Genusforskning, ur ett jämställdhetsperspektiv

1. Det beror väl lite på hur många sökande som funnits på området också? Svårt att få 50% kvinnliga gruvarbetare t ex ovasett hur man letar...

2. Men det är riktigt att de aktivt borde jobba för att få fler av underrepresenterat kön till arbetsplatsen, och t ex skriva  "vi ser gärna manliga sökande" i sina annonser. Och kanske välja en man först om slutkandidaterna är lika kompetenta och det enda som skiljer är kön.

Jag som feminist är emot kvotering och tycker att det är ungefär det ovan man kan begära, om inte det sociala klimatet på arbetsplatsen är sådant att det missgynnar det ena könet förstås, då blir det andra bestämmelser som träder in.

Svenska myndigheter har en fantastisk prioritet.
Det militära försvaret har skurits ner med 97%. Det civila försvaret är i stort sett ett minne blott. Beredskapen för att hantera svårare samhällskriser (i såväl krig som fred) är kraftigt eftersatt...vad prioriteras i det läget?

Nu anser jag inte att summan är mycket att orda om men fokuset känns en aning skevt. Tycker att vi överhuvudtaget kan börja med att "gå till botten" med situationen som vi har med MSB (ur ett nationellt utvecklingsperspektiv) istället för att börja vid sådana här ytligheter.

Jag ser att du automatiskt förknippar både genusvetenskap samt kvotering (med målet att nå en 50/50 könsfördelning) med feminism.

Ingetdera är automatiskt inkluderat.

Om dock figurerna bakom sidan är feminister som förespråkar kvotering (med målet att nå en 50/50 könsfördelning) så ser det såklart tveksamt ut.

Ok. Tråden var visst nästan 6 år gammal.

Det går väl inte att förneka att feminism är en drivande kraft för genusforskningen och att ökad jämställdhet till stor del är den officiella målbilden.

Spela roll!? Jag tycker det är bättre att fortsätta relaterade diskussioner i redan existerande trådar i ämnet än att hela tiden starta nya.

Nej, det såklart men forskning och teori är som vanligt omstritt och ingen självklarhet att folk ställer upp på, oavsett ämne. Sedan så finns det feminister som tar ett direkt avstånd ifrån konceptet "genus", närmare bestämt särartsfeminister och de som inte anser att det har någon högre betydelse (exempelvis diverse anarkafeminist).

Jag är ju själv en feminist som inte kunde de bry sig mindre om genusfenomenet. Skadligt beteende - för individ som samhälle - kan jag identifiera utan hänvisningar till kön, sociologi eller då genus.

Jmställdhet är ett ett begrepp som man kan ha väldigt olika åsikter om. För den ena innebär det en 50/50 könsuppdelning medan det för en annan innebär likadana rättigheter eller till och med att forma samhället rättvist utifrån de traditionella könsrollerna.

Ah, det var mest att jag citerade trådstartaren. Kan nog inte förvänta mig respons utav denna i en så gammal tråd.