Zargenta

Äldre 5 Sep 15:39

1976 svar

God doesn´t make mistakes

anne h skrev 2011-09-05 15:16:38 följande:

men du kommer ju inte ha hunnit bidra till att betala skatt i 50 år, max 30 förmodar jag, när du anser att du ska få bli en börda för samhället? Har du då verkligen gjort dig "förtjänt" av det? Säg då att du lever tills du blir 75 år, då har du belastat samhället ekonomiskt i fler år än du tillfört det något. Var finns då ditt existensberättigande i dina egna ögon?

Den som föds med ett funktionshinder, låt säga detta barn som det står i tidningen om i dag, ett barn som inte kommer bidra med skatt, ska han då inte få kosta ens i 30 år? Detta bara för att han inte föddes felfri?

Poängen ligger inte i huruvida du betalar skatt i 50 år eller 30 år eller för den delen bara 10år, möjligheten att kunna bidra produktivt och förutsättningarna att kunna göra detta var huvudpoängen. Sen kommer man ALDRIG som låginkomsttagare kunna ersätta vad man kostat med skola, vård och all annan form av omsorg som man kostar staten och samhället under sin levnadstid, men försöka går ju!

Och svaret på det sista, nej han skulle inte få kosta i 30år om det är det enda han kan göra. Det borde avslutats i livmodern om det var något som gick att upptäcka redan då! (Har inte läst artikeln än)

Liten olycka men älskad och efterlängtad

Zargenta

Äldre 5 Sep 18:04

#1676

pussar o kramar skrev 2011-09-05 17:46:15 följande:

Är det endast de barn/foster som har en diagnos som utvecklas till en utvecklingsstörning som du inte vill ska födas utan ska "avslutas i livmodern" (dina ord)?
Eller avser det också diagnoser som till exempel svårare hjärtfel men som kan rättas till med OP, RMB (som då inte innebär utvecklingsstörning), kortväxthet och svårare muskelsjukdomar som innebär ett rullstolsliv (finns många fler men orkar inte skriva ner flera saker).

Sånt som går att "rätta" till och inte leder till ett liv som är helt beroende (mer eller mindre) av andras assistans är ju inte ett funktionshinder eller utvecklingsstörning eller handikapp? Dvärgväxt är lite på gränsen av den anledningen att de ofta själva upplever en stor smärta rent fysiskt av sin kortväxthet och därmed kanske mindre humant? RMB vet jag inte vad det står för...

Att jag inte "vill/tycker" att de ska födas innebär ju som sagt var inte att andra blivande föräldrar anser samma sak. Tycker det är mer humant att abortera skadade foster och ur ett mer socioekonomiskt perspektiv rätt mot samhället osv. Oavsett, jag vet inte om alla världens sjukdomar och syndrom mfl, men de vanligaste och de som enkelt skulle kunna undvikas, skulle jag helst vilja se att fler valde att inte föda. Det är min syn och den må vara skev i dina ögon som sagt.

Liten olycka men älskad och efterlängtad

Zargenta

Äldre 5 Sep 19:38

#1681

Sarah f skrev 2011-09-05 19:32:12 följande:

Varför utgår du ifrån att man ser ditt barn som ett misstag? Du känner inte till varför man inte vill ta det ansvaret , så generalisera inte och ge inte andra åsikter som de inte har.

Liten olycka men älskad och efterlängtad

Zargenta

Äldre 5 Sep 20:04

#1685

Jag har aldrig sagt att dessa individer är misstag, jag tycker däremot att man ska sluta anta att någon gör ett specifikt val bara "för att" eller av okunskap. Det föreligger alltid skäl till varför man gör något.

Dock anser jag att man ska sluta tycka det är kränkande mot födda människor att välja bort att föda fram fler med skador och problem, det är ett foster vi pratar om och kvinnans rättighet till sin kropp och bägge föräldrars rättighet att få välja sin familjesituation!

Liten olycka men älskad och efterlängtad

Zargenta

Äldre 5 Sep 21:10

#1689

Milkina cerka skrev 2011-09-05 20:55:27 följande:

Om det ligger inom ramen för gällande abortlagstiftning så är det inte någon annan än kvinnan som avgör om hon ska behålla eller göra abort.
M e n du får förstå att det är svårt att undgå att ta illa vid sig, frfr allt med bakgrund av vad du själv skrivit i tråden(att jag sedan ser dem som barn som borde ha rättigheter är OT och ämne för en helt annan tråd.)

