig med...
Hade abort varit en rättighet där jag kommer ifrån så hade jag aldrig funnits, svårt att vara för det..
Förstår att det är svårt när det gäller människor man älskar.
Ari Gold skrev 2011-09-06 11:25:12 följande:
Det jag däremot vänder mig helt och fullt emot är när vuxna människor försöker lyfta skulden och asvaret för detta beslut från sig själv (att man inte anser sig kunna/vilja ta hand om barnet) TILL själva barnet genom att säga att barnet inte hade fått ett liv med god livskvalitet, att barnet inte hade kunnat bidra till samhället osvosvosv.
DET är kvalificerat skitnack.
Håller med dig.