• Anonym (at your service!)

    Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!

    Ibland vill man säga ett par sanningens ord till någon fast av olika anledningar låter man bli.
    Man vill men vågar inte. Man både vill och vågar men vet att det får (eller kan få) konsekvenser som man inte är beredd att ta. Eller som i mitt fall-man saknar personens kontaktuppgifter och vet inte riktigt vart man ska göra av alla tankar och känslor. Någonstans måste det ut!  

    Så, vill du som jag skicka ett sms eller mail till någon som du kanske är hemligt förälskad i, till någon du saknar, någon du är arg på, en avlägsen vän, din sambo, din kusin, Fredrik Reinfeldt eller vem som men utan att outa dig till personen ifråga och utan att behöva ta konsekvenserna av ditt handlande, skriv ditt sms/mail i denna tråd och jag kan nästan garantera dig att det kommer att kännas bättre efteråt. Självklart får man vara anonym och man väljer själv om man vill berätta här i tråden till vem meddelandet är.  

    Jag börjar.

    Sms till mitt ex vars telefonnummer jag inte längre har: 

    "Undrar hur du mår och vad du gör. Kan inte sluta tänka på dig. Saknar dig så det gör ont och vill ha dig tillbaka. Tror jag. Åtminstone just nu. /Ditt ex "

    Din tur. Kör hårt! Skrattande    

  • Svar på tråden Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!
  • Anonym (Tankar)
    Homosapio skrev 2019-02-23 22:10:51 följande:
    Hehe vilka spekulationer ... Nej, jag är inte på väg att byta arbetsplats. Jag hade inte haft något problem alls med att vara öppen/synlig i ett förhållande med henne under andra förutsättningar. Kärleken slår inte alltid rot under de gynnsammaste förhållandena ... Trots allt kan den övervinna allt.

    Ja du har rätt! Jag har nog varit så, från väldigt varm till iskall, ignorant, nästan ironisk faktiskt för att skydda mig för att inte bli sårad eller vara sårbar och för att inte visa vad jag känner. Lite avklädd, väldigt påklädd ... Naken, ärlig och sårbar fullt ut hädanefter?
    Eller hur, vilda spekulationer...;) Visst är det så.

    Alltså, på en arbetsplats så är man ju per definition rätt upptagen, man kan vara stressad, trött osv. men det som genomgående har fått mig att förstå att någon tycker om mig där (trots det) utöver det vanliga är just det att de alltid har fått den där blixtsnabba glädjen när de har sett mig. Det är det som har särskiljt de personerna från de som gillar mig på ett kompisvis. De blir också glada men på ett annat sätt, mindre synbart och mer: "ses senare+ett glatt leende". De som har ett intresse utöver det har alltid haft en värme mot mig även när det är kämpigt och stressigt.

    Man har ju en massa skydd utåt av många anledningar, det är så man funkar och dom behövs. Det du vill att hon skall känna är att hjärtat spritter till av glädje av att se just dig, inte ett slags dovt obehag/spänning av att inte veta hur humöret är just idag, kommer du att ens hälsa eller blir det supertrevligt?

    Jag hade väl inte "krävt" en sårbarhet men just den där värmen och att personen inte ignorerar mig är väl absolut minimum. Om ingen annan skulle drömma om att göra så, vad betyder det då att den man helst vill vara med gör det? Skydd eller att hen faktiskt tycker illa om en av någon anledning.
  • Anonym (Samvetskval)

    Jag kommer inte vidare när du ständigt finns i mina tankar. En ångest som sliter å tär. Känner du det jag känner? Är detta på riktigt? Hur kommer jag vidare?

  • Anonym (Tankar)
    Anonym (Samvetskval) skrev 2019-02-24 09:28:58 följande:

    Jag kommer inte vidare när du ständigt finns i mina tankar. En ångest som sliter å tär. Känner du det jag känner? Är detta på riktigt? Hur kommer jag vidare?


    Här kommer ett kort och koncist svar: gör något eller släpp det. Kan kanske inte bli värre än det du känner nu?
  • Anonym (Samvetskval)
    Anonym (Tankar) skrev 2019-02-24 09:39:20 följande:

    Här kommer ett kort och koncist svar: gör något eller släpp det. Kan kanske inte bli värre än det du känner nu?


    Ja om det var så lätt hade jag inte varit här. Det kan definitivt bli värre. Tankar å känslor är en sak och ens verkliga vardag en annan. Man kan gå miste om något som är bra och på riktigt för en fantasi och man kan gå miste om något bra och på riktigt för att man är rädd att mista det man har. Men ja något måste jag göra.
  • Andiie87
    Anonym (SåÄrDet) skrev 2019-02-24 09:40:19 följande:

    En tråd för alla konflikträdda svennar alltså....


    Njae. Mer än tråd för och med folk som är rädda för att bli rejectade/avvisade, utifrån min tolkning.
  • Anonym (Merde)
    Andiie87 skrev 2019-02-24 11:46:20 följande:
    Njae. Mer än tråd för och med folk som är rädda för att bli rejectade/avvisade, utifrån min tolkning.

    Här finns nog allt från konflikträdsla/rädsla för att bli avvisade till de som behöver "få ut något ur systemet".


    Veliga tankar via SMS är sämre jämfört med att lufta här... iaf för mig

  • Anonym (brit)

    Brukar ju gilla när måndagen och arbetsveckan börjar närma sig, men just idag känner jag istället lätt panik och funderar ut strategier för att kunna undvika dig. Ingen av dom kommer att vara tillräckligt säkra, vill inte heller smyga runt mina platser som en fegis. Men inte heller hamna öga mot öga med dig.

    Om jag lyckas den här veckan så kanske nästa kommer att bli lättare. Får se om den teorin stämmer.

  • Anonym (Splittrad)

    Många här som är i samma situation. Jag är ännu en i gänget med splittrade känslor. I ett år snart har jag funderat på vad det är jag känner för min kollega. Han visar också tecken på intresse för mig genom stora fina leenden när han såg mig och rör mig väldigt ofta på axeln eller ryggen. Det var så mina känslor väcktes. Det är en komplicerad situation då det även här finns orsaker till att man inte kan ta steget. Jag hoppas vi alla kommer fram till den bästa lösningen till sist!

  • Homosapio
    Anonym (Samvetskval) skrev 2019-02-24 09:28:58 följande:

    Jag kommer inte vidare när du ständigt finns i mina tankar. En ångest som sliter å tär. Känner du det jag känner? Är detta på riktigt? Hur kommer jag vidare?


    Ja, det där som sliter och tär känns igen. När tankarna på personen går som en låt på repeat i huvudet ...

    Ta reda på om det är på riktigt för är det på riktigt är det värt allt! En kärlek på riktigt är sällsynt, missa inte den!
  • Anonym (Splittrad)
    Anonym (brit) skrev 2019-02-24 19:17:16 följande:

    Brukar ju gilla när måndagen och arbetsveckan börjar närma sig, men just idag känner jag istället lätt panik och funderar ut strategier för att kunna undvika dig. Ingen av dom kommer att vara tillräckligt säkra, vill inte heller smyga runt mina platser som en fegis. Men inte heller hamna öga mot öga med dig.

    Om jag lyckas den här veckan så kanske nästa kommer att bli lättare. Får se om den teorin stämmer.


    Blev nyfiken, undrar lite varför du undviker personen? Mår du dåligt av situationen?
Svar på tråden Här kan du skriva det där sms:et eller mailet du så gärna vill men inte vågar skicka!