• Merama­t
    Äldre 17 Nov 10:24
    3383 visningar
    26 svar
    26
    3383

    Vääldigt morgonpigga tvillingar - hjälp!

    Hej,

    Våra tvillingar på 2 år håller på att ta knäcken på oss fullständigt.
    Känns som om vi aldrig kommer få ordning på nätter och tidiga mornar.
    De har alltid vaknat jättetidigt, från att de slutade äta välling nattetid har de vaknat ca 4.30-5.00. De är lite trötta när de vaknar, lite griniga ibland men inte alltidl, och vill UPP UPP UPP.
    Vi har försökt allt för att få dem stanna kvar i sängen, men de vill gå upp, punkt. Raseriutbrott om de inte får gå upp.

    I somras var vi så slut att vi började ge dem välling vid 4.30 när de vaknade. Bra effekt var att de somnade om till 05.30 eller 06.00. Dåligt var att de inte kan klockan och plötsligt ville ha vällning när de vaknade 01, 02 eller 03. Dåligt också att vi upplevde att de sov sämre under natten. Så vi tog vällingfajten igen för en månad sedan.

    Nu vaknar de 04.30 igen. Varje morgon. Vår ene kille har några uppvak varje natt också. Vi lägger oss senast 21. Men vi är så slitna. Morgonen blir så lång. De är trötta. Vi är trötta.

    Är det bara att gilla läget? Vi är ju klokare än de och jag vill att de ska förstå att 04 är natt, 04.30 är också natt och kanske är 05.00 morgon. Men hur förmedla det till en 2-åring som står och skriker för att han vill vara VAKEN!

    Tips, råd och kloka ord, please. Känns som jag får säga upp mig från jobbet snart.

  • Svar på tråden Vääldigt morgonpigga tvillingar - hjälp!
  • Äldre 17 Nov 10:49
    #1

    Jag kan inte ge så mycket mer än medkänsla. Min unge var lika dan (men bara en).

    Just kring två år hade han också en period då han vaknade så dar extremt tidigt. Sedan var det kring halv sex länge -  vilket i alla fall är mänskligt, och nu när han är nästan fem sover han till sju/halv åtta ibland- även om han oftast vaknar vid sex/halv sju.

    Att de vaknar så tidigt nu beror kanske på att vi ställde om klockan? Det var jobbigt här med men börjar rätta till sig. När han var två år bävade vi verkligen inför vintertiden... 

    Mitt enda tips är att inte lägga för mycket energi på att försöka ändra på det om det ändå inte går - utan få det att fungera skapligt istället. Vi delade benhårt och tog varannan morgon (och absolut varsin sovmorgon på helgen). Och så släppte vi alla tv-principer på morgonen så att han kunde titta och vi slumra på soffan. Men de kanske inte är så intresserade av barnprogram än? Ni kan ju prova att köpa ett gäng dvd-er för småttingar - teletubbies, drömmarnas trädgård, Molly mus, Pingu osv och se om de fastnar för något...

    Själv blir jag full i skratt när jag ser sådana där "hur mkt tv får ditt barn se"-trådar. Min unge har ofta sett på tv i två/tre timmar (vilket är dååååligt) innan klockan är åtta. På morgonen. 

  • Äldre 17 Nov 11:37
    #2

    Har lite samma läge här!

    Det jag funderar på är just det där som banjomusik skriver : om man ska acceptera läget och inse att de vill vakna den tiden och att det inte går att styra.

    På något sätt vill jag ju lära mina barn att man inte går upp halv fem, det är liksom natt då.
    En del säger att man måste försöka få dem att förstå det genom att locka dem kvar i sängen, inte låta dem gå upp osv. Andra säger att "det går inte att ändra" - när de blir större kan man resonera med dem och de kan gå upp och leka själva men inte nu. Jag är kluven. Vi har försökt allt möjligt men utan att lyckas ändra att de vill gå upp väldigt tidigt varje morgon. Och att ta konflikten och börja morgonen med skrik och ilska utan att det leder nånstans är ju ingen rolig start på dagen.

    Vill också gärn ha tips.

  • Äldre 17 Nov 11:53
    #3

    funkar inte att bara ge lite vatten kanske? om de är törstiga tänkte jag.
    våra killa rär bara 10 månader än så har fortfarande ett tag kvar, men längtar verkligen inte när jag läser detta...
    Vilken tid lägger dom sig? hur sover de på dagen?

  • Äldre 17 Nov 20:47
    #4

    Vi har ungefär samma problem. Den ena tvillingen har alltid vaknat tidigt medan den andra har kunnat sova till runt 7-8-tiden. Nu när de fyllt två år är allt upp och ner. De vill inte sova på dagen, vägrar helt enkelt, men är så trötta att i bilen slocknar de jämt. Den morgontrötta har börjat vakna grymt tidigt och den morgonpigga vaknar oxå tidigt, men ändå har de svårt att slappna av och somna på kvällen. Jag tror att deras storasyster när hon var 26-27 mån började sova längre på morgnarna, före det hade hon oxå vaknat tidigt. Så vi håller tummarna!

    Jag har tyvärr inga råd att ge, tror det bara är att vänta ut tyvärr. Har läst att det sömnbeteende som är svårast att ändra på är just att de vaknar tidigt... 

  • Äldre 17 Nov 21:09
    #5

    Å vad jag lider med er! Men det blir bättre... Vår tjej vakna oxå vid den tiden när hon var två, nu ett halvår senare sover hon till halv sju:)
    Vi försökte med allt men hon var pigg och skulle upp. Jag gav vika och lät hennes vilja gå igenom.
    Nu när hon vaknar tidigt, prata och förklara att det är natt och ALLA sover. Då somnar hon för det mesta om.
    Det blir bättre ska du se!!!