Jag tycker det är trist att någon tar en åsikt personligt eller tillämpar det på sig själv med egna erfarenheter, det är fortfarande inte fel att tycka till om varken dina eller mina värderingar och åsikter.

Har egen erfarenhet av funktionsnedsatta personer i släkt och flertalet med DS (om någon kommer ihåg Baren på tv3 och Andreas Bächi som hängde där bla? Vi brukade sjunga karaoke på Kickis i Sthlm tillsammans), har själv gjort fosterdiagnostik och valt att avsluta en graviditet med stöd av svaret från den utöver min egen situation...

Så jag har mina erfarenheter bakom mig som små stödtankar till varför jag tycker som jag gör!

Liten olycka men älskad och efterlängtad

Zargenta

Äldre 6 Sep 10:53

#1706

Milkina cerka skrev 2011-09-06 10:37:11 följande:

Tror för min del att du sett det helt annorlunda om du haft ett eget barn med särskilda behov, det är en helt annan sak än att inte ha ett helt eget ansvar så som att bara vara släkt eller bekant/vän.

Men det är också där du gör misstaget, att ta dina känslor för ditt barn och applicerar dem i en diskussion kring fosterdiagnostik, något som inte har med födda personer att göra! Det är svårt att avskilja sig från sin personliga känslor jag vet, men de hör i mina ögon inte in i diskussionen just för att man blir så lätt sårad eller partisk av fel orsak. Och än en gång, mitt syfte har INTE varit att såra någon eller göra det till något personligt påhopp för de som har barn med funktionsnedsättningar.

Sen var man får sina erfarenheter ifrån eller inte, är upp till var och en. Min farmor som jag sett mer som en mamma för mig än min biologiska mor, förvandlades under 15års tid från en glad kvinna som kunde göra pannkakstårta och torka sig själv i rumpan, till ett kolli med noll kontroll över sig själv, sina muskler, rörelser och tal för att sedan dö. Det är inte ett öde jag önskar någon att behöva genomgå, varken från start eller att det kommer krypande, men det är lättare att hindra/förhindra att någon behöver födas med de förutsättningarna. Jag försöker ha en human synvinkel på ättestupan utöver den socioekonomiska biten och egna känslor/andras känslor.

Liten olycka men älskad och efterlängtad

Zargenta

Äldre 6 Sep 11:03

#1713

Ari Gold skrev 2011-09-06 10:59:53 följande:

Det är underlig att diskussioner om utvecklingsstörning på familjeliv nästan alltid rör sig kring Downs Syndrom (då personer med DS varken har något särskilt beteendemässigt gemensamt eller något särskilt - utom diverse fysiska drag - som skiljer dem från andra personer med utvecklingsstörning i stort). .

Eller...så är det inte alls underligt. Det är lättare att ha bestämda åsikter om DS därför att det är så tydligt avgränsat. Antingen har man det, eller också har man det inte.

Men jag vill påminna om att det vi talar om, när vi diskuterar personer med DS produktivitet, livskvalitet osv är UTVECKLINGSSTÖRNING och om vi skulle plocka bort just den fysiska biten som särskiljer den lilla gruppen med DS från den mycket större gruppen personer med utvecklingsstörning så blir hela den etiska diskussionen SÅ MYCKET SVÅRARE och man tvingas också tänka efter mycket mer.

Lindrig utvecklingsstrning kan nänligen inte alls beskrivas som något så ekelt som en sak man antingen har eller inte har. Vi befinner oss alla någonstans på en skala och det är VI människor som bestämt var på den skalan man ska sätta gränsen för vad som räknas till normalbegåvning. Vad som kan räknas som normalt eller avvikande förhåller sig helt till den tid och den kultur i vilken vi lever.

Med den förförståelsen blir diskussionen om ifall man måste vara "produktiv" för att ha rätt att födas också en helt annan.

Vem som är "produktiv" är ju helt berowende av vilka krav som ställs på arbetsmarknaden i den tid och på den plats där man lever. För något hundratal år sedan var de flesta människor med lindrig utvecklingsstörning "produktiva" och i många länder kan man än idag hålla ett hantverksmässigt jobb trots en lindrig utvecklingstörning. I Sverige idag är det däremot extremt få med lindrig utvecklingsstörning och även många i gruppen lågbegåvade (på gränsen mellan normalbegåvning och lindrig utvecklingsstörning) som aldrig tar sig in på arbetsmarknaden. Den typen av jobb finns inte längre.

