Jag har funderat en del på, så som rubriken lyder, varför det är svårt att få ägget att fästa (bli gravid) för kvinnan som där proverna visat att allt är bra? Där det är mannen som inte har några spermier. Man tänker lite på att det inte borde bli några problem att bli gravid vid insemination eller IVF med donerade spermier om det inte är "fel" på kvinnan.
Är de någon som är i den situationen och vet några bra svar?
#puffar#
Det kan ju vara nått "fel" på kvinnan som man inte känner till, så är det ju för alla ofrivilligt barnlösa.
I mitt och min mans fall hittas inga som helst fel, ändå har vi inte fått barn efter åtskilliga inseminationer och fyra IVF-återföringar.
Samma för oss, vi har sk manlig faktor med få och slöa spermier. Har gjort 7 fulla IVF utan graviditet. Inga upptäckta fel på mig. Vad jag fått höra på sistone är att om äggen delas till en början men avtar dag 3 och fram så kan det bero på spermiena, medan om delning avstannar de första dagarna eller är fragmenterade är det äggen. Vi får alltid många befruktade men tyvärr avstannar de och på dag 4 -5 händer inget, de stannar i utevckling. Har dock fått blasto en gång, men ändå ingen grav. Önskar läkarna sagt detta tidigare, då kanske vi kunnat använda donator innan. Nu kommer vi förmodligen gå över till donator. I värsta fall ligger felet hos båda :(
Vi har bara fått blacto en ggn. Då hade jag 5 som blev 3 ägg, fick 1 tillbaka och resterande slutade att dela sig på dag 8-9.
Vi tror att vi båda har problem, han har ju problem med sig från sina släktingar inklusive föräldrar då han är sladdbarn... men de testar ju bara rörlighet och hur många..
Vad säger läkarna och hur ska ni gå vidare...?
Ja, både fär ägget och spermierna...
Lite överallt. Vi har hållit på i 6 år så man lär sig eftersom..