  • Äldre 17 Nov 21:19
    #6

    Går det inte att lägga dem hos er och få dem att somna om där?
    När mina barn har vaknat innan sju så har jag vägrat gå upp, vi är deras föräldrar och vi ska lära dem när det är natt och när det är dag. De har fått ligga hos oss tills efter sju, eller tills de har somnat om.

    Hur tidigt lägger ni dem på kvällen!?

  • Äldre 18 Nov 11:11
    #7
    Ledilnaan skrev 2011-11-17 21:19:59 följande:
    Går det inte att lägga dem hos er och få dem att somna om där?
    När mina barn har vaknat innan sju så har jag vägrat gå upp, vi är deras föräldrar och vi ska lära dem när det är natt och när det är dag. De har fått ligga hos oss tills efter sju, eller tills de har somnat om.

    Hur tidigt lägger ni dem på kvällen!?

    Med all respekt så hörs det att du inte haft något riktigt morgonpiggt barn. Ett sådant går inte att "få att ligga kvar" och det är svårt att vägra att gå upp om barnet själv går upp - eller om det inte kan det skriker, pratar högt, skrattar, busar, petar en i ögon, öron, mun... ja är klarvaket helt enkelt. Och inte på vilkors vis kommer att somna igen förrän efter lunch tidigast. Att ha två sådana kan jag bara föreställa mig.

    Mitt barn som alltid varit morgonpiggt vaknar tidigt oavsett när han somnar på kvällen (och vi samsov tills han var över tre år). Den enda skillnaden är att han är på dåligt humör om han somnat sent. Vi provade tom att konsekvent lägga honom senare i två veckor då han var i tvåårsåldern och det enda resultatet var en väldigt grinig unge som började vakna ännu tidigare. 

    Jag var lika dan när jag var liten och jag minns tydligt hur tråååååkigt det var när mamma och pappa inte ville vakna och jag var klarvaken. 
  • Äldre 18 Nov 15:19
    #8

    Skönt att höra att det vänt för en del! I morse var det 4.30 för vår ena kille och tack vare att jag gick upp då sov den andre vidare till 05. Vi har testat mycket utan framgång. Ligga hos oss är inte intressant, de vill upp pronto. Och hör den ene att den andre är vaken (sover i olika rum) är det kört, då börjar de ropa på varandra. Jag förstår verkligen resonemanget med att lära dem när det är morgon och inte men än så länge funkar det inte.. Det frustrerande är att de såklart är piggare och orkar bättre och längre på dagen om de sover lite längre. De sover 1,5 timme på dagis och lägger sig 19.00, sover i regel senast 19.30. Jag var också morgonpigg som liten...

  • Äldre 18 Nov 22:45
    #9
    augustisten skrev 2011-11-18 11:11:42 följande:
    Med all respekt så hörs det att du inte haft något riktigt morgonpiggt barn. Ett sådant går inte att "få att ligga kvar" och det är svårt att vägra att gå upp om barnet själv går upp - eller om det inte kan det skriker, pratar högt, skrattar, busar, petar en i ögon, öron, mun... ja är klarvaket helt enkelt. Och inte på vilkors vis kommer att somna igen förrän efter lunch tidigast. Att ha två sådana kan jag bara föreställa mig.

    Mitt barn som alltid varit morgonpiggt vaknar tidigt oavsett när han somnar på kvällen (och vi samsov tills han var över tre år). Den enda skillnaden är att han är på dåligt humör om han somnat sent. Vi provade tom att konsekvent lägga honom senare i två veckor då han var i tvåårsåldern och det enda resultatet var en väldigt grinig unge som började vakna ännu tidigare. 

    Jag var lika dan när jag var liten och jag minns tydligt hur tråååååkigt det var när mamma och pappa inte ville vakna och jag var klarvaken. 
    Mina barn har vaknat vid fyra vissa morgnar, men jag har legat kvar och hållt fast dem, ibland har vi legat i tre timmar innan de somnat om, men upp går vi INTE!
    De får vara så pigga de vill, jag bestämmer.
    Det funkar bara man vill, visst blir det några jobbiga dagar, men trägen vinner alltid!
  • Äldre 19 Nov 22:01
    #10
    Ledilnaan skrev 2011-11-18 22:45:14 följande:
    Mina barn har vaknat vid fyra vissa morgnar, men jag har legat kvar och hållt fast dem, ibland har vi legat i tre timmar innan de somnat om, men upp går vi INTE!
    De får vara så pigga de vill, jag bestämmer.
    Det funkar bara man vill, visst blir det några jobbiga dagar, men trägen vinner alltid!

    Och jag har ett barn som aldrig hade vaknat efter kl halv sex när han fyllde tre år, så det var inte vissa mornar utan alla mornar. Jag lovar dig att vi har provat din metod i veckor i sträck. Precis som jag har minnen av att mina föräldrar gjorde det med mig. Det har bara ingen som helst effekt mer än att man känner sig som en otillräcklig och misslyckad förälder med ett "omöjligt" barn eftersom den här föreställningen om att det "alltid går efter några jobbiga dagar" finns. Det gör faktiskt inte alltid det och det kan vara skönt att höra att andra också upplevt det om man har det så.

    Mitt andra barn fungerar som dina barn, hon får tidiga perioder ibland som går att fixa till, men det är väldigt stor skillnad.
Svar på tråden Vääldigt morgonpigga tvillingar - hjälp!