FamiljeLivs julkalender 15/12! Vinn fina vinster!
EN OTÄCK TOMTEHISTORIA 
Förra året avslöjades vår tomte. Men det var inte barnen som fick stå för avslöjandet. Under veckorna innan jul förberedde vi barnen på att tomten snart kommer igen, vi träffade honom i några köpcentrum och fick bilder på honom på posten (dvs julkort). Barnen var SÅ laddade.
Så blev det julafton och barnen sprang som tokar till fönstret för att se renarna landa på trädgården. På eftermiddagen så knackar det på dörren, vi blev allihopa förvånade då morfar inte hade gått för att köpa tidningen ännu. Men barnen var ju säkra på att det var tomten så dom sprang som galningar till dörren och öppnade.
In kommer den här figuren, ingen tjusig tomte med andra ord.
Barnen blev totalt vettskrämda! Den ena grät, en annan sprang å gömde sig, en tredje skrek av rädsla. Tomten såg ju inte alls så vänlig ut som han brukade se ut när vi träffade honom i köpcentrumet. Dessutom var vi vuxna rejält förvånade, ingen visste vem det var. Det gick en stund och vi började inse att det fanns inte en chans att trösta barnen, och jag frågade helt enkelt den förvirrade tomten i hallen "vem som dolde sig under masken", så personen i fråga kunde visa att han/hon bara var utklädd innan jag slängde ut honom/henne.
Då tar min farbror av sig masken. Han skulle jobba på julen men fick gå tidigare och bestämde sig för att överraska oss allihopa. Det gick sådär.
Det är ett år sedan sist, och än idag blir barnen ledsna och rädda när någon nämner tomten, och ibland när någon ringer på dörren blir dom oroliga för att det kan vara tomten. Så för oss blir det definitivt ingen tomte i år.
GOD JUL!