Du... Jag fyller ju snart år och tänker avveckla oss då. Tyvärr, det är inget jag egentligen vill men nu är det upp till bevis från ditt håll! Är känslorna vi pratar om äkta, om de verkligen finns där, så kommer det bli vi! Jag tänker inte stressa fram något, det tar den tid det tar men nu tänker jag inse att jag är värd mer än det här... Helst med dig! Ses sen, puss
Du pajar visst alla kvällar jag inte sitter ensam i soffan, är du så sotis? Se på ditt eget liv... Jag är så avundsjuk på det men försöker inte paja det för dig utan istället uppmuntra och tycka att det är kul för din skull. Vill du inte vara med mig så säg det då men sväng inte så förbaskat från att älska till att vilja dumpa på några minuter. Och lägg INTE över det på att det skulle vara det bästa för mig. Jag är vuxen och gör mina egna val!
Jag trodde att jag återigen hade bestämt mig, jag vill inte bara vara en liten del av ditt liv! Men så kom de där messen och du bevisar att vi betyder då mycket för varandra!!! Suck...
Välj mig annars väljer jag bort dig!
Jag kan inte sluta tänka på de funderingar du tog upp igår- varför du gör som du gör och vart det ska leda... Handlar det om varför du gör som du gör mot oss och inte lämnar eller handlar det om varför du sårar henne? Förstår du skillnaden?
Du... Jag tror inte jag orkar ha det så här längre. Jag orkar inte dippa och vara rädd så fort ett hus blir till salu i närheten, jag vill inte se er promenera ihop eller göra andra familjesaker- stora som små, för nytta eller nöje. Jag vill vara den personen för dig! Vi kanske ska vara ifrån varandra ett tag så du får känna om du saknar mig. Jag vet att jag kommer sakna dig, det känner jag bara över en helg... Du är den enda för mig mig och mina känslor kommer aldrig blekna! Jag hoppas på ett liv med dig, men det behöver vara mer ömsesidigt än så här! Älskar dig!!!
Hej, är du vaken?
Jag kommer nog att be dig välja - mig!
Idag känns som en dålig dag... Förstår att du har mycket mellan varven men skriv det då, skriv att du inte hinner! Var inte bara kort och utan känsla, det känns som det beror på mig då! Fredag dessutom och så långt till måndag... Det här kanske var en dum idé, eller? Kan vi inte bara vakna till allt det vanliga igen, där vi bara är kompisar? Jag vill inte älska dig eller vara älskad av dig!!! Eller jo, nu vill jag det men jag önskar att vi aldrig hade kommit hit! Det är för bra för att vara sant, så är det! Alldeles för bra...
Tänk att det känns så självklart att vara med dig!