• Anonym (Tänd på)
    Äldre 12 Nov 18:54
    43465 visningar
    122 svar
    122
    43465

    Vem är du hemligt kär/tänd på av samma kön?

    Är kvinna och måste erkänna att jag varit tänd på och även lite smått förälskad i hemlighet på flera olika kvinnor i mitt liv. Exempelvis en lärare på universitet, Min husläkare. En kollega på jobbet. Ungefär dem jag kommer på. Det är en väldigt trevlig känsla men det är ju tyvärr olyckligt att det är dessa opassande individer jag tänt på. Men men. Hur har ni det? Någon hemlig förälskelse på andra kvinnor i eran vardag/liv?

  • Svar på tråden Vem är du hemligt kär/tänd på av samma kön?
  • Anonym (44)
    Äldre 11 Aug 09:14
    Anonym (prekärt) skrev 2013-08-10 22:11:36 följande:
    Jag har gjort det men hon verkar inte så intresserad av att träffa mig. Inte så att hon tycker att jag är jobbig, men hon är så otroligt... proffsig, eller vad jag ska säga. Även privat. Det är svårt att tyda henne för hon håller sig alltid neutral till allting! Har lagt fram liknande förslag som du säger men det slutar oftast med att hon tackar för erbjudandet och "hör av sig om det är nåt" och sen hör hon inte av sig :/
    Hon kanske har fattat situationen, känner något, men är livrädd att det ska märkas och tar därför noll initiativ själv. Inte alls ovanligt tror jag! Är det så, tror jag du måste ta tag i situationen och inte bara föreslå öppet utan komma med konkreta förslag  på hur, var, när ni ska umgås. Hur läskigt det än känns. Vad har du att förlora? Att bara vänta och hoppas är ju inte så kul heller....Nästan typ "jag råkar ha en biljett över till....vill du följa med?" - eller vad du nu kan komma på. Lycka till!
  • Äldre 27 Sep 00:00

    Har aldrig varit med en kvinna. Jag hann som inte innan jag träffade min nuvarande sambo/fästman. Men jag har bara varit förälskad i tjejer. Aldrig i någon kille. En incident med en tjejkompis (hånglade och blev avbrutna innan något speciellt hände) fick mig att försöka rationalisera allt och att jag valde min sambo. Jag ville ha barn. En familj som "alla andra".

    11 år senare sitter jag här, förlovad med fyra underbara barn och med en total upp-över-öronen förälskelse i min Yogainstruktör. Som är en kvinna. 9 år äldre än mig. Jag vet inte vad som hände, har bara gått på två klasser men första klassen alltså.. jag förstår fortfarande inte vad det betyder, troligtvis ingenting - men vilka laddade blickar det var mellan oss. Nu är det säkert bara i min fantasi, önsketänkande. Hon ville nog bara se att jag gjorde rätt. Men då borde hon väl inte ha sett mig i ögonen? Jaja.
    Andra passet, när jag kom ner till studion och mötte hennes blick helt oväntat så slog jag bort min egen på en gång. "Va faaan!", tänkte jag. Men jag kunde inte förmå mig att hålla kvar blicken under det yogapasset för hon verkligen helt tog andan ur mig.

    Dagar innan berättade jag för min psykolog att jag kände mig avig i relationen jag valt att leva i men känner skuldkänslor gentemot barnen och våra familjer om jag avslutar förhållandet. Suck...

    Jag har ingen aning om vad hon har för läggning. Hon har barn. Ett eller två. Troligtvis gift kanske, men ingen ring på fingret. (facebook research) - Den jag tror är hennes man finns på facebook men de är inte vänner med varandra.

    Så inget konkret. Bara en underlig magkänsla över vad som pågick.

    Men innan det, en lärare i 9an.

  • Äldre 27 Sep 03:51

    Skulle gärna suga av (och bli påsatt av) en man här i den lokala affären


    4 8 15 16 23 42
  • Anonym (prekä­rt)
    Äldre 27 Sep 13:20
    nenababe skrev 2013-09-27 00:00:45 följande:
    Har aldrig varit med en kvinna. Jag hann som inte innan jag träffade min nuvarande sambo/fästman. Men jag har bara varit förälskad i tjejer. Aldrig i någon kille. En incident med en tjejkompis (hånglade och blev avbrutna innan något speciellt hände) fick mig att försöka rationalisera allt och att jag valde min sambo. Jag ville ha barn. En familj som "alla andra".

