Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Det har varit en slingrig väg. Det som såg ut att vara raka vägen till ett "vi" blev bara ett stort... "nästan". Fruktansvärt snopet och hjärtat har tagit en del törnar i flera omgångar.

Det har tagit ett tag att se att det hon sa att hon ville tillsammans med vad hon faktiskt gjorde inte stämde. Man vill ju så gärna tro! Jag relaterar verkligen till det du skriver att "man nog bara fick för sig". men...

Sedan såg jag mönstret att hon drog sig undan ju mer intresserad och tillgänglig jag gjorde mig. När jag drog mig tillbaka blev hon angelägen att träffas. Det har kanske varit likadant för dig?

Till slut insåg jag att jag behöver faktiskt inte detta i mitt liv och bröt.

Nu är det så att jag har sagt det mesta till henne men här tillåter jag mig att vara lite "ofiltrerad"...
Jag skriver rätt mycket, en del helt privat. Detta är "nästan" som att skicka så jag tycker det kompletterar bra.
Jag tycker inte att det är "korkat" att skriva här men det måste nog kompletteras att kommunicera "på riktigt".

GodJul och kram tänk, allt gott till dig också!

Tack för omtanken, samma person och jag har tillåtit henne att ha detta grepp om mig. Samtidigt har det hänt mycket bra också, jag har blivit ganska härdad.
Det har varit en mycket konstig situation med oförutsedda händelser och Force Majeur (eller hur jag skall uttrycka det). Har känts som att vara i tornadons öga.

Tog ett tag att förstå att jag faktiskt inte behöver vara där, att hon inte är värd det.
Detta är mina tankar, till henne sa jag att jag inte vill ha någon kontakt.

Tack detsamma Fridlyst, 2020, Here we come!

Mmm, skulle du vara den som såg på när jag gick så hoppas jag verkligen att du låter henne veta det du skriver nu. .. det vore den bästa julpresenten... god jul okänd människa :)

Vad behöver du mer, vad vill du ha för att våga riva din mur?

Merde jag har kunnat relatera till en del av dina inlägg, på båda sidor. Om jag inte missuppfattat så har du lämnat en relation på grund av bland annat dina känslor. Jag har gått igenom något liknande. Och jag har varit där du är nu. Jag fick nog och satte stopp. Men har nu släppt garden igen, tyvärr utan att lyckas så särskilt bra. Jag är rädd att jag har eller kommer hamna där din hon har hamnat för dig. Mina handlingar har nog också varit små som du skrev tidigare, men känts väldigt avslöjande i stunden.

Det har varit en tid varvat av bekräftelser och avvisanden som ingen vet hur dom ska tolkas eller tas emot. För varje stund som gick behövde jag och krävde mer bekräftelse än innan för att vilja släppa in honom i mitt liv, kanske kände även han så och din hon så och du? Tillslut var gränsen mot honom högre än mot någon annan. Jag vet att saker jag gjort och sagt har gjort ont i honom så gränsen har också gett mig bekräftelse på hans känslor. Men till priset av att jag inte gav mig chansen att lära känna honom ordentligt eller låta honom möta mig på sitt sätt, eller släppa honom för den delen.. Kanske känner din hon liknande, då hon också blivit avvisad av dig tidigare?

Oavsett? denna j-vla bekräftelsetörstande lek borde ingen delta i. Tänk om spiralen varit annorlunda? Om jag stannat kvar istället för att rusa iväg med mitt? Om man bekräftat villkorslöst? Det hade känts bättre nu då, oavsett utfall.

Jag har hopp om 2020. Han eller inte så har jag satt mig själv i rörelse och gett mig förutsättningar till en intimare och mer kärleksfull framtid med någon som vill som jag. Ska inte hålla på med bekvämligheter. Det får bära eller brista.

Ledsen att göra dig besviken men min är en han. Varför gjorde du inte något själv?

God jul på dig också okända människa och ett bättre nästa år till dig också!

Jag tror jag beskrev det någorlunda väl i mitt svar till Merde. Mer bekräftelse och större handlingar. Tiden och situationen har gjort att jag krävde mer. Att det dessutom kändes mer än vad jag upplevt tidigare gjorde också att mina krav blev högre på hans sätt att möta mig.

Fast jag vet att det inte håller om jag inte också ger mer men i stunden har jag haft svårt för det. Får nog riva min egna mur om jag vill något.

Hur går det för dig då? Kommer du närmare ett närmande?

Du o ja 2020 e allt ja önskar!

Det är det fina med denna tråd, jag upplever ju min situation som unik vilket den inte är... Tack för dina tankar...

Jo, jag misstänker att en del av att hon inte släppte in mig var att hon var rädd att bli avvisad igen. Samtidigt, rädsla är den sämsta känslan att agera på och inte minst i en relation.

I varje relation så styr den som vill "minst", har lägst ambition och är minst angelägen.
När jag krävde att bli insläppt i hennes liv och hon uttryckte i princip att hon ville fortsätta som tidigare fast med ännu mindre engagemang

Mina val var att antingen fortsätta som tidigare och hoppas på hon skulle ändra sig eller bryta helt.

Så ville jag inte längre. Såg det som helt meningslöst.

Önskar dig ett fantastiskt 2020!

Hej älskling!

Jag har funderat så mycket på det här. Det tar knäcken på mig och jag måste bara få några frågor besvarade.

Vad är det som gör att du föredrar att runka framför att ha sex med mig?

Vad kan jag göra för att ändra det? Gå ner i vikt? Sminka mig mer? Tighta till fittan? Lyfta och jämna till brösten? Något annat?

Vad är det för sex du vill ha som jag inte kan ge dig?

Har du sex med någon annan? Har ni haft det i vår säng? Är det därför du vill att jag alltid ska höra av mig innan jag kommer hem?

Vad kan jag göra för att du ska börja älska mig igen?

Jag älskar dig mest av allt!

Puss