Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

Jag kommer att behöva radera ut dig från mitt liv. Det krävs för att jag ska ha en möjlighet att släppa dig. Just nu pendlar jag mellan hopp och förtvivlan. Det är dags att inse att hoppet är påverkar negativt och jag skjuter upp de oundvikliga. Hur ont det än gör så kan jag inte fortsätta. 

Själv behöver jag inte radera ut någon ut mitt liv.

Jag tackar er som väcker min inre smärta till liv. Som triggar gamla sår, gammal utsatthet och gammal förtvivlan. Utan er hade jag aldrig kunnat få arbeta med detta, aldrig fått komma vidare i mitt helande.

Men mest vill jag tacka mig själv, tacka för att jag utför ett så pass hårt bearbetningsarbete med mig själv. Kan inte va annat än stolt!

I flera år har jag undrat om jag verkligen valde rätt. Jag saknar att ha dig i mitt liv. Det har gått så många år och ännu tänker jag på dig nästan varje dag. Jag förstår inte varför. Jag blir galen! Jag önskade att jag åtminstone hade fått ha dig kvar som vän. Och jag vet att du hade funnits kvar om det inte var för din nya som kontrollerar dig fullständigt. Jag hoppas du åtminstone är lycklig och att du mår bra. 
Jag önskade att du skulle våga kontakta mig i hemlighet. För jag vågar inte. Rädd att du skulle avvisa mig. Jag hoppas vi vid något tillfälle ses igen och kan prata med varandra. Någon gång, om än det gått tio år till.

Kan du sluta skryta ditt mongo!!! Så fort jag börjar tycka lite bättre om dig så ska du börja skryta!!!??? Vad är det för fel på dig? Varför beter  du dig så efterblivet på facebook? Ingen gillar ju skiten du skryter om!!!!!!!! Jo,en like fick du av nån random idiot som du!!! Snart blockerar jag dig!!!!!

Jag vill ligga med dig!

Känslorna försvann för en tid sen, men du har gjort ett gott intryck på mig allt som allt.Därför finns du bland mina positiva tankar, min hjärna lärde sig överleva tack vare dig.Du skulle skratta om jag berättade detta, men så är det är faktiskt även om jag skäms litet över det.

Hur tror dui egentligen att det känns att vara den som  ska bekräfta? Stå där framför dig och bekräfta dig? Göra dig starkare och öppnare? För att du sen  lämnae mig. Som vemsomhelst.  Jag försökte hjälpa dig framåt iallafall. Lycka till med ditt nu. Jag tror att du lever i nån slags  lögn. Att åldern och annat i livet hunnit i kapp dig. Jag tror at du är rädd  att jag ska se igenom dig. Du vet jag ser dig. Allt gott. Trots allt, och att det nu blir som det blir sä tycker jag om dig. Du är speciell för mig. Men det vet du ju inte såklart. Allt gott. 

Jag lämnade aldrig dig, mina känslor blev för starka för dig ,ville inte förstöra för dig.Sen blev du gravid och det blev för tungt.kram

Hej älskling! Misstänker att du inte blev ensam ändå men det vore ju bra om du hörde av dig med den infon då... Väntar ju!