    11 år senare sitter jag här, förlovad med fyra underbara barn och med en total upp-över-öronen förälskelse i min Yogainstruktör. Som är en kvinna. 9 år äldre än mig. Jag vet inte vad som hände, har bara gått på två klasser men första klassen alltså.. jag förstår fortfarande inte vad det betyder, troligtvis ingenting - men vilka laddade blickar det var mellan oss. Nu är det säkert bara i min fantasi, önsketänkande. Hon ville nog bara se att jag gjorde rätt. Men då borde hon väl inte ha sett mig i ögonen? Jaja.
    Andra passet, när jag kom ner till studion och mötte hennes blick helt oväntat så slog jag bort min egen på en gång. "Va faaan!", tänkte jag. Men jag kunde inte förmå mig att hålla kvar blicken under det yogapasset för hon verkligen helt tog andan ur mig.

    Dagar innan berättade jag för min psykolog att jag kände mig avig i relationen jag valt att leva i men känner skuldkänslor gentemot barnen och våra familjer om jag avslutar förhållandet. Suck...

    Jag har ingen aning om vad hon har för läggning. Hon har barn. Ett eller två. Troligtvis gift kanske, men ingen ring på fingret. (facebook research) - Den jag tror är hennes man finns på facebook men de är inte vänner med varandra.

    Så inget konkret. Bara en underlig magkänsla över vad som pågick.

    Men innan det, en lärare i 9an.
    Kan du inte stanna kvar efter yogan och låtsas vilja fråga henne en yogafråga? Klaga över att du känner dig stel i nacken eller nåt - om hon är intresserad kommer hon spontant att fråga eller bara direkt massera dig och då märker du kanske om hon verkar intresserad av dig?

    Eller, om du vill bli vän med henne, fixa ett skräpdyrt tupperware/ljusparty eller nåt via nån annan du känner som säljer och så bjuder du in henne! Om du vill verka mer spontan kan du ju säga att nån lämnat återbud så det finns platser lediga och att du har erbjudit fler att komma men de kunde inte... Då visar du att du vill att hon ska komma samtidigt som det inte verkar påträngande. 
  • Anonym (prekä­rt)
    Äldre 27 Sep 13:22
    tiger24 skrev 2013-08-06 23:10:21 följande:
    Well, det här är lite nervöst att skriva. Jag är en tjej i 30 års åldern. Jobbar som terminalarbetare. Jag är helt såld på en kvinnlig chaffis som kommer och lämnar gods till oss. Jag kan inte hjälpa det, känner mig så enormt dragen till henne. Gör dock allt jag kan för att dölja det då hon är gift med gubbe och två barn så jag vet ju att inget kommer nånsin att hända. Upplever dock kemi mellan oss på något sätt. Jag är superrädd att jag missuppfattat allt men det finns tecken på intresse från hennes håll TROR jag. Ni vet, blickar från håll, leenden. Dock verkar hon göra det mesta för att undvika mig. När vi kommer nära varann rodnar hon, tittar ner och vågar knappt säga hej, skyndar sen därifrån. Så vad tror ni? Finns det en chans att hon gillar mig också eller inbillar jag mig??
    Hon kanske är blyg? Jag skulle också kunna göra som hon om jag var rädd att framstå som klumpig och dum. Nästa gång hon levererar nåt, skoja med henne om att hon kommer med en räddning av nåt slag och gör din dag. På skämt alltså, för att få henne att bli lite mer bekväm med dig?
  • Anonym (prekä­rt)
    Äldre 27 Sep 13:25
    Anonym (44) skrev 2013-08-11 09:14:21 följande:
    Hon kanske har fattat situationen, känner något, men är livrädd att det ska märkas och tar därför noll initiativ själv. Inte alls ovanligt tror jag! Är det så, tror jag du måste ta tag i situationen och inte bara föreslå öppet utan komma med konkreta förslag  på hur, var, när ni ska umgås. Hur läskigt det än känns. Vad har du att förlora? Att bara vänta och hoppas är ju inte så kul heller....Nästan typ "jag råkar ha en biljett över till....vill du följa med?" - eller vad du nu kan komma på. Lycka till!
    Jag har bjudit ut henne på lunch nu (igen) men hon svarade inte ens.... Tror inte hon vill Hon har börjat engagera sig massor i andra saker och tyvärr är det väl inte för att komma över mig direkt Känns skit utan henne. Har inte träffat henne på flera månader nu, har inte blivit tillfälle... Har helt enkelt testat allt nu! bjudit ut henne på olika saker, bett henne om hjälp, erbjudit mig att hjälpa henne med saker (inget gensvar) och nu kan jag inte kontakta henne mer för det verkar ju jättekonstigt eftersom hon aldrig har svarat den senaste tiden
  • Äldre 28 Sep 16:58