Dvs. trots allt mer avancerad fosterdiagnostik har vi fler och fler personer som pga begåvningsmässiga och andra funktionsnedsättningar INTE kan bidra inom arbetslivet.

Löser vi det genom att göra ÄNNU mer avancerade tester så att vi på förhand kan rensa bort ännu fler som riskerar att födas med för låg begåvning för att blir "produktiva" med samhällets hårda krav? Eller löser vi det genom att förändra arbetsmarknaden och förutsättningarna i samhället så att fler får plats?

I slutänden är det ju en fråga om vilket samhälle vi vill leva i.

Vi diskuterar inte enbart produktivitet utan livskvalitet, eventuell värdeminskning hos redan födda personer av att människor väljer fosterdiagnostik. Vi pratar om huruvida det kränker individerna som sådana bara för att det ens finns tester oavsett vad man väljer för aktion efter svaret på proverna.

Liten olycka men älskad och efterlängtad

Zargenta

Äldre 6 Sep 11:08

#1718

Milkina cerka skrev 2011-09-06 11:05:33 följande:

Det är definitivt lättare att säga än att verkligen bortse från ett levande och högt älskat barn.

Men sluta ta det personligt snälla? Det är ju inte födda individer vi pratar om! Det är foster, inte bebisar som tagit sina första andetag...

Inte fan var det enkelt för mig att välja abort, det tog emot men jag kände det var rätt under de förutsättningar som rådde, inte fan var det enkelt att se min farmor bli som hon blev heller, min pappa håller på att bli sån och jag själv kommer bli likadan. Förstår du att det ÄR högst verkligt för mig också?

Liten olycka men älskad och efterlängtad

Zargenta

Äldre 6 Sep 11:20

#1727

Milkina cerka skrev 2011-09-06 11:14:51 följande:

Det är den där första meningen du skriver här ovan våra åsikter går i sär först o. främst, de är b a r n och inga foster och de borde ha rättigheter de inte har i dagsläget.
Det med din farmor, far o. din egen framtid är jag den första att beklaga.

Okej då ska jag tolka det som att du är abortmotståndare om jag förstår dig rätt? Då blir det lättare att förstå dig...

Min egen framtid har jag förlikat mig med, min far och min snart födda son är däremot värre att förlika sig med...

Liten olycka men älskad och efterlängtad

Zargenta

Äldre 6 Sep 11:24

#1728

Ari Gold skrev 2011-09-06 11:18:53 följande:

Nu känner jag att du inte vågar ta till dig och bemöta frågan.

DU har skrivit att det är egoism att välja att föda ett barn som aldrig kommer att kunna vara produktivt och bidra till samhället genom skatt.

Då måste DU våga fundera över vad konsekvenserna av en sådan inställning i vidatre mening innebär. Gränsen för vem som anses produktiv och vem som ases kunna bidra flyttas ju hela tiden fram och tillsammans med mer avancerade testmöjligheter och genteknik ser jag inte riktigt var det skulle sluta? Vart går gränsen?

Personligen vill jag inte ha ett samhälle där vi på förhand sorterar bort människor vi bedömer inte kommer kunna bidra, utan hellre ett samhälle där vi ser till att alla kan bidra oavsett förutsättningar.

Jag förtydligade för dig som kom in här i diskussionen vad den handlade om, sen mina personliga värderingar eller åsikter och tyckande finns att läsa ganska glasklart i tråden! Jag tycker det är egoistiskt att sätta barn till världen när man vet om att det är skadat, av humana skäl såväl som socioekonomiska, då man sätter sina egna känslor först och inte tänker på barnets bästa.

Utöver det, så ska det fortfarande vara ett fritt val för kvinnan och familjen att göra diagnostik och även beslutet därefter, men att det borde utökas med fler sjukdomar man screenar efter. Gränsen är för mig inte nådd än, sen vet jag inte var det slutar självklart men hoppas att folk förstår skillnaden mellan att välja bort ett skadat barn och ett barn med fel kön eller fel hårfärg.

Liten olycka men älskad och efterlängtad

God doesn´t make mistakes

INNEHÅLL