    Jag är rätt ung, men är redan säker. Jag är kär i en fem år äldre tjej på min praktikplats, där jag är två dagar i veckan fram tills jullovet, och har vart sen i vintras (förutom under sommarlovet. Redan innan sommarlovet började jag tänka på henne mer än bara kollega eller vad man ska säga.

    Hon har en treårig son, men tror inte att hon är tillsammans med sonens pappa längre. Misstänker dock  att det inte är omöjligt att hon har skaffat en ny pojkvän/sambo. Hörde nämligen häomveckan när denne tjej satt och pratade med en annan kollega om något jag inte minns vad, så sa den andra kollegan "det kan du säga till dig kille sen när du kommer hem", och för knappt en timme sen var jag ute och gick åt det håll där jag visste att hon bodde (har googlat, känner mig som en stalker men.... Hon bor inte långt ifrån mig, kanske tio minuters promenadväg ifrån mig). Jag gick ditåt i hopp om att kanske få se henne ute med sin som i lekparken intill där hon bor eller nåt, men trodde inte att jag skulle få se henne som vanligt. Men denna gång hade jag fel. Jag hadde stannat upp för att smsa en kompis och byta låt i hörlurarna, när jag var klar och tittade upp såg jag henne längre fram åt det håll jag var på väg. Hon gick med en barnvagn i vilken hennes son satt i och gnällde surt och bakom henne gick en kille i hennes ålder eller nåt år äldre än henne. Jag låtsades göra något mer på min mobil för att ha en anledning att titta ner nån sekund extra för att hinna bli av med rodnaden som täckte mina kinder.
    vi möttes, vi log och hejade på varandra. Precis då vi hejat tittade hon bak på killen och log. Vet ej om denne kanske är pojkvän eller kompis eller hur det är... Men är rädd att det är pojkvän. '
    Jag känner mig så elak och missunnande när  jag går runt och hoppas på att hon INTE har pojkvän, men det är precis vad jag gör :( Tänker på henne hela tiden. Jag tänker i huvudet hur jag pratar med henne, hur och går bredvid mig till bussen på morgonen, hur hon sitter bredvid mig på bussen på väg till skolan, att hon delar säng med mig och sover bredvid mig... Jag saknar att kunna gå fram till henne och krama henne och pussa henne på munnen och säga hur mycket jag älskar henne. Jag vill dela och göra ALLT med henne. Ibland känner jag att jag saknar henne-speciellt som flickvän att jag bara vill gråta. 

    Problemet är att hon är bara på praktiken EN av de två dagar jag är där.
    Jag är jätteblyg, speciellt med personer  jag är kär i. Dessutom harr jag av ett par olika anledningar svårt för det sociala och veta hur jag ska bete mig i olika sociala sammanhang. Jag har noll koll på hur man på rätt sätt tar kontakt med nya personer och behåller kontakte och utvecklar den till en god relation, oavsett som kompis-eller förhållanderelation. Jag har också svårt att läsa av andra, och förstå vad de menar med vad de säger och dess kroppsspråk, osv. Och den tjej jag är förälskad i är ganska tystlåten och pratar oftast bara om det har med jobbet att göra, och det gäller oftast så med alla på arbetsplatsen. Dock är hon snäll, lugn och rätt förstående vad jag uppfattat det som. 

    Jag vet liksom inte hur jag åtminstone ska få en kompisrelation med henne (som ät betydligt bättre än att bara se henne på praktiken en gång i veckan och sen efter jul aldrig igen typ, vill liksom försöka med nån sorts relation i alla fall. Srn kan jag alltid försöka liska ut på nåt fint sätt om hon är singen eller inte, och om hon kanske råkar vara lesbisk eller åtminstone bisexuell, om sådant är fallet kan jag alltid försöka mer vid ett senare tillfälle om vi fått en närmare relation och jag förhoppningsvis vågar vara mer öppen om detta pga trygghet i att hon inte hatar mig för gott eller tycker jag är för på.
    För än så länge vet hon inget, inte ens om min läggning vilken jag är ganska rädd att berätta om för dem i min närhet då jag är rädd att folk ska döma mig, speciellt som jag aldrig haft ett sådant förhållande.

    Nån som har några bra tips?? 
     

  • Anonym (44)
    Äldre 29 Sep 07:51
    19950825 skrev 2013-09-28 16:58:36 följande:
    Jag är rätt ung, men är redan säker. Jag är kär i en fem år äldre tjej på min praktikplats, där jag är två dagar i veckan fram tills jullovet, och har vart sen i vintras (förutom under sommarlovet. Redan innan sommarlovet började jag tänka på henne mer än bara kollega eller vad man ska säga. Hon har en treårig son, men tror inte att hon är tillsammans med sonens pappa längre. Misstänker dock  att det inte är omöjligt att hon har skaffat en ny pojkvän/sambo. Hörde nämligen häomveckan när denne tjej satt och pratade med en annan kollega om något jag inte minns vad, så sa den andra kollegan "det kan du säga till dig kille sen när du kommer hem", och för knappt en timme sen var jag ute och gick åt det håll där jag visste att hon bodde (har googlat, känner mig som en stalker men.... Hon bor inte långt ifrån mig, kanske tio minuters promenadväg ifrån mig). Jag gick ditåt i hopp om att kanske få se henne ute med sin som i lekparken intill där hon bor eller nåt, men trodde inte att jag skulle få se henne som vanligt. Men denna gång hade jag fel. Jag hadde stannat upp för att smsa en kompis och byta låt i hörlurarna, när jag var klar och tittade upp såg jag henne längre fram åt det håll jag var på väg. Hon gick med en barnvagn i vilken hennes son satt i och gnällde surt och bakom henne gick en kille i hennes ålder eller nåt år äldre än henne. Jag låtsades göra något mer på min mobil för att ha en anledning att titta ner nån sekund extra för att hinna bli av med rodnaden som täckte mina kinder. vi möttes, vi log och hejade på varandra. Precis då vi hejat tittade hon bak på killen och log. Vet ej om denne kanske är pojkvän eller kompis eller hur det är... Men är rädd att det är pojkvän. ' Jag känner mig så elak och missunnande när  jag går runt och hoppas på att hon INTE har pojkvän, men det är precis vad jag gör :( Tänker på henne hela tiden. Jag tänker i huvudet hur jag pratar med henne, hur och går bredvid mig till bussen på morgonen, hur hon sitter bredvid mig på bussen på väg till skolan, att hon delar säng med mig och sover bredvid mig... Jag saknar att kunna gå fram till henne och krama henne och pussa henne på munnen och säga hur mycket jag älskar henne. Jag vill dela och göra ALLT med henne. Ibland känner jag att jag saknar henne-speciellt som flickvän att jag bara vill gråta.  Problemet är att hon är bara på praktiken EN av de två dagar jag är där. Jag är jätteblyg, speciellt med personer  jag är kär i. Dessutom harr jag av ett par olika anledningar svårt för det sociala och veta hur jag ska bete mig i olika sociala sammanhang. Jag har noll koll på hur man på rätt sätt tar kontakt med nya personer och behåller kontakte och utvecklar den till en god relation, oavsett som kompis-eller förhållanderelation. Jag har också svårt att läsa av andra, och förstå vad de menar med vad de säger och dess kroppsspråk, osv. Och den tjej jag är förälskad i är ganska tystlåten och pratar oftast bara om det har med jobbet att göra, och det gäller oftast så med alla på arbetsplatsen. Dock är hon snäll, lugn och rätt förstående vad jag uppfattat det som.  Jag vet liksom inte hur jag åtminstone ska få en kompisrelation med henne (som ät betydligt bättre än att bara se henne på praktiken en gång i veckan och sen efter jul aldrig igen typ, vill liksom försöka med nån sorts relation i alla fall. Srn kan jag alltid försöka liska ut på nåt fint sätt om hon är singen eller inte, och om hon kanske råkar vara lesbisk eller åtminstone bisexuell, om sådant är fallet kan jag alltid försöka mer vid ett senare tillfälle om vi fått en närmare relation och jag förhoppningsvis vågar vara mer öppen om detta pga trygghet i att hon inte hatar mig för gott eller tycker jag är för på. För än så länge vet hon inget, inte ens om min läggning vilken jag är ganska rädd att berätta om för dem i min närhet då jag är rädd att folk ska döma mig, speciellt som jag aldrig haft ett sådant förhållande. Nån som har några bra tips??   

    Låter på din beskrivning som om du tror eller vet att du har Asperger. Personer men AS kan absolutha fungerande relationer och det är ju en fördel att du vet vad du har svårt med och att det inte är något fel på dig. Jag skulle föreslå att du hittar på ngt du vehöver hjälp med på praktikplatsen och att du vänder dig till tjejen med det. Helst ett lite knepigare problem, nåt med ett datorsystem eller så tex?, så att du bwhöver fråga henne flera ggr under några veckor. Gärna försöka småprata inemellan om nåt mer än jobbet, tex nåt fritidsintresse eller hennes som, kanske. Sen när praktiken snart är slut vill du visa din tacksamhet genom att bjuda henne på fika. Erbjud att sonen får följa med och så gullar du mkt med honom och går hon med på cafe så har ni ju en grogrund för iaf vänskap sen. Var noga med att vara översvallande tacksam för hjälpen och för att hon fått dig att känna dig trygg osv på praaktikplatsen. Blir det inget med tjejen har du iaf fått träna på att ta kontakt, och kan göra om det i framtiden. Lycka till!
  • Äldre 4 Oct 02:08

    Uppdatering..

    Min sambo vet om allt nu. Tydligen har han anat de i alla år, men i december förra året så blev han allt mer säker. Inget speciellt hände vad jag minns. Han tyckte jag var modig som berättade och tycker att jag självklart ska få leva ut den viktiga del av mig. Så vi lever i ett öppet förhållande nu.

    Han tyckte för övrigt att jag har bra smak på tjejer haha

    Angående yogainstruktören. Jag föreslog att, om hon och barnen nån dag hade tråkigt så kunde hon höra av sig så kunde jag och barnen komma träffa dem i en lekpark så de fick busa tillsammans. "Ni kan ju fundera på det lite". Tanken var att visa intresse men att det är upp till henne.

    Hon svarade mig på facebook att "Jag jobbar heltid och inte har så många dagar till övers..". Så jag skrev tillbaka att "Ja då blir det nog lite svårt för dig att hinna med kan jag tänka mig. Och lediga dagar brukar ju också vara fyllda med allt det man inte annars hinner med. Men då har jag frågat i alla fall :) "

    Så ingen behövde känna nån pinsamhet. Nu återstår bara att kväva det där pirret i magen och helt fokusera sig på yogan när man är där. :)

  • Anonym tjejen 3
    Äldre 14 Feb 18:59

    Jag är 12, tänd på en jämnårig tjej. Jag fantiserar om henne hela tiden. Jag vill inte berätta vem det är, men hon är söt. Jag är ledsen över att jag inte kan träffa henne, det enda sättet att prata med na är att skicka ett brev. Jag vågar inte berätta för någon, jag vet inte om mina föräldrar skulle gilla det och mina kompisar tycker att sånt är fel... Men tack och lov är jag fenomenal på att dölja saker ;). Jag mår också så bra av det, dagen blir mycket roligare när jag tänker på henne. Jag har en pojkvän, så jag är kär i 2 personer. Men jag tycker inte att det är det minsta fel.

Svar på tråden Vem är du hemligt kär/tänd på av samma kön?